God morgon!
Kära Fia, tjata på! Det var därför den första tråden startades och så klart är det naturligt att du tjatar med oss, som du känt så länge.
Det jag känner är att jag omöjligt kan ge dig råd eftersom jag vet så lite om detta. ÄD - i princip ingenting. Din kropp - väldigt lite. När ni gjorde utredningen, vad var ert problem? Stopp i äggledarna? Och det var enda problemet? För i så fall ska du alltså fungera precis som vanligt, i övrigt? Du har inga problem med tunn slemhinna eller så? I så fall verkar det ju som att just ÄD skulle öka era chanser att bli föräldrar ganska dramatiskt.
Hur känner du inför det faktum att du kommer att bära ert barn, men att det inte är dina gener? Hur har du funderat kring det? När det gällde oss, så sa vi tidigt att funkar det inte med våra bidrag (ägg och spermier
) så väljer vi adoption i stället. Båda jag och sambon tyckte det var vår väg att gå. Kunde vi inte tillsammans skapa ett barn så ville vi göra ett barn som redan fanns till vårt i stället.
Som du ser, många frågor.
Men tjata på, Fia. Jag orkar alltid lyssna, särskilt nu när jag äntligen mår bättre. KRAM