En kompis till mig som är missbrukare sa just upp "bekantskapen" med mig. Eller hur jag nu ska säga...
Vi är fortfarande vänner, men hon är så överväldigad av alla känslor när alla är på henne hela tiden om att sluta ta droger och bli stupfull vareviga kväll, så bägaren rann över för henne. Hon är världens finaste människa, men ikväll på msn var hon jättearg för hon var så trött på alla runt omkring henne. Till slut så kom hon till insikt något jag önskat för henne länge, att verkligen försöka bli ren. Hon har försökt det förut, men nu ska hon äntligen göra ett till försök.
Vi grät och grät när hon sa att hon måste ta en paus från allt i sitt liv just nu och bara koncentrera på sig själv och sin familj.
Å ena sidan är jag överlycklig för hennes skull, jag hoppas hon klarar det denna gång. Men å andra sidan så sitter jag här och grinar för jag har lovat henne på heder och samvete att aldrig kontakta henne mera
Vi är inte arga på varandra. Hon har lovat att ta upp kontakten med mig igen om hon en dag känner att hon är redo och mår bra. Men om inte, så vill hon att jag ska vara lycklig för hennes skull.
Hon är den bästa vännen man kan ha och jag saknar henne redan så det gör ont
Men jag förstår henne...önskar bara att det inte behövde bli såhär...
Rååsa Smurfen skrev 2009-08-12 01:50:42 följande:
varför är du deppad ?