DaCiss

Äldre 7 Oct 21:52

83 svar

Har du synestesi?

Jag tänker mig att de personer som är synestetiker själva vet vad det handlar om och i så fall väljer om de vill svara på frågan eller inte.

Varför jag undrar är för att jag är fascinerad utav fenomenet och har dessutom läst att det kan vara vanligare än man skulle tro. Skulle vara intressant att se om det finns någon som rör sig på familjeliv som har detta som ett inslag i livet och hur det yttrar sig.

Valde att posta inlägget här så man kan vara anonym.

RosaNapp

Äldre 9 Oct 18:48

#21

Jag ser namn och bokstäver i färger, men märker inte av några ljud eller så.

Tvillingsyrran är likadan, men vi ser inte samma färger på samma ord/namn. För mig kan färgerna variera (mörkare/ljusare) på en person om det är negativt eller positivt (mörkare=negativt=arg, irriterad, ledsen, besviken etc).

Jag brukar "smaka" på namn ibland när jag tycker det är svårt att få en klar färg. Då är det oftast något som stör mig i namnet, oftast en boktsav jag inte tycker passar bra in med dom andra.

A=röd
I=vit
S=gul
T=brun

Linda=mörkblå

DaCiss

Äldre 10 Oct 16:16

#22

Scratchy skrev 2009-10-09 13:52:56 följande:

Här var det också synestetiskt! Vet inte hur synestetisk jag är egentligen för jag har inte fattat hur man är när man inte är synestetisk. Läste i en bok för ungefär ett år sedan som handlade om minne att det var en speciell man som kunde se färger på bokstäverna, och som så många andra som skrivit här så blev jag förvånad över att inte alla såg färger. Det var typ ett år sedan, så jag har tillbringat en del tid med att fråga ut kompisar hur de egentligen ser världen. Det är för mig helt omöjligt att förstå att en del bara ser svarta bokstäver i huvudet när de tänker på dem. Jag har också förstått att jag har någon form av synestesi när det gäller fysiska känslor. När jag ska beskriva hur jag mår förklarar jag ofta hur det ser ut istället för hur det känns. Kommer ihåg att mina dagisfröknar blev lite fundersamma när jag sa att jag hade ont i foten och att det såg ut som att det låg en apelsinkärna under huden (nu vet jag att det kallas kramp och inte ser ut på något speciellt sätt). Jag lärde mig på något sätt ganska tidigt att inte prata så eftersom det inte gick hem hos den som lyssnade. Men jag kan fortfarande inte koppla att man kan ha smärta utan att visualisera den. Eller att mitt halsont förra veckan var vitt. Kan inte fatta att halsont bara kan vara halsont och inte en färg. Men sen vet jag inte heller vad som är synestesi och inte. För det måste väl vara normalt att det vänder sig i magen av vissa parfymer (speciellt gula, med vitt i mitten)? Eller att man blir åksjuk av pop-musik med en vit slöja som ligger över resten av instrumenten? Eller är det också synestesi? Har ingen aning. A - Fylligt blå I - Vit och lite ihålig (fast gul personlighet (feminin)) S - Vit fast lite mer aggresiv än I (maskulin) T - Svart (En samling tråkiga bokstäver för mig. )

Jag förstår helt klart att man inte märker på rak arm att man ser världen eller kanske rättare sagt känner den på ett annorlunda vis än många andra. Hur skulle man plötsligt gå och tänka sådana tankar om man inte funnit att det varit ett problem av något slag. När jag var tonåring sa jag till min kompis en natt då hon sov över att jag tycker det är konstigt att även trots att man hör att det är alldeles tyst i rummet så är det ändå aldrig helt tyst. Hon fattade inget av vad jag menade och då gick det upp ett ljus för mig att det susande och vinande ljud jag hör inne i öronen hela tiden inte är något alla andra också upplever. Jag läste på lite om det och kom snabbt fram till att det handlade om tinnitus. Eftersom jag haft det så länge jag kan minnas har jag inte riktigt tänkt på det eller funderat på om det är så det skall vara eller inte. Men då hon reagerade som hon gjorde så gick det ju upp för mig. Det är också mycket svårt att föreställa sig hur absolut tystnad skulle vara och upplevas. Jag kan bara föreställa mig att om jag skulle få uppleva det så skulle jag känna mig riktigt ensam, rädd och tro att jag var död haha. Som tur är min tinnitus dock inte så jätte hög eller besvärande men den är alltid där i bakgrunden.

