Gick jag för långt?

Det går alldeles utmärkt. 

min dotter på 2,5 får sitta på en matta i sitt rum när hon beter sig illa eller har slagit mig mm. Där får hon sitta i ca 1min el 2. Sen kommer jag in och förklarar för henne varför hon fick sitta där. Hon förstår att hon har gjort fel. Sen kramas vi och glömmer situationen. Jag tycker det var ok det du gjorde. Nu för tiden daltas det alldeles för mycket med barn. Märks tydligt ute på förskolorna där barnen inte kan ta en tillsägelse. Regler och konsekvenser  är bra.

Skojar du? Eller vad tror du hon lär sig av att tvingas sitta på en matta när hon gjort något galet? Alltså mer än att hon straffas på ett knäppt sätt.

Japps. Och fram tills ditt barn har blivit 10-15 år och börjar tjuvröka, dricka sig full, slå ner sina kompisar, knivhota folk eller rent av bli självdestruktiv ska du muta med godis, eller helst av allt inte säga något alls. Låt ungen härja fritt. När barnet sen blir 10-15 år så är det dags för första tillsägelsen. Då vet ungen inte vad en "tillsägelse" är, men det är lugnt, det är först DÅ det är okej att straffa dom.

Herregud vad jag är trött på dessa perfekta fl-morsorna och deras predikningar. Jag skulle gärna ta en titt bakom deras skärmar och se om deras liv och uppfostringsmetoder verkligen stämmer överens med det dom vräker ur sig i debatterna här.

Hur gör ni för att aldrig tappa tålamodet? Och hur många gånger i sekunden ska man behöva kasta sig åt sidan för saker som kommer flygande mot en för att klassas som en bra förälder i era ögon?
Det är väl fan så mycket bättre att låta barnet gå in på sitt rum en stund och sitta och tänka över vad det gjort, än att själv tappa fattningen? Eller nej, just det, merparten av mammorna på familjeliv är ju perfekta, dom har ingen fattning att tappa. Deras påse med tålamod fylls på stup i kvarten och de saknar aldrig energi eller ork till något. Varje söndag packar de fikakorgen och går ut på picknick, sen om dom inte har sovit på en vecka spelar ingen som helst roll, de har ändå tålamod så att det både räcker och blir över.

Herregud människor, ni gör mig kräkfärdig.

SEN NÄR blev det en DÅLIG sak att visa sitt barn, klart och tydligt, att HÄR går gränsen? HIT men inte längre? Och sen när blev det en dålig sak att testa nya saker när de gamla sakerna slutat fungera?

Kliv ur era bubblor nu kärringar.

Oj oj oj! Inte lustigt att förskolan, fritids och skolan (erfarenhet av alla) är fulla av odrägliga ungar som tror att dom är kungar och inte tar en tillsägelse. Nej, för de har ju aldrig gjort något fel. De har aldrig fått höra att de gjort fel eller gjort något dumt. De har aldrig fått ta konsekvenser eller förstå att deras handlingar är fel. Nej, det finns bara dom i hela världen och bara dom får som dom vill så allt ok. Annars blir det ett j-a liv!
Sverige är på väg att fyllas av ett gäng egoister. Inte blir det bättre eftersom barn inte "uppfostras".

Nej, det är faktiskt bara din egen fantasi som gör dig kräkfärdig.
Och eftersom dina exempel saknar logisk koppling till något av inläggen i den här tråden så undrar jag lite varför du kräker ur dig här?

Jag skulle inte stängt dörren. Men klart att man måste börja markera på nåt vis att barnets betende inte är rätt.
Min dotter kommer att få en plats att sitta på när hon ska lugna ner sig eller gör nåt dumt. Nu är hon fortfarande lite liten för det..

Jag tycker att det var dumt att stänga dörren till rummet, dock var det helt korrekt att ta bort honom från aktiviteten ni höll på med. Om mina barn tex. kastar sand på andra i sandlådan tar jag helt enkelt bort dem därifrån. Leker de och kladdar avsiktligt med maten får de gå ifrån. Bråkar de om vem som ska spela TV-spel så åker det bort för en viss period osv. Ett oacceptabelt och icke önskvärt uppförande får konsekvenser i form av att man just då inte får vara med.