Vi som har prematura sammandragningar

Hoppas jmynt!!

Hmm hittar inga bilder?

Jag tillhör dem i tråden som haft mkt sd utan påverkan av tappen. 33+2 idag och mitt sista stora veckomål är 34+0, alltså på lördag. Mina började också runt v 14 och varit heltidssjukskriven sen v 18. Det är lätt att bli ett nervvrak i en sån graviditet och jag är inte ens i närheten av hur många av er andra i tråden har det.
Som redan skrivet så är det viktigt att göra kontroller så man vet hur sd påverkar eller inte. Har du kommit så här långt så kommer det säkert gå bra med vila men ta det försiktigt med stadsvandringar

Egorapport:

Pissdag, får dåligt samvete om jag gnäller för jag är så lyckligt lottad som slipper ligga ner 24/7 och får vara hemma med mina barn, MEN inatt mådde jag inge bra, foglossning över symfysen som väckt mig vid varenda liten rörelse. Vaknade helt slutkörd och då har lilla skruttan i magen bestämt sig för att ta en softdag vilket gör mig rätt hispig..speciellt i samband med en natt utan sömn . Sen får jag springa på toa gånger flera o på det en massa sd med mensont. Precis så  startade min förra förlossning så nu får jag se hur sd tänker bete sig resten av kvällen. Blir det för tätt så får jag ringa förlossningen men hoppas på att det lugnar sig . Vill så gärna slippa kortisonet :-/

Grattis till Elton !! Tänkte att du  nog snusade bebis när vi inte hört av dig , kram

Tack för förståelsen Känns bara som jag vill ta mig till fulla 35 veckor och kunna köra på utan oro. Ibland tänker jag att det jag sörjer är att jag inte kunnat njuta många dagar av denna graviditet utan det har pumpat oro hela tiden när det krånglat. Har det inte varit livmodern så har det varit min egen mage eller det ena eller det andra. Vill ha henne på utsidan snart *suck*

Klaga ordentligt 3 busfrön!! Min bm är helt iskall och tycker jag borde kunna hantera allt utan oro då det är rmin tredje och har jobbat i branschen. Men hon glömmer att det är 14 år sen sist jag födde barn ..

Skittrist, jag har inte träffat samma läkare en enda gång och då har det varit mååånga läkarbesök..

Om jag går tiden ut kommer jag nog bli tokig, har planerat att så fort jag känner mig redo så kan jag starta förlossningen själv med promenader o sex...jaaa jag behöver ju förstås sambons hjälp  men det slutar väl med att man går 42 veckor bara för det. Är så otålig nu!!

32 fulla veckor, grattis då börjar du också vara på den lite mer "trygga" sidan även om man aldrig vågar ropa hej ens i en "normal" graviditet. Tycker nog att det började bli plågsamt segt där runt, kanske för att värsta oron börjar släppa då. På 35+6 ska det drickas te, hallonbladste. Och sexas för första gånge på lääänge.

Jag får oxo bara 4 veckor i taget men samtidigt är det bra att de kollar tappen var fjärde vecka, än är det ingen som nekat sjukskrivning och FK har inte sagt pip utan betalat. Nu blir det sista sjukskrivningen på torsdag, tror de bara sjukskriver till 37 veckor? ? Sen vill jag att bebis är ute annars tar jag semesterdagar.

Jag ska inte klaga på den medicinska vården jag fått, alltid blivit omhändertagen när jag varit dålig, skickad på VUL o TUL när det behövts osv MEN problemet med att träffa olika varje gång är att man blir aldrig en människa bakom sammandragningarna, bara en patient i mängden. Jag var ju riktigt sjuk i fyra veckor o låg inne på tre olika avdelningar och fick söka akut minst 7 gånger på gyn/förlossningen och nu så här efteråt kan jag känna att ingen frågade hur jag mådde i min oro utan stirrade bara på skärmar och provsvar. Jag tror det kommer över mig nu då jag har ett stort behov av att få ge utlopp för all den oro som jag inte kunnat prata med ngn inom vården om under tiden det var så kaosigt .

Tova vad bra att ni jobbat förebyggande, kanske vetskapen om att stödet finns där efterråt hjälper bara det!
Jag önskar jag fick träffa en läkare som din. Ingen har varit otrevlig mot mig men det blir väldigt medicinskt o inget utrymme för annat än att känna på tappen o tack o hej. Min bm kan man ju tycka ska vara den man kan vädra saker med men hon är tyvärr likadan. - Dina värden ser jättebra ut så det finns inget att oroa sig för säger hon de gånger jag för på tal att denna graviditet slitit hårt rent mentalt. Skulle ngn se mig i ögonen och fråga hur jag känner skulle jag nog rämna.

Mina sd håller sig helt ok men min rygg skriker föd barn nu för annars går jag av!
Inatt har jag suttit i soffan och "sovit" mellan 1-06 med avbrott varje timme för att byta ställning, jag är så trött att jag gråter när sambon vaknar.
Lite avis på er som snart har sina knoddar på utsidan! 35 fullla veckor nästa helg, då påbörjas operation Kom ut lilla baby.

Egorapport:
Foglossning from hell. Känns som varje dag är en månad nu. Tappkoll igår visar omogen men ngt lite mjukare än hård tapp som är 3 cm. Alltå 1 cm kortare är för tre veckor sedan. Jag hoppas inte den tänker försvinna i den takten ....då kommer bebis att ligga kvar till v 42 :( Näe jag vet att det inte funkar så men när man ägnat en hel graviditet åt att oroa sig för att tappen ska påverkas blir det nåt konstigt crescendo när man längtar efter att den SKA börja utplånas. Två veckor till sen så vill jag ha bebis i mina armar

Ser att vi är många som närmar oss med stormsteg, och många som sliter ont så här på slutet..av olika anledningar. Oro för en premmis eller jobbiga förvärkar o foglossning. Kram till er alla snart har vi vår belöning !!