Idag var jag hos läkaren på koll, gjorde ett EKG och ett ultraljud av hjärtat...
Det gick väl sådär, min vilopuls ligger på 110slag/minuten vilket inte alls är bra...
Infektionsproverna var också höga, sänkan låg på ett värde av 32
Så vad ska göras?
Jag har länge klagat på trötthet och andfådhet så nu ska vi ta om proverna om en vecka och antagligen göra en biopsi för att se vad som händer med hjärtat, så att det inte är en rejektion på G!
Detta kommer vara en lååång vecka men jag ska väl se det som positivt att de inte tror att det är något akut...
Jag är så trött på allting nu, har mått dåligt i 18 månader, sedan Matea kom till världen, jag vill inget hellre än att ha ork att leka och ta hand om mina barn! Jag gör ju allt detta ändå, men jag vill kunna göra det utan att behöva vila i 2 timmar efter en pulkafär eller hopp i sängen med flickorna!
Ja, ja, jag kämpar på i vardagen som vanligt i alla fall och ger mig inte för mina flickor ska ha sin mamma kvar, de ska inte ha en repris av mitt liv med en massa styvmödrar som inte bryr sig... usch jag vill inte ens tänka tanken.
Läkarens ord bara ringer i mitt huvud:
-Gör det bästa av tiden du har, vi vet inte hur detta ska sluta Marija, vi kan inte garantera att du kommer att bli bra igen!
Jag vill inte deppa ner er med mitt skit men det känns som att jag kan ta upp det här, ni förstår väl mig?
Just nu är livet rätt så mycket skit!
Trevlig helg!
Hur mår ni andra,berätta gärna lite positiva saker som hänt er i dagarna även om det kan kännas trivialt för er men jag vill glädjas med andra om jag nu inte kan glädjas med mig själv!
Tack för att ni finns!
Marija med hjärtat!
.