Varför blir man bitter? Någon som vet?
Är det för att man inte tar hand om sitt känsloliv på rätt sätt? För känslorna måste ju vårdas "rätt" annars så kan dom orsaka en massa ex sjukdomar osv och summan kan bla. bli att man blir bitter - förstår ni hur jag tänker?
Utan att ha läst annat än trådstarten nu...
Som jag ser det är man bitter när man har gett upp. Det är motsatsen till hopp. Ett annat ord för samma sak är cyniker.
Man har slutat hoppas på att det finns något gott, något av värde. Man ser bara det eländiga. Orättvisan. Misströstan. Och har slutat lita på människor.
Inte så förvånande hänger det nära ihop med depression.
Men det finns faktiskt något som är snäppet värre. Apati.
Är man "bara" bitter har man åtminstone känslor kvar. Även om de är av den negativa sorten. Apati och likgiltighet är sista anhalten.
www.facebook.com/pages/FamiljeLivse/168529055566
Roisin Dubh skrev 2009-08-05 02:19:15 följande:
Du väljer att se allt negativt
Du får inte din vilja igenom
Du förlåter inte utan går och är sur å bitter
Att förlåta är att gå vidare, att släppa taget om det som har hänt.
Du väljer själv hur du vill leva ditt liv
Du får inte din vilja igenom, det låter istället bortskämt. Där skulle jag vilja säga att saker man hoppades så innerligt på, inte blev sanning och därför känner man bitterhet på livet. En del saker väljer man, andra inte, men man måste behandla det för att kunna gå vidare utan att vara bitter.
Miracle Cats skrev 2009-08-05 11:13:03 följande:
. Jag har själv känt att jag har behövt få stanna kvar i bitterheten medan jag har behandlat, tänkt igenom händelser, för att sen kunna gå vidare. De gånger det har gått snett, är de gånger jag bara har stängt ute känslan och gått vidare. Då har de saker jag lämnat obearbetade ändå hunnit ikapp även efter den värsta krisen har blåst över.
Bitter blir man av att ha misslyckats gång på gång.