Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Skönt att höra att ni har ett barn! Men såklart vill ni ju ha syskon... IVF är inte billigt, men kollar man runt på lite privatkliniker så kan man ju komma ner lite i pris och slippa stå i kö...det värsta är ju att om man betalar typ 50000 kr för ett 3-pack så är det ingen garanti att det kommer funka...

Ja, hör med läkaren vilka de olika alternativen är! Hoppas de har något positiv att komma med! En spolning av den kvarvarande ägglederen är ju ett bra sätt att börja, så man kan kolla om den har någon chans. De kollade inte den nu, på utsidan, när de opererade bort cystan?

Kram-kram!    

Kram Kanske! Ja, bryt ihop och kom igen! Och samtidigt så ska man inte ge upp förrän mensen har kommit!

En gång under våren tror jag att jag råkade ut för ett väldigt tidigt missfall...för strecket var så tydligt så jag inte tror det var spökstreck och känslan i kroppen sa att det var något på gång... Men andra gånger tror jag absolut jag råkade ut för spökstreck och när man såg dem så hoppades man såklart.

Jag tyckte i alla fall Testlagrets grav-tester var de bästa. På dem råkade jag aldrig ut för spökstreck och det var ändå bättre att se ett neg test än att se de där skuggorna och hoppas alldeles för mycket. Man tror ju att dyra tester som Clearblue ska vara bra, men jag kommer aldrig köpa dem igen i alla fall...bara de digitala i så fall för få se veckoindikeringen...perfekt att använda när man oroar sig för om hcg-nivån stiger som det ska.

Vi fortsätter hålla tummarna! Det kommer funka!     

Välkommen hit livetharenmening! Även om det alltid en tråkigt när en till drabbas....

Jag opererade bort vänster äggledare och läkaren sa till mig att vänta en mensperiod innan vi började försöka igen. Jag har aldrig heller haft någon könssjukdom utan läkaren pratade om att det kunde ha varit rent otur eller att jag hade haft en dold infektion, när jag sa att jag aldrig haft någon könssjukdom. Däremot har jag också haft körtelfeber! Intressant, och skrämmande....betyder ju att min andra äggledare också kan vara påverkad....även om de sa att den såg fin ut på utsidan när de gjorde operationen... Jaja, rädslan för nytt X kommer nog alltid finnas där...

Förövrigt följde de inte upp mitt hcg så det sjönk till under 5....det är väl lite olika där.   

   

     

Angio: Så bra, då stryker jag körtelfeber och lever i tron på otur och hoppas min kvarvarande ÄL mår bra!

Lappgeten: Så bra att du har tagit mod till dig att kontakta sjukvården! Ska tänka på dig på torsdag och berätta gärna sedan hur det går med utredningen. Håller alla tummar! Men säg gärna till dem, som du träffar, hur tufft du tycker det är att gå till sjukhus, och att din upplevelse sist gång inte gjorde saken bättre. Det tror jag inte de har något emot att du säger. Det kanske kan få dig lite bättre till mods, även om jag säkert tror du kan spela glad och oberörd. Lycka till och det kommer säkert gå jättebra! 

Lemis: Du får snart en egen solskenshistoria att berätta! Det är jag helt säker på!

Lappgeten: Det kommer gå jättebra på sjukhuset! Känner på mig att en solskenshistoria väntar även där! Fstn, ser du något på programmen "Drömmen om ett barn" eller "Barn till varje pris" ? Jag tycker att all personal på fertilitetsklinikerna de besöker verkar jättegulliga. Hoppas du får någon bra läkare och sköterska!

Låter lovande Spino! Ja, du har några spännande veckor framöver! Vi fortsätter hålla tummarna! Kram-kram! 

Nej, nej, nej...vad jag ledsen jag blir för din skull, Lappgeten! Här har du kämpat på i snart två år efter X och äntligen tar du mod att gå dit och så får du det svaret. Jag tänkte att det var "självklart" att man ska få en ordentlig utredning efter ett år...och fattar inte att han kan tänka sig att ge dig en "biljett" till IVF utan en utredning först. Som du säger, det kan ju vara något hormonfel etc som kan hjälpa med behandling.

Ibland blir man irritterad över sjukvården i Sverige...man måste övertala landstinget över att man behöver vård...förstår inte hur äldre och de som är svårt handikappade fixar det....

Låter bra att du har någon privat klinik i närheten som du kan besöka istället. Hoppas du kan ta dig mod att kontakta dem.

Och ett besök hos kurator kan ju vara bra ändå. Du kan ju ta upp det här med din sjukhusrädsla kanske, om du vill... Men som andra har skrivit...X:et kommer man nog aldrig över helt, man måste "bara" lära sig leva med det...

Många kramar!!!