Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12
  • Tor 1 jul 2010 23:49
    259150 visningar
    1284 svar
    Inlägg från pågmamman Visa alla inlägg

    Fortsättningstråd för oss med mycket extraslag del 12

    Känns som vår tråd börja ebba ut lite... sommarlov?! Hoppa sni alla njuter av sommarvärme & semestrar kram

  • Fre 2 jul 2010 19:40

    Hej alla,
    Härligt att höra så många röster Tråkigt med ni som mår dåligt elelr sämre

    Snart vår: Kul att höra av dig är du helt utan extraslag och rusningar nu?

    Hjärtfröken. Isch vad tråkigt med bakslag! Men du är stark och har fått många verktyg - du ska se att du bemästrar det denna gång med! Kan det vara så att du hunnit träna mindre när du haft så mkt att stå i? Tänkte att det verkat som den fysiska uppbyggnaden betytt mycket för lugnet... Hur går det med stressgard? I vilket fall som helst har jag oxå varit med om att få ökade problem EFTER stressiga perioder - när man tycker att det borde vara lugn och ro... Hoppas verkligen att det inte blir så under min semester - 1 vecka kvar!
    alice mamma: Som vi så ofta säger till varandra här inne, försök lyssna till doktorn och framför allt de där orden OFARLIGA!!!! Har du många extraslag i raken oxå. Jag hade 16 vid ett ekg - men tydligen fick det vara så.....

    1000 sommar kramar till er alla

  • Tis 6 jul 2010 20:14

    Funderar på en sak - hur vet vi när tråden börjar "ta slut"?! Så den helt plötsligt inte bara försvinner...

  • Fre 9 jul 2010 00:04

    Jag har bytt VC & 40 min med min nya läkare & jag går där i från SJUKSKRIVEN 100 % med diagnos UTMATTNINGSSYNDROM! Om det inte vore för min hälsas skull skulle jag ha "stämt skiten" urr min gamla läkare och hela den VC som har valsat runt med mig undvikit att skrriva saker i min joyrnal etc - allt för att inte behöva sjukskriva mig och där med få sämre resultat! MEN som vi påminner oss om här inenn hälsan går först! & nu ska jag försöka göra det jag är sjukskriven för - hitta mig själv och hitta en balans mellan vila och aktivitet! Min nya läkare verkar LJUVLIG påminenr om den ajg hade för ett par år sedan - som redan då tyckte att jag hade kroniskt stresspåslag... Galet att det ska hänga på vem man träffar om man får hjälp elelr inte!

    Nu är det bara några jobbiga beslut om när/hur jag ska meddela chefen, om jag ska ta see´mester och bli sjukskriven sen och på så vis "spara" sjukskrivningsdagar och kanske tid från att börja "jgas" av företagshälsan och arbetet gälalnde arbetslivsrehabilitering.......

    kram kram

  • Fre 9 jul 2010 17:12

    Hej alla hjärte-kämpar!
    Vad härligt - vad många vi e just nu Alltså inte härligt med våra besvär förstås - men att vi har varandra

    Välkommen the lovelyday - du har hamnat rätt här! Hoppas du kommer känna lika mycket stöd och värme som vi andra gör i denna tråd

    Hjärtfröken; skönt att du har börjat jogga igen och ser till att reducera stresskällor - KÄMPA PÅ! Tack för att du delger oss gällande vad ni gör på Stressrehab - mycket matnyttigt. Hur lång tid har du kvar där efter sommaruppehållet?

    Sommartroll: Usch vad tråkigt med din släkting - hoppas han/hon kryar på sig! Känner igen det där med att symtomen ökar då man får höra om ngn som fått hjärtinfarkt etc - speciellt om det är ngn som står en nära.
     Håll hårt i den där psykologen - hon verkar rätt för dig

    LiBää: Skönt att höra att du mår helt ok & att det nalkas semester NJUT!

    15/8 ska jag träffa min läkare igen för fortsatt utredning och planering - vad behöver jag? Jag skulle ju vilja åka till Vidarkliniken elelr liknadne för att bara få vara & så smått börja träna på hitta balans mellan vila och aktivitet -men kan man säga det?

    Har usch en sån hemsk oros klump i magen att detta liksom ska gå i kras; att ngt ska hända - att jag ska visa mig vara jätte somatisk sjuk mitt i allt så att jag inte komemr kunna påbörja min resa mot ett mindre "utmattande-liv" elelr att ngt anant hemskt som jag inte ens vågar skriva ska hända. Det hela verkar liksom för bra för att vara sannt - har stött på patrull så länge och detta gicik ju liksom bara så otroligt lätt. Har gått så länge med att inte få gehör och blivit bortviftad och runt slussad - så är liksom fånigt rädd att denna läkare helt plötsligt ska "ändra sig" och e liksom rädd att hon ska få för sig att jag är en stor bluff.....

    Phu! Har i alla fall bestämt att min stackars man får prata med min chef på måndag då hon är tillbaks från semester - klarar inte av att inte ge henen denna tid att planera för hur de ska lösa min tjänst, fast hon komemr väl göra som med allt anant stoppa huvudet i sanden och hoppas att alla plikttrogna kollegor löser det åt henne.... Vet ej om jag ska ta min semester elelr bli sjukskriven direkt. Hur hade ni gjort?

  • Fre 9 jul 2010 22:08

    Cheva: Tack - ja, så sant - jag är ju faktiskt sjuk - varför använda min semester! Härligt at höra att du jobbar heltid igen! Ditt gamla jobb? Hur länge var du sjukskriven?

  • Fre 9 jul 2010 23:16

    Hjärtefröken: TACK! Du e fantastisk - och jag VILL höra och få ta del av all din lärdom, medkänsla, ömhet och dina tips

    Jag har garanterat börjat min resa mot utmattning för typ 10 år sedan - isch hemska tanke - hoppas inte kortisolet varit högt hela tiden..... Helt galet faktiskt att jag inte fått diagnosen och hjälpen innan jag har ju verkligen skrikit på hjälp åt många håll och på många olika sätt.. Har fortfarande svårt att ta in att det är mig själv det här handlar om... blir väl min första uppgift. - Rädd att jag kraschar helt bara när det sjunker in - men kanske det som ska till?! Skriver mer snart! Stor kram på dig och alla andra - God natt

  • Fre 9 jul 2010 23:19

    ps - Hjärtfröken: & nä jag har faktiskt inte fått så mkt info - men jag var rätt knäckt vid besöket så tror hon mest ville börja med att ge mig omsorg och bekräftelse... Kommer kanske när jag träffar henen då hon är åter från sin semester.

  • Mån 12 jul 2010 18:34

    Hjärtfröken: Ta nu inte ut dig i "värdinnerollen"! Hoppas du fortsatt e på väg ut ur ditt bakslag! Själv känner jag en inre stress & ångest nu när inte jobbet uppfyller mina tankar längre.... Försöker koppla av - men kan liksom inte riktigt styra över det där som komemr inn i från.... Min man försökte ringa chefen i dag men hon varken svarade elelr ringde tillbaks - så nu har han mailat.

  • Lör 17 jul 2010 22:31

    Nu e det semester som gäller - flyger i väg i morgon. Har ont i muskler, leder och tycker hackningarna i hjärtat ligger och lurar i vassen - håll tummarba (en var) att allt är som bortblåst i morgon och hela vår semester-vecka kram på er....

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.
Svara i tråden...