• HemligaMamman

    Nån som mig med generaliserad ångest, dödsångest och svår hypokondri del 2

    www.familjeliv.se/Forum-4-50/m37460800.html

    Vet ej om någon ny tråd startats, då jag ej varit aktiv på ett tag. Men tycker tråden borde leva vidare och jag ska skriva mer nu och även berättat om vad som hänt sen sist. Ska försöka läsa igenom gamla tråden med.

    Varma kramar Anna - en normal tjej med varierande grad av rädsla för somatiska sjukdomar:-P

  • Svar på tråden Nån som mig med generaliserad ångest, dödsångest och svår hypokondri del 2
  • Anonym (Li)

    Jensan; Hur mår du vännen?

  • Anonym (hypo)

    Hej.
    Jag har skrivit i tråden förr och nu är jag här igen....
    Jag är så trött på mig själv.
    Jag ser till min "glädje" att ni skriver om ryckningar i musklerna. Det har jag med. Det började för några dagar sedan med små ryckningar i vaderna och stickningar i händerna. Nu rycker det i hela benen och i ansiktet. Lite i armarna med. Det är så hemskt. Jag tror åxå det är als och är livrädd.
    Mina benmuskler känns liksom för korta och svaga. Likaså mina armar.
    Googlade dum som jag är och det enda som kommer upp är ju als eller ms.
    Vet ni om man kan få så här av oro och stress?

  • Anonym (jensan)

    Li: Jodå, det är väl OK. Vissa dagar bättre, andra sämre. Är så oerhört trött på den här eviga ryckningen i ögonlocket som fortfarande hänger kvar. Den är kraftig och drar liksom ögonlocket i sidled, ser inte klokt ut. Annars är det som vanligt med de övriga symtomen och ryckningarna tycker jag. Sover otroligt illa och drömmer stressdrömmar hela tiden, som att jag inte hittar ett av mina barn, kommer försent till något, eller glömmer saker osv, ja du vet. Själv då, hur är det med dig? Någon bättring? *hoppas*

    Hypo: Jobbigt att du också har fått ryckningar! Man kan absolut få det av stress och oro! Läs bakåt i tråden så kan du se vad jag och Li skrivit om det tidigare. Och gör dig själv en tjänst och sluta läs på nätet! Jag vet ju själv hur det är, har nog läst det mesta som går att hitta om ALS, tyvärr. Mycket är taget ur sitt sammanhang och stämmer inte överens med vad de neurologer som vi har träffat säger. Men jag vet ju själv att det inte alltid hjälper, jag är ju själv här i oron för andra gången på några år, även om det känns hyfsat just nu. Stickningar är ett typiskt ångestsymtom! Hoppas att dina ryckningar avtar så att du slipper detta snart!

  • Anonym (Li)

    jensan; Vad roligt att höra att det är ok. Här är det som vanligt, ingen förbättring men ingen envis ryckning *peppar,peppar* Just nu är det mycket i armar, vader och lår I hate it.

    Hypo; Jag håller med jensan. SLUTA läs på nätet! Och man kan få ryckningar av oro & stress. Det är nog den alldra vanligaste orsaken. Känner du dig stressad och orolig? Hoppas de försvinner snart.

  • Anonym (jensan)

    Li: Hoppas att du slipper fler "långkörare" på ett tag! Varför är det alltid så att så fort man anar en liten förbättring med lite mindre ryckande så sätter de full fart igen? Förmodligen för att man ens tänker tanken....Det är så trist. Nu har även mitt vänstra öga börjat rycka helt hysteriskt, det känns verkligen SÅ onormalt när båda ögonen håller på.....suck! Fötterna har också sitt eviga poppande.... Nu vill jag kunna njuta av våren, UTAN dessa äckliga ryckningar och alla andra konstiga symtom!

  • Anonym (Li)

    Jensan; Det hoppas jag med! Ja det är ju så jämt! Varje gång det ser ut och bli bättre så brakar det loss helt och hela kroppen exploderar i ryckningar. Ja ögonryckningar är jobbiga och det känns som om det syns jätte väl även fast det bara är en själv som tänker på det. Du får trösta dig med att ögonryckningar är helt ofarliga!
    Ja hoppas vi kan få njuta av våren o sommaren men det ser mörkt ut för min del iaf!

  • Anonym (jensan)

    Li: Hur är det med dig? Någon bättring? Jag kom på att jag faktiskt känt mig lite bättre de senaste dagarna, med färre ryckningar igen. Men så fort jag tänker tanken så sätter de fart igen , helt otroligt. Precis som att jag ska bli påmind om att de minsann inte alls ska sluta! Idag började ögat igen också, annars hade det hållt sig lugnt ett par dagar. En muskel i handen ryckte också helt hysteriskt så att fingrarna hoppade fram och tillbaka, tur att ingen såg! Ser ju inte klokt ut när det sätter igång.

    Jag har iallafall slutat med självtesterna nu sen ett tag tillbaka, vilket också är ett gott tecken för min del. Hoppas jag kan klara av att stå emot i fortsättningen också. Även om benen fortfarande känns konstiga så stramar det inte fullt så mycket när jag inte hoppar omkring och gör alla dessa konstiga övningar. Ändå får jag nån slags ångeststing när jag tänker att det kanske är bättre och att jag kanske är frisk trots allt, precis som att jag försöker lura mig själv. Håhåjaja, alltid är det nåt...

    Hoppas att du njuter lite av vårsolen! Kram!

  • Anonym (Li)

    Jensan; Vad roligt att höra att det är bättre. För mig är det ganska likadant som vanligt. Jag kan ha 3 bättre dagar sedan sätter det igång som sjutton. Jag börjar å tappa hoppet att jag någonsin ska slippa dessa ryckningar
    Jätte bra att du slutat med självtesterna och stramningen du kände i benet berodde nog på alla självtest! Jag känner igen det där med att man "lurar" sig själv. *suck*

  • Anonym (jensan)

    Li: Ja idag har det såklart varit en massa burrande och surrande i benen igen, och ögonryckningen har placerat sig där igen för att stanna ett tag till, såklart! Det spelar ingen roll om man tänker på det på ett positivt sätt, att det känns som att man har lite mindre ryckningar, eller negativt, varje tanke verkar ändå sätta full fart på dem igen. Fotvalven har gått loss idag också, så det var väl bara några dagar som det skulle minska tillfälligt antar jag. Eller så är det, som jag tror, att man vissa dagar klarar av att koncentrera sig mer på annat och inte vänder allt fokus inåt. Då märker man inte av ryckningarna lika tydligt, och tror att man har färre. För så fort man tänker på det så känner man ju att de faktiskt visst är där. Frågan är ju bara hur normalt det är, eller ej...

  • Anonym (hypo)

    Hej tjejer.(?)
    Igår testade jag att massera mina ben hela kvällen och lägga vetevärme över dem. har märkt att mina ryckningar blir bättre efter dusch, så jag tänkte att de kanske behövde bli varma....
    Och idag har de mått MYCKET bättre!!!!
    Nästan inga ryckningar och nästan inga domningar, pirrningar, stickningar....
    Peppar, peppar...
    Vågar inte hoppas för mkt.
    Jag kunde inte böja benet förrän det domnade bort och känndes trött och kallt. Mina fötter har varit iskalla de med, men som sagt...efter gårdagen massage och pyssel känns de bättre.
    Ni kanske kan prova?
    Det kanske är det ni behöver ni med?

Svar på tråden Nån som mig med generaliserad ångest, dödsångest och svår hypokondri del 2