• Anonym (Orolig)

    Katt och Spädbarn

    Jag å min sambo har tre katter som är honkatter steriliserade allihopa! Ena katten är 7 år och dom andra två är 1 år . Sambon hade redan katterna när jag träffade honom. Nu är det så att vi har ca 8 veckor kvar till beräknad förlossning och jag kanske är otrolig nojjig men är väldigt orolig hur det kommer gå och bli med nyfödda barnet å katterna?
    Man har ju läst mkt på nätet och sett andra forum och pratat med närmaste å vänner ang. om detta och det finns delade åsikter!

    Det jag vill komma fram till är: Är det någon som har blivit tvungna och göra sig av med sin katt/katter pga barnet? Varför i sådana fall?

    Min oro i det hela är att katterna ska hoppa upp i spjälsängen å kväva barnet pga vi har ingen sovrumsdörr så kan ej stänga igen rummet. Att katterna ska bita eller riva barnet pga avundsjuka eller svartsjuka eller att dom blir rädda för barnet skrik osv. Att barnet kommer bli allergisk..

    Är det någon mer som förstår min oro?

    Tacksam för svar!

  • Svar på tråden Katt och Spädbarn
  • Pernilla75
    fribor1 skrev 2009-09-30 21:30:44 följande:
    Vi valde att inte ha vår katt boende hos oss, han fick flytta hem till min mamma redan innan tösen föddes. Några utav anledningarna till det var att vi inte vet om hon skulle vara allergisk eller inte, katten kan vara rätt gosig han kan då råka kväva tösen när hon sover eller liknande, Den kan ju även bli svartsjuka och klösas/bitas. Kände att det kräver att man håller ständig uppsikt och det går liksom inte.
    Vad är det för myt som fått folk att tro att katter automatiskt kväver bebisar när de ligger och sover? Det är inte sant!!

    Att katter/hundar, what ever, eventuellt kan bli svartsjuka beror enbart på att husse/matte inte bryr sig om dom längre så det är de vuxnas ansvar att se till att det inte händer. Att låta husdjur bekanta sig med den nya familjemedlemmen och få vara med när man gör saker med bebisen är självklart i vår familj.

    Om föräldrarna till ett barn inte är allergiska så är risken minimal att barnet ska bli det.

    Ingen av våra katter har någon gång visat tendens till vare sig svartsjuka, vill-kväva-bebisen-beteende eller något annat otrevligt. Men de får å andra sidan massa uppmärksamhet precis som tidigare och får alltid lova att vara med när vi gör saker med vår son. Förutom när han badar, men då är de å andra sidan inte så villiga att delta heller... *ler*
  • Limefrukt

    Vi var MYCKET noga med att gosa lite extra med katterna sedan lillan kom. Tror att det hjälpte lite mot ev. avundsjuka.
    Sant att risken för kvävning måste vara minimal! Dessutom har jag för mig att det är förebyggande mot allergier om man har husdjur hemma?


    *~*~* Skruttan kom 10 juni *~*~*
  • fribor1
    Pernilla75 skrev 2009-09-30 21:42:40 följande:
    Vad är det för myt som fått folk att tro att katter automatiskt kväver bebisar när de ligger och sover? Det är inte sant!! Att katter/hundar, what ever, eventuellt kan bli svartsjuka beror enbart på att husse/matte inte bryr sig om dom längre så det är de vuxnas ansvar att se till att det inte händer. Att låta husdjur bekanta sig med den nya familjemedlemmen och få vara med när man gör saker med bebisen är självklart i vår familj. Om föräldrarna till ett barn inte är allergiska så är risken minimal att barnet ska bli det. Ingen av våra katter har någon gång visat tendens till vare sig svartsjuka, vill-kväva-bebisen-beteende eller något annat otrevligt. Men de får å andra sidan massa uppmärksamhet precis som tidigare och får alltid lova att vara med när vi gör saker med vår son. Förutom när han badar, men då är de å andra sidan inte så villiga att delta heller... *ler*
    Nej det är ingen myt. Varför skulle då bvc/mvc varna en för det? Dessutom tänker naturligtvis inte katterna att ja nu ska jag passa på att kväva det här barnet för jag får dåligt med uppmärksamhet! Det som är det farliga är om man har en katt som är väldigt gosig så kan de vilja gosa med bebisen och lägga sig lite illa till... Vår katt gillar bla att ligga just över halsen.
    Dessutom är det var och ens val hur man gör. Vi kände att vi inte kommer att ha lika mycket tid för våran katt och han har det betydligt mycket bättre hos min mamma där han kan få all uppmärksamhet han vill ha och när han vill ha det, dessutom fick han en kattkompis där som han kan busa med istället =)
  • fribor1
    fribor1 skrev 2009-09-30 21:52:25 följande:
    Nej det är ingen myt. Varför skulle då bvc/mvc varna en för det? Dessutom tänker naturligtvis inte katterna att ja nu ska jag passa på att kväva det här barnet för jag får dåligt med uppmärksamhet! Det som är det farliga är om man har en katt som är väldigt gosig så kan de vilja gosa med bebisen och lägga sig lite illa till... Vår katt gillar bla att ligga just över halsen. Dessutom är det var och ens val hur man gör. Vi kände att vi inte kommer att ha lika mycket tid för våran katt och han har det betydligt mycket bättre hos min mamma där han kan få all uppmärksamhet han vill ha och när han vill ha det, dessutom fick han en kattkompis där som han kan busa med istället =)
    Glömde tillägga att min syster + pappa + många andra i släkten är mycket allergisk mot pälsdjur.
  • Calexico

