30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

God morgon!

Sitter på tåget på väg in för första arbetsdagen på 2 mån. Känns nervöst och jag känner mig lite stressad av det, men det kommer säkert att bli ok när jag väl är på plats.
NN, precis jag hade första KBT sessionen i torsdag. Det kändes bra, hon kändes sympatisk och ingav förtroende. Det känns riktigt bra att göra någonting åt min situation till sist.

Jag blir så glad att höra att ni kanske kommer att bli föräldrar tidigare än väntar. Ni förtjänar lite goda nyheter.

SoB: väntan på BIM är drygt, jag hoppas att väntan är värt det.

SaftochBulle: ja, det känns som att man alltid väntar på något i den här processen... Håller tummarna för att det inte kommer någon mens!

Mojutten: vad bra att KBT kändes bra! Håller med om känslan av att det känns bra bara att göra någonting för att må bättre. Hur var första dagen på jobbet?
Tack! Det känns fantastiskt att äntligen få några bra nyheter, men allt är verkligen upp och ner nu. Både jag och mannen har börjat tänka mycket på vad vi gått igenom under de här åren. Jag känner att det är viktigt för min del att verkligen känna att vi faktsikt verkligen har kämpat och att det i slutändan inte har funnits något mer vi hade kunnat göra för att bli bioföräldrar. Man kan ju önska i efterhand att någon av oss hade varit läkare, då hade vi ju vetat när vi fick fel information/behandling, men så var det ju inte och det går inte att ändra på nu.
Ta hand om dig!

Tack, NN. Jag förstår om det är en omvälvande period men tror du inte att många av de tankar ni har om biobarn kommer av sig när ert barn väl är hos er?
Samtidigt känns det väldigt klokt att verkligen bearbeta allt ni varit med om.

Första dagen var jobbigare än jag hade förväntat mig. Många av de överväldigande känslor som jag hade innan jag blev sjukskriven kom tillbaka och jag möttes av överraskningen att min kontorskamrat är gravid igen.
Dagen slutade dock bättre då mim chef och jag hade ett möte om arbetssituationen och vad som kan göras för att jag ska bli bra igen, något som måste göras i danmark, och att han klart och tydligt sa att jag verkligen inte ska börja på heltid direkt utan ett par timmar per dag och att jag ska vara helt ledig de dagar jag har terapi och sen ska vi se hur det går och öka eller minska utefter hur jag klarar av det. Jag var helt chockad. Jag känner mig grymt lyckligt lottad.
Pengar ska jag inte bekymra mig om utan jag får lön som vanligt och kommunen ersätter honom och det som inte täcks betalar han. Jag skulle bara fokusera på att bli bra igen. Jag har alltid vetat att han är en otroligt bra person men det här är mer än jag hade kunnat drömma om.

Ok det här blev lite långt men...

Många kramar till er alla

mojutten: Grattis till en riktigt riktigt bra chef!

Mojuten: ja, det tror jag absolut! Det är nog bara nu som många känslor kommer tillbaka, men det är nog helt naturligt.
Vad glad jag blir att höra om din fantastiska chef! Du är så värd att bli så väl bemött! Ta nu den här chansen och tiden att återhämta dig. Stor kram

Tack, alla. Jo jag ska verkligen ta chansen och se till jag tar det steg för steg så jag inte drattar omkull igen, det vore för dumt.

Livet känns lite lättare nu när saker har lagt sig en del men jag har fortfarande rätt dåligt med buffrar och ibland krävs det så lite för att hela situationen bara ska ramla ner över mig som en stor sten.
Det var otroligt jobbigt att inse att min kontorskamrat är gravid igen. Hon är en otroligt fin person, som tur är, och tar verkligen hänsyn till mig och jag önskar henne allt gott. Trots det så är det jobbigt att behöva ha den konstanta påminnelsen av min egen situation. På något sätt måste jag komma förbi den känslan, just nu vet jag bara inte hur.
Jag är verkligen så otroligt less på allt kring den här barnlösheten just nu.

Det här blev ett långt egoinlägg.
Hur mår ni andra?
Pimpinellan hur går det med planerna på ED?
Saft och Bulle, hur går det?
NN, gav ni upp inseminationsplanerna när ni fick de andra nyheterna?
Vilka andra är aktiva på tråden nu?

Kram

Mensen dök upp igår...suck...får ta nya tag i oktober (är det tröttsamt eller är det tröttsamt?)...

Saft och Bulle, det är jävligt tröttsamt!

Blä igen... Det enda positiva med att mensen kom var ju att jag skulle kunna göra den där hydrosonografin som jag fått remiss till (måste göras dag 8-10 i cykeln-man får inte blöda, inte ha ÄL eller vara gravid). Guess what? Läkaren som ska göra testet har semester! "Du får återkomma nästa cykel..." ha, ha... Jag hoppas ju för det första att jag inte får någon mens nästa cykel och OM den kommer är jag bortrest precis dag 8-10 i  nästa cykel. Bra va? Not!

Hej alla! Jag laser har med jamna mellanrum...

Mojutten: vilken parla till chef! Forstar anda att hur mycket stod man anda far gar det ju inte att komma ifran alla kanslor. Men nu har ni iallafall nagra planer? Har inte last allt sa ingaende, sa du far forlata, men skulle ni gora insemination eller IVF? Som jag kanske har berattat tidigare: vi gjorde insemination tillsammans med Clomid (liknar pergo) aven fast jag haft egen agglossning och vi hade lyckats bli gravida pa egen hand tidigare. Styrkekram!
 
Ninni: Planerna gar framat - spannande! Forlat att jag inte ar sa uppdaterad, men du skriver att om ni vetat mer hade ni kunnat reagera infor fel information/behandling - har ni lyckats identifiera nagot medicinskt? Det later ju isafall hoppfullt! Och dessutom har ni adoption pa g!!  Onskar dig all lycka till som bara gar!

Saftochbulle: Hapnadsvackande att nar lakaren gar pa semester maste patienten VANTA!?! Har i USA vore det otankbart - pa en fertilitetsklinik jag besokte (visserligen privat, men anda) tror jag att de i princip har oppet alla dagar om aret...