• Anonym (Orolig!!!)

    Hjälp! Min son är pervers!

    Jag är förtvivlad. Jag är en mor som har två pojkar den äldste är sexton år. Jag har märkt att han förändrats mycket det senaste året och av nyfikenhet gick jag igenom hans dator nu på morgonen när han åkte till skolan. 


    Datorn var full av rå sadistisk porr och jag hittade texter där han beskrev hur han ville vara riktigt elak mot sina klasskompisar. Våldtäkter och tortyr m.m. Jag blev helt kall och började skaka. Nu gråter jag oavbrutet. Han var så mjuk och fin till för nåt år sedan bara. 
    Gud. Han skriver om att stympa kvinnor och ha sex med liken. Är han nekrofil ?
    Vad ska jag göra? Jag drog ut alla sladdar ur hans dator och bar ut den i garaget och kastade den i golvet. Jag håller på att få ett sammanbrott. Vet inte vem jag ska ringa. Finns det möjlighet att få in honom på akutpsyk? Vill inte ha hem honom efter skolan. 
    Är han psykopat? Han hade en utskriven bild av en död kvinna som var full av fläckar som om han masturberat på den. 
    Hjälp mig jag går under nu. 
  • Svar på tråden Hjälp! Min son är pervers!
  • Gotlandstösen

    hade det varit "vanlig porr" så hade jag ansett att detta var ganska normalt. Men eftersom det är så pass "konstiga saker" som han skriver om och väldigt annorlunda bilder han har så skulle jag faktiskt först ringa och rådfråga någon, vem vet jag inte!! om detta..och hur du skall ta upp detta med din son har jag inte heller någon aning om. om du har kontakt med pappan till din son så kanske han bör prata med honom om detta..

  • Kultist
    TheStrange skrev 2010-02-02 11:47:49 följande:
    Nu har jag verkligen inte läst hela tråden, utan bara trådstarten, men min första tanke var att han kanske bara är en helt vanlig metalhead som skriver klassiska death/gore texter?
    Det var precis min första tanke. =)
  • rlevitte
    AnnaPuddel skrev 2010-02-02 12:42:36 följande:
    Nej han verkar ju ha en sadistisk ådra. vare sig att utför något eller inte så är det svårt för sadister att leva i samhället. Nått man måste göra åt.
    Jag undrar, varför är det svårt för sadister att leva i samhället enligt dig, och vad är det man måste göra åt det?
    Mvh,
    Richard
  • qenzo
    Anonym skrev 2010-02-02 11:34:34 följande:
    han måste få träffa en psykolog kämpa med bus eller bup som det heter men tyvärr har dem nog inga tider nu dra inte in skolkuratorn för det blri för mycket skvaller på skolan lovar från andra saker med dem att göra men ring runt ta det lugnt försök att lugna ner dig och börja annars med att ringa psykakuten för att se om dem kan hjälpa dig det är ju din son och han måste få hjälp
    ??
    Vaddå "de har nog inga tider nu"?
    Om mamman ringer BUP och talar om vad det hela gäller så fixar de en tid eller hjälper till att få annan snabb hjälp. Svårare än så är det inte.
    Och skvaller på skolan från en skolkurator? Tystnadsplikt har denne och bryts det (vilket du antyder skett förr) ska det anmälas snarast! Det är en vuxens jävla (ursäkta franskan) skyldighet, för att skydda barnen.
  • AnnaPuddel
    rlevitte skrev 2010-02-02 13:00:10 följande:
    min pappa är sadist, min uppväxt var fruktansvärd, han låste in mig i huset flera dagar i sträck, fick inte gå ut, va vi ute så fick jag inte gå mer än 4 meter ifrån honom, då skrek han på mig. det va mycket örfilar. Plötsliga agressionsattacker för ingenting. Man vågade inte göra nånting i skräck för straff.
    Han har inga vänner, han kan inte behålla ett jobb. Han sätter upp en trevlig mask när han träffar människor föratt dem ska tycka om honom, men när dem inte är kvar så sitter han och berättar hur vidriga dessa människor är. speciellt kvinnor.
  • qenzo

    Anonym (tonårsmamma) -  Det är aldrig fel att rådfråga en prof enhet. I detta fall ex BUP.


    Bara för att man ringer och ber om hjälp/råd att hantera detta blir man inte automatiskt inskriven patient...
  • Anonym (CC)
    TheStrange skrev 2010-02-02 11:47:49 följande:
    Nu har jag verkligen inte läst hela tråden, utan bara trådstarten, men min första tanke var att han kanske bara är en helt vanlig metalhead som skriver klassiska death/gore texter?
    Det är inte helt otroligt. Min kära mor fick fullständigt tuppjuck i mina tonår på grund av min kärlek till Cannibal Corpse. Titlar som "fucked with a knife", "Stripped, raped and strangled" och i den stilen skapade nån sorts panik. Jag gjorde även lite små patetiska försök till att skriva "texter" i samma stil som bland annat Cannibal Corpse.

