• Mittilvet

    Ingen semester med "bonus"barnet

    Jag har valt att inte lägga någon semester då min sambo har sitt barn sedan innan hos sig under en del av hans semester utan har styckat upp den så jag får vara med min familj utan en massa merjobb.

    Kan inte förstå de som inte har någon förståelse för att det inte är semester att ha med det barnet att göra?
    Att umgås frekvent med honom i två veckor... näe, skulle inte tro det, jag jobbar hellre.

    Tråkigt för pappan att vi inte går ihop särskilt bra men allvarligt, är det så konstigt?

    Han slukar energi och drar fram det värsta hos min sambo när han är här, varför skulle jag vilja ödsla bort surt ihoparbetade timmar för att lägga på att höra på "pappa pappa pappa pappa vet du vaaaaaaaaaaaaad" och "pappa, min gubbe leder, nej nu är jag tvåa, nej nu är jag etta, nej nu är jag trea, nej nu är jag fyra, nej nu är jag trea, nej nu är jag fyra" (konstant uppdatering i allt han gör) "pappa jag vill det, nej pappa jag vill det istället, nej jag vill det, pappa kan vi inte spela fotboll, pappa kan vi inte spela igen, pappa kan vi inte spela en gång till, pappa kan vi inte spela fotboll igen, pappa kan vi inte en sista gång, pappa kan vi inte spela fotboll" *öronen blöder*

    Jag kan inte förstå dem som inte tänker efter innan de dömer "oj, du är elak som inte vill umgås med din familj" (min familj umgås jag GÄRNA med och det är precis det jag kommer göra )

    Vi ska dra iväg med husvagn och rå om varandra och jag ser fram emot det, i lugn och ro utan störande moment.

    Som jag skrev innan, kanske tråkigt för min sambo, men han visste att jag inte hade några barn innan vi träffades och han fattade själv det beslutet, det var ingen som tvingade honom.

    Jag rekommenderar fler att ta semester så man får umgås med de man vill och inte de som andra tycker att man "måste" umgås med för att "det ska vara så"

    Kram till alla som ser fram emot sin semester, hoppas ni alla kommer trivas i erat sällskap, det kommer jag göra

    Finns det fler som valt att göra som jag, eller är jag unik?

  • Svar på tråden Ingen semester med "bonus"barnet
  • Anonym (mrs x)

    Jag kan förstå dig TS trots att jag inte har några bonusbarn men har en närliggande familj i en liknande situation. Jag tycker att det är barnets pappa som måste vara ansvarig för sin son och skulle han tycka att du gör fel borde han säga det. Däremot kan det ju mycket väl vara att han ser att ni inte funkar ihop så bra och därmed tycker att det är bättre för alla att han får semestra med sin pappa i stället.

    Jag tycker att det viktiga är att sonen och pappan får semestra ihop, strunt i dig . Det kan tom vara bättre så. Mycket bättre i alla fall än att lämna bonusbarnet helt utanför (vilket skedde i den familjen jag känner) och familjen semestrade bara med sina gemensamma barn.

  • Anonym

    man kan ju faktiskt dela lite på det. göra lite när man har barnet och sen tar man ut mestadels av sin semester när man inte har barnen. åh vad jag är glad att jag är sambo med den jag är sambo med. han älskar mina barn och har dom gärna hela sin semester. visst vill han göra saker med mig också men han tycker bara jag blir skum utan barn. jag har svårt att släppa allt då och bara njuta. jag njuter mer när barnen är runt mig....
    försök ha lite egen tid med hans barn ska du se att det inte är så hemskt som du tror det är. men ta för guds skull några lediga dagar när barnet är där och visa att även du bor där.

  • Anonym (Biomamma)

    Jag har full förståelse för dig TS.

    Och jag kan se massor med fördelar med att din man och hans barn får umgås utan dig. Och du känner att det är det bästa för dig. Samla nya krafter för hösten där du kanske inte har samma möjlighet att välja/välja bort.

    Jag tycker inte mina barns far är någon höjdarpappa. Han är en riktig skitstövel! Men både han och hans nya är bra på att ge sina respektive biobarn egentid, utan att alla behöver samlas ihop i en klump. Jag vet, ser och hör på mina barn att de uppskattar det.

    Så min åsikt är att det är en klar "win/win-situation.

    Så stå på dig TS!

