Jag tänker mig att de personer som är synestetiker själva vet vad det handlar om och i så fall väljer om de vill svara på frågan eller inte.
Varför jag undrar är för att jag är fascinerad utav fenomenet och har dessutom läst att det kan vara vanligare än man skulle tro. Skulle vara intressant att se om det finns någon som rör sig på familjeliv som har detta som ett inslag i livet och hur det yttrar sig.
Valde att posta inlägget här så man kan vara anonym.
Tror det är helt slumpmässigt ifall man är vänsterhänt eller högerhänt jämfört med vilket öga som är ledande. Som att man kan vara vänterhänt och högerfotad. Jag frågade min optiker en gång och hon sa att det inte hörde ihop, men hon tyckte också att det var intressant att så många av mina konstnärsvänner var vänsterögda.
Själv har jag problem med att tex sikta med luftgevär (aldrig provat ett riktigt) eftersom jag håller högerhänt så blir siktet helt fel.
Intressant med att du sätter dig på vänster sida i bussen, så har jag aldrig tänkt!
Jag har inte heller hittat nåt praktiskt sätt att använda synestesi i min konst, skulle vara kul att se nån som målar i bokstäver med färg. Kanske hitta nån grafittimålare med synestesi?
Skulle vara kul att se hur många i tråden som har synestesi och ett konstnärligt yrke.
Jag har det! 
Jag är jättedålig på konstnärliga saker =P Kan skriva och så men inte måla/rita alls, känns ungefär lika svårt som att någon ber mej formulera en dikt på ett språk jag inte kan.
) kan vara en fördel vid konstnärliga drag? I så fall skulle ju höger hjärnhalva rimligen dominera gällande perceptionen från ögonen och höger hjärnhalva är ju området som har mest att göra med bilder och rum. Enbart en tanke.
Nu kom jag på att synestesi kanske är förklaringen till att jag tar fel på folks hårfärg ibland. Kan tro att en människa är blond fast den är mörkhyad bara för att personen "känns" blond liksom (dock inte att den skulle vara blondin-skämts-blond eller så).
Jag såg alla bokstäver och siffror i färg (inte med ögonen men när jag tänkte på dem) när jag var yngre. Kommer ihåg att jag och min syster tjafsade om vilken siffra som hade vilken färg osv. Det här har försvunnit sedan jag blev vuxen, har inte tänk så mkt på det. När jag läste artikeln om synestesi (i DN tror jag) så tänkte jag att så är det ju för mig, men sen har jag funderat på det ibland och kommit fram till att det är borta nu. lite tråkigt!
Senkommet svar, men jag har synestesi: bokstäver och siffror är färgade, vilket i förlängningen färgar namn och ord. Veckodagar och månadernas namn är färgade. Musik ger upplevelser av färger. Det yttrar sig inte på något speciellt sätt, som många andra har jag större delen av livet tagit för givet att alla andra också har färger på ord. Det går att koppla på och av, om jag t ex pysslar med lite överslagsräkning i huvudet är det inte som att tankarna flimrar av färger. Däremot kan man koppla på färgerna till hjälp för att memorera t ex sifferkoder. Praktiskt.