    Vi har inte haft några som helst problem med våra två innekatter. De struntade fullständigt i sonen som bebis, var inte ett dugg intresserade av att ligga vid honom, i hans säng, vagn eller nånting sånt. Och nu när han ibland inte lyckas klappa fint utan är alldeles för hårdhänt och vi inte hinner fram i tid, ja då gnäller de tills vi kommer och räddar dem.

  • trasselsudd

    Vi har 2 steriliserade hankatter och det har fungerat jättebra.


    Mamma till Cilla -05 och Vide -09
  • Cia o krabaten

    Vi har två katter-steriliserade honor.
    De är lika gamla som dottern och kom hem till oss när alla tre var ca 2-3mån.
    Så de har växt upp med en bebis och små barn.
    Hur lugna och snälla som helst, men en av dem-dotterns ölskling 8som är helt besvarat av katten ) kan rivas om hon är för tuff. Vilket jag tycker är helt rätt. Båda är egentligen för snälla.

    Sen, 3,5 år senare kom lillebror, och katterna brydde sig knappt om honom i början. Nästan så jag kände att jag fick lov att presentera honom för dem så de fattade att han fanns
    Nu är han drygt 1 och riktigt tuff meot dem ibland, men inte ens hon som kan säga ifrån åt stora tjejen gör något mot lillebror!

    Jag tror det går utmärkt med katterna och bebis!
    Passa på att mysa med dem när du ammar tex. Då har man tid.
    Det enda jag tycker man ska fundera på är risken för allergi.
    Det andra löser sig.

    Visst sover katterna helst inne hos barnen
    Men testa då med aluminium folie i sängen så har jag hört att katterna blir avskräckta!

  • Anonym

    Kommer att gå jättebra, gillar katterna bebisen så ligger dom gärna nära och på alla saker, filtar och i vagnen mm, lite katthår dör ingen av!!
    Gillar dom inte bebisen så håller dom sej bara undan, det är ju inte så att dom när barnet ligger och sover smyger sej på och biter dom, den dagen bebisen kryper runt o drar i svansen och klappar hårdhänt, då är det samma där, antingen tål dom det mesta och slutligen går därifrån, iannat fall säger dom ifrån och det lär sej barnet slutligen, att slå kissen (klappa hårdhänt) då blir man riven, inget farligt alls ju, man är ju med eller hur??

  • Gurkan

    Finns det någon som kan påvisa ett fall där en katt kvävt ett spädbarn?
    Jag har aldrig hört talas om det och jag har heller aldrig hört om barnmorskor som varnar för det. Min bror och hans fru fick barn i somras de har två katter men inte ett knyst om det från barnmorskan. Likadant en väninna som fick barn nyligen, hon har två katter och inte ett ljud från barnmorskan om att katter kan kväva spädbarn.

  • Anonym

    Skrämmande att sådana befängda myter om att katter kväver barn lever vidare, och att vissa BVC och MVC understödjer dem.. ( Är väl iofs inte förvånad, det är ju inte begåvningsreserven som häckar på de ställena direkt)

Svar på tråden Katt och Spädbarn