Utomkveds - Vad händer sedan? tråd 3

Tack för era ord!!

Om den äggledare du har kvar funkar somd en ska är din fertilitet oförändrad just för det är så flexibelt som du säger.

Det kan mkt väl vara så att det sorgliga är slut nu. Att du bara behöver läka från detta, och sedan är det över med roligare händelser framför dig.

Håller med frikadellen i allt hon skriver! Eftersom du har ett barn sedan tidigare så kan du ju bli gravid och båda äggledarna är inte sammanväxta.

Jag trodde aldrig att jag skulle bli gravid igen med tanke på hur mycket vi kämpat tidigare. Vi försökte bli gravida i 2 år utan minsta antydan till plus. Gjorde fertilitetsutredning och var snart framme för IVF. I feb-09 fick jag väldigt oväntat ett plus som dock slutade i mf. Var dock väldigt glad för att jag blivit gravid naturligt. Nya krafter fick vi och nästa plus kom i slutet av april (samtidigt som vi skulle gå på vårt första IVF besök). Lyckan blev kort igen, fick mf i 5+4. 16 dagar senare visade det sig att det även var ett X och jag opererades först och fick behålla äggledaren, men det började 2 veckor senare växa igen och jag fick cellgift men blev sjukt dålig och fick fruktansvärda smärtor så jag tappade medvetandet och fick åka ambulans in och de opererade bort äggledaren. Lång återhämtning efter sista operationen då kroppen var i chock. Det var i samband med detta som jag sen var helt besatt av familjeliv och letade solskenshistorier etc. Fick i samband med operationerna veta att jag hade endometrios, vilket de förklarade vår barnlöshet med. En spolning av hö äggledare gjordes i augusti. Fick inget kalrt svar mer än att de inte fick igenom någon vätska. Och med tanke på endometrios så var våra chanser minimala så det var bara att ställa in sig på IVF.

I september påbörjade vi IVF. Jag sprayade en dag, sen fick jag plus på stickan! Hade blivit gravid naturligt igen! Fick bekräftat att pyret låg på rätt ställe. Men fick återigen mf. Fick svaga plus i sluet av oktober igen men fick mens bara en dag för sent. Läkarna sa att det nog var ett befruktat ägg som inte lyckats fästa ordentligt i livmodern.

Och sen i november så blev det plus igen!!! Och nu är jag i v. 14+1!

Pyret mår bra och växer för fullt! Så visst går det trots att man har alla odds emot sig!

Håller tummarna för att du ska må bättre snart och våga försöka snart igen! Nästa gång går det!

Stella: Oj vilken gåshud jag fick.. lider verkligen med dig för allt som hänt, men fantastiskt att du är gravid nu, stort grattis blev du då det på naturlig väg eller? vad är det du skrev om? endometrios? kostar ivf mycket pengar? ver du det?

IVF kostar ca 30 000:- per försök. Men vi var på G att få landstingsfinansierad IVF eftersom vi inte har några barn sedan tidigare. Då får man 3 försök gratis (1,5 års kö här i stockholm). VI är glada att vi lyckades själva för det innebär ju att vi har stor chans att lyckas med ev. syskon sen också.

När det gäller endometriosen så är jag skeptisk till att den är så utbredd på mig eftersom jag lyckats bli gravid med så korta mellanrum nu senaste tiden. Min gissning är att jag haft sammanväxningar på vä äggledare och att den var dominant. När den försvann så funkar den högra som den ska. Men det är som sagt var bara en amatördiagnos jag själv ställt Endometrios är att livmoderslem har läckt ut lite överallt och kan orsaka smärtor i magen och gärna i samband med mens. Är helt ärligt inte alls påläst om det då jag inte riktigt trott på att jag har så mycket av det. Visst har jag mensvärk, men vem fasen har inte det? Men annars har jag inga problem med magen.

Det läkarna sa till mig var att det är stor risk att även andra äggledaren är skadad om den första är det. Men det beror alltid på orsak till att man fått sammanväxningar. T ex om man haft Klamydia så är det stor risk att infektionen har funnits i båda äggledaren. Sen kan man ha medfödda förträngningar eller andra ärrbildningar i äggledarna som kan vara bara i den ena. Men jag är nästan helt övertygad om att eftersom du fått barn innan så bör din högra fungera perfekt!

Hur känns det nu? Vågar ni prova så snart kroppen är återhämtad? Jag var helt manisk efter operationerna och bara räknade ner dagarna tills jag fick börja försöka. Väntade 2 månader efter sista op eftersom jag fått cellgifter, och den 3:e månaden hade jag igen ÄL så det blev 3 månader innan det riktiga försöket blev av och då tog det sig ju!

