Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Sara:

Välkommen hit! Och jag kan bara hålla med vad övriga skrivit ovan, försök få dem att mäta ditt hcg igen! Det finns fler som haft låga hcg här. Tex Sunflower vet jag pendlade på mycket låga hcg-värden (cirka 20-50 om jag kommer ihåg rätt?) i flera månader när hon fick sitt andra X. Mycket påfrestande för psyket... Det är ju bra om kroppen lyckas ta hand om det själv för då slipper man ju behandling (operation eller cellgift)...men det verkar som det brukar ta lång tid innan man är nere på hcg 0 och det är ju påfrestande att ha en "tickande bomb" i sig så länge...

Håller tummarna för att det går för dig och tveka inte att kontakta sjukvården om du får ont. "Ambulanser är till för att användas" som min läkare sa till mig!

Trevlig helg till er också! Själv ska jag åka söderut på shopping-helg till Stockholm (och värmen sägs det!) och träffa gamla vänner! 
Många kramar och lycka till ni som väntar på BIM!

Lemis, tråkigt med tant röd, men snart nya tag med nytt ÄL! Och Kanske 4a, hoppas ni får en riktig mysvecka hemma hos er!

Här är det ett års sedan idag sedan mitt X! Bara ett års sedan (!), jag känner mig som minst 10 år äldre. Jag har dessutom fått ett par åderbrock i helgen på benen så nu ser jag ut som 10 år äldre också
Jag var väldigt oförberedd på känslorna som skulle komma denna dag och har suttit och gråtit hela frukosten... Det hann ju inte gå så långt i graviditeten men jag var ändå säker på att det var en pojke jag opererade bort. Och nu är jag lika säker på att det är en tös (BM på UL trodde det också men ej helt säkert...) men hur glad man än är över tösen som sparkar i magen så kan det ju aldrig ersätta ett annat barn.  

Jaja, livet knallar vidare!

Angio: Förstår om du kände så....nu är BF inte ens nära för mig, men skulle inte vilja att den föddes på samma dag. Det är en konstig dag...man är ju ledsen, för man opererade bort ett barn, som antagligen skulle ha klarat sig finfint om min äggledare inte hade satt stopp för det på vägen. Men samtidigt är man ju glad för dagens sjukvård, annars är det säkert många här i tråden som inte skulle leva idag, utan hade gått bort av inre blödningar...ont hade jag ju, och det är svårt att veta hur det hade slutat om jag inte fått behandling i tid. 

Vet inte riktigt vad jag ska göra med denna dag...får väl tända ett ljus i fönstret ikväll för pyret som försvann!   

Jo, när X:ets BF var i våras (den 25:e maj) tänkte jag mycket på det också...men inte så mycket som nu. Då var jag precis gravid igen och var fruktansvärt nervös i väntan på att de kritiska veckorna skulle gå över...och mådde dessutom fruktansvärt illa så jag hade nog inte kraft att vara ledsen då...
Jo, vi har allt rätt att vara deppiga ibland...även om vi är gravida/fått barn igen. 

Kanske 4a:
Jag har inte ens tänkt tanken att man kan ha rätt till ersättning. Jag har olycksfall- och sjukvårdsförsäkring genom Trygg Hansa. Har aldrig utnyttjat olycksfallsförsäkringen så har ingen aning vad den täcker eller ej, men ska kolla upp det! Jag tror inte det är "för sent" i alla fall, har hört andra som fått ersättning för ärr etc flera år efteråt.
Tack för tipset! Skulle man få något så skulle det verkligen vara en oväntad bonus!   

Tack-tack! ....ska kolla upp detta bättre under veckan...men när det gäller försäkringar så vet man aldrig vad som gäller! Jag har mina försäkringar genom Akademikerförsäkringar...gruppförsäkring genom facket...och de anlitar i sin tur Trygghansa. Men sjukvårdsförsäkringen har jag utnyttjat och då ringer man Trygg Hansa direkt och det har aldrig varit något problem...måste kolla upp hur olycksfallsförsäkringen funkar...antar man måste ha lite intyg också från läkare på att man saknar äggledare, och det har jag ju inte....
 
Jag meddelar sedan hur det gick! Men håller med, 15 000 kr vore inte fel

Men gisses! Är en äggledare värd så mycket! Det här blir ju bättre och bättre...måste undersökas i alla fall!

Nu har jag också läst lite paragrafer. Tror inte jag har rätt till något, jag har olycksfall, sjukinkomst och sjukvårds försäkring. Inte sjukdomsförsäkring... Men såklart kan jag ringa och fråga om någon av dessa försäkringar som jag har täcker organförlust av något slag men det ser inte så lovande ut!

Känns lite som för ett par månader sedan när jag kollade upp olika gravid- och barnförsäkringar. Alla täckte verkligen olika saker, det är först efter man eller barnet råkat ut för något som man kan säga om man valt rätt eller ej. Försäkringar är ju verkligen en djungel och det viktigaste är väl att man har försäkring så man klarar sig någorlunda ekonomisk om det händer något....även om det är lite störande när man upptäcker att man valt fel...

Grattis Mmmbop! Underbart att det gick bra! Man var ju minst sagt väldigt orolig fram till RUL! Grattis igen!