Allt det du Scratchy beskriver är synestesi. Jag har väldigt svårt alls att begripa meningen du skrev om pop-musik med en vit slöja över instrumenten

Men, jag som inte har synestesi kan inflika att jag är fullt kapabel att känna, uppleva och fantisera. Jag kan se saker i mitt inre öga på samma sätt som jag kan se minnen. Se rum och miljöer, ansikten och jag kan förnimma lukten av jordgubbe och liknande just genom minnet av dem. Jag känner ju också smärta men jag får ingen bild utav den det gör bara olika ont på olika sätt. Det kan vara smärta i olika nivåer från mild till dödlig

och så kan smärtan kännas på olika sätt. Molande, skärande, knivig, vass, svidande, brännande etc. Men jag upplever aldrig en färg. Det du skrev om parfym höll jag med fram till den punkten med gult och vitt i mitten

Visst kan min mage vända sig då jag känner en riktig äcklig lukt men för mig är en lukt enbart en lukt som har olika nivåer på hur gott eller äckligt den luktar. Den kan lukta mild, stickande, frätande, sur, söt, mjuk men aldrig i form av färg. Dessvärre är också alla bokstäver helt svarta för min del.

Har ni annars testat någon gång ett responskonflikttest? Jag kan tänka mig att det för synestetiker kan bli en extra stor konflikt och att tiden blir lite högre för de utan synestesi. Ett sådant test brukar ofta se ut på det viset att ord för färger är skrivna i en annan färg än det som ordet står för. T ex ordet gult står skrivet i grön färg. Man har kanske använt bara 3 olika färgord och färger och har ett helt ark fyllt av dessa ord skrivna i fel färger. Så skall man när man utför testet ignorera att läsa själva ordet och enbart säga vilken färg ordet är skrivet i. Då jag t ex ser enbart färgerna som finns där är det trots det en konflikt som uppstår då läsning är något som är automatiserat för läskunniga. Så hjärnan vill direkt läsa ordet innan den ser färgen. På det vis brukar det ta längre tid att säga färgerna på orden än vad det gör att säga färgerna ifall de inte är skrivna i missledande ord. Vet inte hur bra jag förklarade testet men hur är det för er. Om ett ord står skrivet i en viss färg hur upplevs det då för er? Krockar det på något vis för er då med den färg ni upplever från bokstäverna och ordet i sig? Blir det någon sorts förvirring då eller hur känns det?

DaCiss

Äldre 10 Oct 16:22

#23

Neko skrev 2009-10-09 18:35:45 följande:

Det låter ju exakt så som de beskriver feromon-sinnet också - det tillbakabildas enligt de flesta forskare under fosterstadiet, så det är väl fullständigt möjligt att kopplingen (till viss grad i alla fall) har kvarstått hos vissa individer, på samma sätt som den här kopplingen för synestetiker. Intressant i så fall om det är vanligare för synestetiker att ha denna andra koppling också, än för andra människor. L= Ljusblått I= vitt N= grönt D=mörkgrålila A=rött Så helhetsintrycket av Linda blir en blandning av de färgerna men mest ljusblått eftersom det är den första bokstaven. Intressant att vissa verkligen kan 'se' färgerna, då kan det mycket väl finnas ett samband med auraseende =) Är det någon av er synestetiker här i tråden som kan det? Jag känner dem bara. Scratchy, Jag tror allt du beskriver är synestesi =) Jag har också färger på allting, fast på just bokstäverna är det ännu mer tydligt. Det gör också att jag är jättebra på att se stavfel i en text - kan se på en sida och stavfelen liksom lyser upp. Jag antar att det kan vara för att jag är van att ett visst ord ska ha vissa färg/kombinationer och ifall det är felstavat så är det inte riktigt rätta färger. Kamilla med K är rostfärgat för mej, lite brunrött, rätt fint =P

Det intressanta med hjärnan är ju att de delar och banor som inte används förtvinar. Det finns ingen anledning för hjärnan att slösa resurser på något man inte använder. Det kan man se t ex på folk som varit instängda flera år i mörker. Deras syn har blivit mycket sämre om de till och med inte hunnit bli blinda. Man ser det här i vanliga växande hjärnor också från fosterstadiet till ålderdom. Det som inte används faller bort. De banor som dock används och används flitigt förstärks ytterligare så man blir bättre och bättre på en viss färdighet. Det är ju också enkelt att hitta exempel på. Då man lär sig en ny hobby, ett instrument, läsning, cykling etc. Jag vet dock inte hur de fungerar varför vissa skulle ha kvar dessa banor när de växer upp och andra inte. Speciellt inte då det dessutom verkar vara ärftligt. För jag tror ändå, jag vet ju inte men jag tror att spädbarn upplever världen ganska mycket på samma sätt. Det enda jag vet är att allt gällande hjärnan är oerhört intressant

DaCiss

Äldre 10 Oct 16:24

#24

Intressant, fortfarande alla som upplever I som vit (i olika former). Flera dock inte alla upplever S som gul. Undrar vad sambandet är om det ens finns något. Slumpen kan det ju vara också.