Visst har det varit en sjukt jobbig resa, men nu när denna gravidietet har gått enligt planerna så känns det värt varje bakslag och smärta vi haft genom åren! (3 år sedan vi började försöka). Får vi nu bara ett friskt knyte så är det värt allt ännu mer!

Appropå kostnaderna, så kan man köpa paket om tre försök för runt 40.000 både i göteborg och i stockholm, och jag är övertygad oma tt det finns på fler ställen i landet. På sås sätt kan man försäkra sig om att det itne blir en kostnad som skenar iväg om man behöver fler förösk.

Dessutom har jag blivit tipsad om att man kan betala ivf:en genom ett sk brutto-löneavdrag. Jag ger andrahandsinfo nu så jag ber om ursäkt om informationen är en smula luddig. Men det innebär att mannen eller kvinnans arbetsgivare betalar behandlingen, och att kostnaden sedan dras från ens lön. Detta i sin tur innebär att man betalar med sin lön innan skatten är dragen. Så ju högre skattesats man har ju mer tjänar man på det. Dock har arbetsgivaren rätt att säg nej så det finns ju igna garantier, men det är ju helt klart värt att kolla upp då man kan tjäna en held el på att göra så här.

Hej! Idag orkar jag bara skriva EGO. Var hos gynekologen i morse. Har sagt att jag ska byta men det har inte bara blivit så.. Jag vet inte men han får mig att känna mig så himla liten och dum. Det är ingen annan som får mig att känna mig som han. Konstigt. Är rätt nere och ledsen nu dels för att det känns så hopplöst just nu och tiden bara springer iväg. Till råga på allt hade han glömt att ställa oss i IVF-kö i höstas!! Han sa att han trodde att han ville avvakta för att kolla resultat av Pergo men han verkade själv förvånad. Sa: "jag brukar vara så noga med att skriva anteckningar..."
Så nu har jag förlorat ett halvår till. Han ska nu skicka en remiss så jag kan göra "spolning" för att kolla så att äggledaren jag har kvar är ok. Och en remiss till Huddinges IVF-kö. (nu tror jag inte han glömmer)
Frågade honom om endometrios och PCO då jag läst om det och det stämmer på mig med magsmärtor, insulinkänsligheten och annat. Får ingen vidare respons på min oro och frågor.
Till råga på allt är Pergotime slut hos tillverkaren. Ursäkta, men idag är allt bara fel! :(

Du får vara hur ego du vill! Detta måste vara sjukt frustrerande!  Skickar dig en stor kram över nätet. Hoppas att allt snabbas upp nu!
Kram!

Stella: Ja en väldigt lång resa ni har bakom er, såå rlligt med barn äntligen, det är verkligen livet det lät inte så roligt det, men skönt om du inte har 'så mkt' av det som läkarna trodde läkaren som opererade mig sa att högra äggledare som är kvar ser jättefin ut

Då kan du nog vara rätt säker på att den som är kvar kommer att göra sitt jobb :) Jag hade svårt att lita på läkaren. Jag har ju en gång i tiden haft klamydia, och det brukar gå upp i båda äggledarna (även om båda inte nödvändigtvis behöver bli skadade). Därför var jag säker på att den jag hade kvar nog egentligen var skadad med... Men den funkar ju! Nu har ett litet ägg passerat, och det kommer göra det igen och då kommer jag snart få vara gravid "på riktigt". Så du ska känna dig alldeles trygg i att den du har kvar är precis så fin som läkaren sa.

Däremot tycker jag att det är helt ok att tänka på ivf. Även om det antagligen aldrig kommer bli aktuellt för din del, så hjälpte det mig att ta reda på så mkt jag kunde om det, och tänka på och förbereda mig på att jag kanske en dag skulle få behöva betala för och göra en sådan behandling. Det hjälpte mig i min psykiska läkningsprocess att börja se ivf som en positiv möjlighet, och som en garanti att oavsett hur det går, så kommer jag alltid kunna få de barn jag vill ha, även om man kanske kommer få ha kämpat mer än andra. Men när man väl har fått sin bebis, så spelar det ju ingen roll hur den har blivit till! 

Många som jag talade med tyckte att jag gick händelserna i förväg genom att fundera på ivf. Det som de inte förstod, var att tänka på ivf var för mig att tänka positivt! Det var ju en garanti om att det skulle sluta lyckligt!
'
Stor kram