Majmammor 2007 del 13

Morrn!
Inatt har Leya varit lite grinig och imorse tog jag tempen, 37,5, lite svårt att veta om det är på väg till feber så hon fick faktiskt gå till dagis idag. Sa till dom att ringa om hon blir grinig eller dålig på annat sätt, känns så dumt när man inte vet, svårbedömt...

Cand, igår hittade vi hästar men då vågade inte leya rida, vågade inte ens klappa

Blind: det är jättesvårt att avgöra ibland om de är sjuka.

Vi ska snart gå till öppnaförskolan en sväng, men det är svårt väder ute inte så kallt men det blåser massor.

Sitter och funderar på hur jag ska tala om för maken att jag troligen är gravid. Testade med ÄL-test idag och det gav utslag ska ta ett riktigt test på onsdag tänkte jag.

Evsi: ca 45 minuter, tror jag. Inte längre iallafall.

Blött ute idag.

syrra: jisses, vad det går lätt för dig då . Grattis. Hoppas han tar det bra. Är väl bara att säga det egentligen.

L är inte direkt positiv, men inte så himla negativ längre heller. Eller så håller han bara tyst om det, vet inte. Men han har börjat smeka magen lite, men säger inget om det och frågar inte heller. Rul om en vecka är det iallafall.

Men, nu har jag nog inte hängt med i svängarna. Det var ju över.. Har ni blivit sams nu ?

Ellan blev frisk snabbt, hon var bara dålig kvällen och natten mellan ons-tors, och sedan trött och hängig på torsdagen. Sedan kl 18 på fredagen så blev A tvärdålig, och 7 timmar senare jag. Så vi hade kalas varvat fram till morgonen på lördag, sen låg vi utslagna hela lördagen. Igår Var A uppe med Ellan och mådde skapligt mellan varven - inga spyor eller så iaf. Idag är jag "frisk" men tillbaka i mitt gamla vanliga trötta, mossiga jag.

Melisabeth: nej, men vi bor fortfarande ihop. Maken hoppas kunna fixa det hela. Han jobbar på det iallafall. I vilket fall som så kommer vi ju överens (sas) så den här lösningen fungerar än så länge. Så länge han verkligen jobbar på det och gör något och inte bara snackar finns det ju en chans, men den är liten. Jag är trött och han är trött. Jag har dessutom ingen att ventilera med, är helt själv. Jag slutade gå till terapeuten somb ara var intresserad av att sätta diagnos på L och stunta i vad jag sa. Försöker få tid till en ny, men det går segt.

Alltid bra att det funkar såpass iaf, när man måste bo ihop
Låter knasigt att nån ska sätta diagnos på honom när det är du som är där för "avlastning". Helt galet låter det till och med.

Jo, det tycker jag med. Kan ju säga att hon gjorde det 30 min in på vårt första samtal så det kändes ju inte så seriöst. Ville sluta gå redan då, men det gick inte L med på (han trodde jag skulle smita från det, inte byta). Sen har det varit det enda hon tjatat om i princip. Nä, hoppas finna någon bättre. Svindyrt var det också så nu sparar jag dom pengarna .

Finns verkligen alla slag. Första personen som jag mötte i den svängen körde mantrat: "Men du som är ung och snygg borde inte ha några problem!"
Det var hennes svar på allt.
Funkar _sådär_ på någon som är söndermobbad och ständigt får höra hur ful och dum i huvudet man är... Eller inte.
Man kan undra vad en del tänker på liksom

(Lyckligtvis, då retade jag ihjäl mig på det såklart, idag kan jag skratta åt tragiken hos den mäniskan)

Melisabeth: jo, det gäller ju kanske att vänta och se lite vem man har framför sig innan man kläcker ur sig vissa saker. Peppning i all ära, men har man problem man söker för så vill man ju inte få det ignorerat!

Nu ska jag passa på att äta lunch i lugn och ro medans V och A sover. E är på förskolan så just nu är det lugnt och tyst