    Det var hysteriskt där ett tag, jag fick gå till skolpsykologen bland annat. Skolpsykologen var direkt fördömande kändes det som då, men tja, det löste sig. Morsan lugnade ner sig efter ett tag i alla fall.

    Numer har jag sambo, barn, ett välbetalt jobb och ett högst ordinärt sexliv. Trots att jag fortfarande älskar Death metal, Grindcore och morbida texter.

    Nu behöver det här inte vara samma sak naturligtvis.. men det kan ju vara så.
  • TheStrange
    Anonym (CC) skrev 2010-02-02 13:08:34 följande:
    Det är inte helt otroligt. Min kära mor fick fullständigt tuppjuck i mina tonår på grund av min kärlek till Cannibal Corpse. Titlar som "fucked with a knife", "Stripped, raped and strangled" och i den stilen skapade nån sorts panik. Jag gjorde även lite små patetiska försök till att skriva "texter" i samma stil som bland annat Cannibal Corpse. Det var hysteriskt där ett tag, jag fick gå till skolpsykologen bland annat. Skolpsykologen var direkt fördömande kändes det som då, men tja, det löste sig. Morsan lugnade ner sig efter ett tag i alla fall. Numer har jag sambo, barn, ett välbetalt jobb och ett högst ordinärt sexliv. Trots att jag fortfarande älskar Death metal, Grindcore och morbida texter. Nu behöver det här inte vara samma sak naturligtvis.. men det kan ju vara så.
    Åh, jag älskar CC! <3

    Det är lite synd att den extremare metalkulturen är så okänd i sverige som den faktiskt är, för när en förälder får en första kontakt med detta så kan det ju naturligtvis skapa rejäl panik eftersom det är "nytt" och okänt och man kan ha svårt sätta det i rätt perspektiv.

    Nu behöver det ju inte handla om detta i ts fall, men det tåls ändå att påpeka att det faktiskt inte behöver vara mer komplicerat än att han är en liten headbanger.
  • Anonym (fundersam)

    Jag visade tråden för min sambo och hans kompisar. Alla runt 25. De blev nästan förfärade. Att runka till grovporr är helt normalt anser de med. Men fixering vid stympade och döda kroppar fick dem att rysa.
    Vem i hela fridens namn tänder på något sådant?? sådant är bara grymt obehagligt Är deras omedelbara reaktion.
    Så jag tror nog att de flesta killar utforskar inte sexualiteten på ett sånt här extremt sätt.
    Om datorn varit full i barnpornografi då, hade man avfärdat det som att utforska sexualitet då? Absolut inte, eftersom sånt är fullkomligt olagligt.
    Jag kan nog tycka det är minst lika vidrigt att bli sexuellt upphetsad av barn som av stympade lik. Båda sakerna är obegripliga och sjuka.

    Sex har man, eller tänker på med vuxna individer inblandade(levande!!). Sen kan man ha hur grovt eller avvikande sex man vill, så länge alla inblandade är med på det.

    Barn, lik och djur hör inte hemma i sexvärlden alls enligt de flesta.

  • Anonym (Orolig!!!)

    Jag försökte prata med min son men han ville inte lyssna. Han låste in sig i sitt rum och sparkade på väggarna. Pappan hämtade båda söner igår på kvällen och han ska ha dem minst två veckor nu. Han sa att jag var hysterisk när jag berättade om datorn men han tog den med för att kanske rädda hårddisken och titta igenom den. 


    Mitt intryck var att han trodde att jag överreagerat. Bup pratade om metal och liknande men de ville träffa min son redan idag men det har pappan satt stopp för. Han tänker prata själv med sonen först säger han. 
    Jag har inte sovit och är hemma från jobbet. Tänkte städa sonens rum men orkar inte gå in där. Alla bilder och texter sitter på min näthinna. Jag är rädd att jag förstört allt. Önskar verkligen att jag aldrig tittat i hans äckliga dator. 
    Nu vet jag ingenting har jag gjort fel och kan jag reparera det. Pappan har alltid haft åsikten att han vet bäst när det gäller uppfostran och han kommer att utnyttja mina misstag till max om det visar sig att jag gjort fel. Men han blev tyst en stund när jag visade bilden. Sedan kastade han den utan att säga något alls. 
    Nu vet jag inte vad som händer men det är skönt på ett sätt att ha fått lämna över ansvaret till pappan. Samtidigt känner jag mig helt misslyckad och som jag gjort något hemskt. Men värst av allt är oron för min son. Varför ? Tittade på exet som någon föreslog och jag kan inte förstå. Tack ändå ni som försöker hjälpa. 
    Jag ska sitta här ensam idag och samla krafter. Min sons blick mot mig var full med hat. Det har jag aldrig sett innan. Inte så kall och likgiltigt hat. Besvikelse. Jag vill bara dö. 
Svar på tråden Hjälp! Min son är pervers!