Scratchy

Äldre 11 Oct 00:13

#25

DaCiss skrev 2009-10-10 16:16:21 följande:

Jag förstår helt klart att man inte märker på rak arm att man ser världen eller kanske rättare sagt känner den på ett annorlunda vis än många andra. Hur skulle man plötsligt gå och tänka sådana tankar om man inte funnit att det varit ett problem av något slag. När jag var tonåring sa jag till min kompis en natt då hon sov över att jag tycker det är konstigt att även trots att man hör att det är alldeles tyst i rummet så är det ändå aldrig helt tyst. Hon fattade inget av vad jag menade och då gick det upp ett ljus för mig att det susande och vinande ljud jag hör inne i öronen hela tiden inte är något alla andra också upplever. Jag läste på lite om det och kom snabbt fram till att det handlade om tinnitus. Eftersom jag haft det så länge jag kan minnas har jag inte riktigt tänkt på det eller funderat på om det är så det skall vara eller inte. Men då hon reagerade som hon gjorde så gick det ju upp för mig. Det är också mycket svårt att föreställa sig hur absolut tystnad skulle vara och upplevas. Jag kan bara föreställa mig att om jag skulle få uppleva det så skulle jag känna mig riktigt ensam, rädd och tro att jag var död haha. Som tur är min tinnitus dock inte så jätte hög eller besvärande men den är alltid där i bakgrunden.Allt det du Scratchy beskriver är synestesi. Jag har väldigt svårt alls att begripa meningen du skrev om pop-musik med en vit slöja över instrumenten Men, jag som inte har synestesi kan inflika att jag är fullt kapabel att känna, uppleva och fantisera. Jag kan se saker i mitt inre öga på samma sätt som jag kan se minnen. Se rum och miljöer, ansikten och jag kan förnimma lukten av jordgubbe och liknande just genom minnet av dem. Jag känner ju också smärta men jag får ingen bild utav den det gör bara olika ont på olika sätt. Det kan vara smärta i olika nivåer från mild till dödlig och så kan smärtan kännas på olika sätt. Molande, skärande, knivig, vass, svidande, brännande etc. Men jag upplever aldrig en färg. Det du skrev om parfym höll jag med fram till den punkten med gult och vitt i mitten Visst kan min mage vända sig då jag känner en riktig äcklig lukt men för mig är en lukt enbart en lukt som har olika nivåer på hur gott eller äckligt den luktar. Den kan lukta mild, stickande, frätande, sur, söt, mjuk men aldrig i form av färg. Dessvärre är också alla bokstäver helt svarta för min del.Har ni annars testat någon gång ett responskonflikttest? Jag kan tänka mig att det för synestetiker kan bli en extra stor konflikt och att tiden blir lite högre för de utan synestesi. Ett sådant test brukar ofta se ut på det viset att ord för färger är skrivna i en annan färg än det som ordet står för. T ex ordet gult står skrivet i grön färg. Man har kanske använt bara 3 olika färgord och färger och har ett helt ark fyllt av dessa ord skrivna i fel färger. Så skall man när man utför testet ignorera att läsa själva ordet och enbart säga vilken färg ordet är skrivet i. Då jag t ex ser enbart färgerna som finns där är det trots det en konflikt som uppstår då läsning är något som är automatiserat för läskunniga. Så hjärnan vill direkt läsa ordet innan den ser färgen. På det vis brukar det ta längre tid att säga färgerna på orden än vad det gör att säga färgerna ifall de inte är skrivna i missledande ord. Vet inte hur bra jag förklarade testet men hur är det för er. Om ett ord står skrivet i en viss färg hur upplevs det då för er? Krockar det på något vis för er då med den färg ni upplever från bokstäverna och ordet i sig? Blir det någon sorts förvirring då eller hur känns det?

Jag har gjort responskonflikttest och det gick jättebra. Har gjort det flera gånger. Någon gång har det gått lika dåligt som för de flesta andra, men oftast kan jag läsa orden eller säga färgerna som om de stod med svarta bokstäver. Jag hade hypotesen att det är för att jag är van vid fel färger på ord. Till exempel är ordet "blå" mörkrött för mig, "gul" är grönt, "brun" är rödbrunt, "orange" är svart med vitt i mitten, "lila" är gult och så vidare. Så jag lever i ett konstant responskonflikttest.

Med parfymen kan det vara även parfymer som doftar gott som jag mår illa av. Ungefär samma effekt som dialekten i Stockholm. Det är liksom en åksjuka som smyger sig på och kittlar en i strupen. Därför är jag i ständig konflikt med Stockholmare. Har inget emot dem som personer, men jag mår illa när de pratar...