  • Anonym (också bonusmamma)

    Vi har inte bonusbarnet alls på sommaren (till min stora förtjusning,trots att vi kommer väldigt bra överens men det fungerar inte med biomamman)

    Synd om min sambo som knappt får träffa barnet (som är 13) på sommaren pga biomamman ( hon bestämmer först och ska ha barnet hela sin semester) och min sambo har slutat tjafsa,han orkar inte med henne och avstår hellre.

    Jag är såå lycklig att jag får ha sambon själ heela semestern och åka p åroliga vuxensemetrar.
    Men som sagt ,för att slippa påhopp.Det är biommaman som valt och jag har inget alls emot bonus men fördrar ju helt klart att bara vara med sambon

  • Anonym (totalt)

    håller fullt med dig ts!!! jag jobbar endast de dagar i månaden som barnet är här. planerar hela mitt schema efter barnet. och vår semester med våra barn planerar vi när barnet inte är med.

    MEN jag gör det för barnets skull, barnet vill vara med sin pappa. inte med mig. dom ska få precis hur mycket lektid och kunna göra precis som dom två vill, barnet ska aldrig behöva visa sin STYVmamma hänsyn i sin relation med pappan. och då är det bättre att jag jobbar så vi inte krockar.

  • Mittilvet
    EsMamma skrev 2009-06-28 23:42:23 följande:
    Det är du som valt att flytta ihop med en man som har barn sedan tidigare, inte tvärt om. Barnet fanns där innan du kom in i bilden, barnet måste ALLTID komma i första rummet (tills det blir myndigt iallafall).Barnet har inte valt sina föräldrar, inte heller att föräldrarna skulle separera.Ditt bonusbarn ingår i din familj för det ingår i din sambos familj.
    Det barnet ingår inte i min familj, men tack för din åsikt.
  • Mittilvet

    Anonym (Systeryster) skrev 2009-06-29 06:05:21 följande:


    Det råkar inte vara så att Ts är en gammal bekant här på forumet som efter ett ofrivilligt besöksförbud är tillbaka...?
  • Mittilvet

    Anonym (trottsamt!) skrev 2009-06-29 07:00:33 följande:


    Hur kommer det sig att BONUS barnet bara ropar pa sin pappa hela tiden och aldrig pa dig tror du?Kan det kanske vara sa att barnet kanner av ditt enorma HAT och darfor skriker efter karlek och bekraftelse fran sin pappa istallet.STACKARS STACKARS STACKARS detta arma barn som maste leva varannan vecka med en OTROLIGT BITTER och hatisk manniska.Fattar inte varfor DU inte flyttar snart - innan du totalforstor detta barn!!!!(utomlands, har inga prickar pa tangenterna har )
    För att han är besatt av att börja varje mening med "pappa" och är van att världen kretsar runt honom ifall man tjatar och är så rastlös att han springer i sömnen.
    Hos mig har han noterat att det är lönlöst att tjata, jag har något som heter gränser och något som jag kallar objektivt förstånd.

    Ingen människa är "bitter" utan anledning, kanske något fler bör tänka på.
    Om det inte är för mycket begärt förstås?
  • Anonym (:/)

    Usch vad det lät tråkigt. Som pappa till det barnet skulle jag bli så innerligt ledsen. Vist han visste om att du inte hade barn, men tänk vad hemskt det ska kännas i pappans hjärta för det är ju ändå hans barn? Och barn dom pratar och tjoar mkt, så är det bara.

    Jag har varit tillsammans med en kille som hade en son på 2 år då vi träffades, och jag skulle aldrig kunnat "välja bort" honom på det viset. Ibland när pappan jobbade fick han vara hemma med mig, för att känna att han inte är ivägen och att jag inte skulle ta hans pappa ifrån honom. Men visst är det viktigt med egentid, men inte ALL tid.

  • Mittilvet

    Anonym (bästattvaraanony) skrev 2009-06-29 06:00:42 följande:


    stackars stackars skilsmässobarn ska inte behöva uppfostras alls eller vad då?

    FÖRSTÅR TS!
    Skulle aldrig acceptera ett sånt beteende av mina barn, självklart ska de få uppmärksamhet, men allvarigt, vem orkar med ett barn som tjatar 24/7. 

    men det förstås, det handlar ju om ett skilsmässobarn... då är ju ALLA beteenden ok... 
    Ja, det är ju så synd om dem.

    Då är det tråkigt att bioföräldrarna inte älskar barnet tillräckligt mycket för att offra sig för barnet genom att hålla ihop med den de skaffat avkomman med.
    Men jag förstår att det är lättare att klandra andra än att se sin egen del i det hela, det krävs eftertanke att förstå sina brister.
Svar på tråden Ingen semester med "bonus"barnet