Tråddödare forts....

*rodnar*

Värst vilken lång dusch Velour tog... hon måst ha varit riktigt dirty...

Ja, jag kan se bortom mina begränsningar... till skillnad från lärare som inte får upp sin lön när de effektiviseras, eller hur det var... om de nu inte går vidare till ett annat bolag, vad som nu menas med det...

Kan du länka till aborttråden så kan jag ge ett utlåtande?

www.familjeliv.se/Forum-5-74/m49556951.html ???

Min kommetar om abort-tråden:
Generellt så är det så här, att konflikter (debatt definieras som en mindre konflikt som eskalerat) kan delas upp i två huvudgrupper med helt olika förhållningssätt från den som hjälper till att lösa dem.

Sakfrågekonflikter
Dels finns de konflikter där det finns en sakfråga, alltså ett problem som existerar i den fysiska verkligheten. Dessa kallas sakfrågekonflikter. Om man till exempel har hyrt en byggjobbare som renoverat ens badrum och det sedan visar sig att det blev läckor så har man ett problem i den fysiska verkligheten. Om man sedan inte kan komma överens om vem som ska ta ansvar och göra vad åt situationen och böjar bråka om det, så har man en sakfrågekonflikt. Här är det alltid relevant att försöka hitta en vinna/vinna-lösning så långt det är möjligt. I praktiken kan det bli nödvändigt att kompromissa på någon detalj i slutet men att alla ska bli nöjda till så stor del som möjligt utan att behöva kompromissa är det man lägger fokus på. Jag tänker inte gå in på metoder för att göra detta, för det är lite komplicerat. Utan jag går vidare till den andra sortens konflikt.

Värderingskonflikter
Värderingskonflikter är konflikter där problemet som står i centrum saknar motsvarighet i den fysiska verkligheten. Till exempel så är åsikten om abort en sådan sak. Aborter i sig utspelar ju sig i den fysiska verkligheten, men åsikterna är på ett ickemateriellt plan. På denna sortens konflikter kan man inte komma fram till en lösning. För vad skulle en lösning bestå i? Att den ena parten byter åsikt? Eller att båda ger upp sina värderingar? Människor vill generellt inte ge upp sina värderingar, och gör det sällan. Däremot kan det hända att de säger sig ge upp sina värderingar bara för att de vill undvika konflikten. Om någon hur som helst ändrade sin åsikt för att få till en lösning så skulle det snarare skapa vidare konflikter.

För att förklara ytterligare. Om man befinner sig i ett hus och huset håller på att falla ihop måste man göra något för att lösa situationen. Det finns inget annat alternativ, annars får det hemska konsekvenser. Det kan finnas olika lösningar som man kan diskutera. Om man har olika åsikter så uppstår en sakfrågekonflikt.

I abortfrågan (och religionsfrågan och en masssa andra frågor), så måste man faktiskt inte göra något alls för att lösa situationen. Om du och jag har helt olika åsikter om abort så kommer det inte att få några som helst konsekvenser just nu. Därför är det också onödigt att försöka lösa konflikten. Däremot så har folk sällan denna skillnad klar för sig och ger sig in i värderingskonflikter som om de vore sakfrågekonflikter. Vi människor har (för våran överlevnad) specialiserat oss på att leta upp problem och hitta lösningar för att sedan gå vidare och hitta nya problem att lösa. I värderingskonflikter är detta inte alls tillämpbart.

Istället borde vi i värderingskonflikter helt enkelt se till att lyssna på motparten, bekräfta att den har en tanke bakom sitt resonemang och acceptera detta. Då motparten känner sig respekterad ökar också sannolikheten att den vill veta ens egen åsikt. Ingen kommer förmodligen gå ifrån konversationen med nya åsikter, men man har i alla fall blivit respekterad och lärt sig nya sätt att tänka. När man försöker lösa värderingskonflikter som man gör på fl så leder det snarare till att ingen upplever respekt och man inte heller ger respekt. Ingen får därför heller chansen att sätta sig in i hur den andra tänker eftersom man är fullt upptagen med att leta felformuleringar i den andres argumentation. Empatin minskar alltså. Vill man fortfarande övertyga motparten gör man det ändå enklast genom att lyssna på den, respektera den och sedan erbjuda sin egen syn på saken, utan att för den sakens skull döma den andres.

Men specifikt för abort är ju det att om man väntar ett barn tillsammans med någon och står inför valet att göra abort eller inte och har olika åsikter så kommer det att bli en himla konflikt. Därför bör man främs se till att ens partner i livet har värderingar som liknar ens egna. Man kan ha mycket olikheter och klara sig bra, men just olikheter i de grundläggande värderingarna kan knäcka ett förhållande till slut.

Typ så...

Det kommer en uppföljning på mitt nyssaste inlägg för att ge en förklaring på polariseringen i abort-tråden, men det kommer först om en stund. Först är det fika med hela familjen (båda vi barn är i föräldrahemmet samtidigt)...

Grattis!

Tack!

Nu har jag fikat med familjen. Vi är lika mycket verbalnitare allihopa... ni kan tänka er hur det blir...

Haha! Fint inlägg där Velour!

Man ska alltid akta sig för folk som säger att de är empatiska. Empatiska människor säger inte att de är empatiska. De säger att de försöker vara empatiska.

Men men, man får väl acceptera det då vi tydligen "samlever i ett så kallat samhälle".