DaCiss

Äldre 12 Oct 08:13

#26

Scratchy skrev 2009-10-11 00:13:18 följande:

Jag har gjort responskonflikttest och det gick jättebra. Har gjort det flera gånger. Någon gång har det gått lika dåligt som för de flesta andra, men oftast kan jag läsa orden eller säga färgerna som om de stod med svarta bokstäver. Jag hade hypotesen att det är för att jag är van vid fel färger på ord. Till exempel är ordet "blå" mörkrött för mig, "gul" är grönt, "brun" är rödbrunt, "orange" är svart med vitt i mitten, "lila" är gult och så vidare. Så jag lever i ett konstant responskonflikttest. Med parfymen kan det vara även parfymer som doftar gott som jag mår illa av. Ungefär samma effekt som dialekten i Stockholm. Det är liksom en åksjuka som smyger sig på och kittlar en i strupen. Därför är jag i ständig konflikt med Stockholmare. Har inget emot dem som personer, men jag mår illa när de pratar...

Faktiskt, det där stämmer ju. Det är ju som ett ständigt konfliktstest med synestesi så egentligen rent logiskt borde inte tiderna bli längre för synestetiker. Jag hade inte tänkt på det på det viset

Haha stackars Stockholmarna

Men jag tror jag förstår hur du menar. Ifall en lukt eller färg eller upplevelse av något slag är ful/dålig eller väcker avsmak så mår du illa. Även om t ex parfymen luktar gott i sig.

Neko

Äldre 12 Oct 18:11

#27

Jag får också jättebra på konfliktstest =P Man har liksom lärt sig att bara se färgen eller bara se texten eftersom man har varit tvungen att öva på det så mycket =P

Vinteräpple

Äldre 12 Oct 19:36

#28

En till här, men jag har det tydligare på siffror än på bokstäver. Har två gånger bytt telefonnummer för att jag inte står ut med bruna eller blå siffror i mitt eget telefonnummer. Nu är det gult och fint (mycket 7:or och 3:or)

Jag blev retad när jag var liten för att jag påstod att siffror hade färg, speciellt som jag alltid varit väldigt dålig på matte. Kanske jag är så koncentrerad på färgerna att jag inte fattade värdet? Hade också extremt svårt för klockan.
Jobbade ett tag på en studio med enbart kreativa människor (konstnärer) och nästan alla hade mer eller mindre synestesi. Det tyckte vi var väldigt intressant. dessutom var mer än hälften vänsterhänta och vänsterögda (testa genom att hålla upp ett finger nära näsan, titta med ett öga i taget. Det öga som visar närmast den bild du ser med båda ögonen är ditt "ledande" öga.)

Har hört talas om de som hör musik i smak och de som ser dofter som färg. Min man ser tid i vågor, han tyckte jag var helt galen som såg tid i hjul/spiral. Jag tror helt enkelt att om man börja jämföra sina abstrakta bilder av olika saker så märker man att många har ovanliga sätt att se sina inre mönster - ovanliga för att man själv hittat på ett eget!

L= blått
I= vitt (!)
N= rödorange, matt
D= Blågrönt, också en matt färg
A= rött

Konstigt nog är själva ordet/namnet Linda ljusblått för mig! Så jag har mycket färger men inte helt logiskt.

Vinteräpple

Äldre 12 Oct 19:40

#29

En helt annan rolig historia om färger och namn -
En kompis till mig hade en spelkväll på sitt företag och alla delades upp i fyra olika lag. Alla lag fick en egen lagtröja där det första laget hade en gul tröja med texten grön i röd färg, nästa lag en röd tröja med texten grön i blå färg osv.
Gissa om de hade svårt att hålla koll på vilket lag som var vilket!!

"Det är röda laget som leder, jag menar de som har blå tröjor. De det står gult på, alltså..."

DaCiss

Äldre 12 Oct 19:52

#30

Haha vinteräpple, det lät som en intressant match. Jag gillar inte sport riktigt vidare alls men den matchen hade jag kunnat gå på

Annars lät det väldigt intressant med en hel del synestetiker bland konstnärerna. Men det är kanske inte så konstigt egentligen. Själv är jag väldigt kreativ och rätt duktig på att teckna och måla men jag har aldrig upplevt ett synestetiskt inslag i livet. Inte vad jag vet om i alla fall. Är högerhänt men enligt testet för ögat verkar vänsteröga vara ledande. Kanske därför jag står åt vänd åt "fel" håll om jag t ex står på en skateboard eller alltid sätter mig på vänster sida i bussen. Jag tycker helt enkelt att jag ser mest av världen då när vänster öga har störst blickfång (gillar att titta ut genom fönstret i bussen). Vet dock inte om det är så att den hand man har som ledande även brukar vara samma sida som ledande ögat eller om det är helt slumpmässigt hur det blir.

Har du synestesi?

INNEHÅLL