Vi fortsätter, Bf aug 10

Pregga- förresten är dom inte dyrare nu? Tycker alla änglar har ett FÖR bra pris, dom är väl ganska så poppis nu eller?

hihi jo det gör dom, så jag la in den som Shabby chic fick ju klippa ner den fr taket då jag e osäker om den hänger stadigt, e lite orolig att den var för tung för mig å ta ner...men som en kasse mat kanske?
Det ska man väl kunna lyfta? min syster bar ju på sin snart 3 åring när hon var gravid...

Tack tack!
Blir en del sittandes framför datorn nu på sluttampen och då är det roligt att ha några att skriva med och bolla tankar och funderingar med.

Såg att ni pratade om barn som inte låter en vara ifred..... Ja, det är ju samma här, men hon är ju inte heller så stor. Dock rejält krävande ibland, trotsar som tok och jag har sååå lite ork och tålamod just nu. Ingen bra kombination. Maken började jobba idag också, så nu sitter jag här hemma själv med henne. För tillfället tittar hon på film, och jag får lite lugn och ro.

jo jag har klocklat dom å dom e regelbundna, å gör ONT....men sen så släpper det å e som bortblåst efter många timmar....e öm över hela magen å ryggen nu...dom på fl tyckte jag skulle avvakta...kommer ngn liten nu IGEN, men gör inte lika ont som inatt..

Varning för känsligt inlägg--------------------------

Rubrik: Jag känner ofta att jag vill döda mina barn.
Din motivering: Känner stark oro för barnen efter att ha läst denna tråd. kan inte ngn agera???
INNAN det händer barnen ngt.
Innehållet: Hej allihopa!
Jag har fått för tidigt födda tvillingar i juni. Idag är de 2 månader och hela mitt liv gick åt helvette sedan jag fick barn. Det är 24 timmars jobb, och inte nog med det så måste jag offra allt annat som har varit roligt att göra förr. Ibland vill jag bara strypa de eller något. Man skriker och skakar de i förtvivlan att livet tog slut. Jag känner ingeting i mig själv utan ilska och trötthet. Jag kommer säkert att begå självmord snart. Hur kan en människa klara av det här? Skriket, sömnlöshet och trötthet som aldrig kan ta slut. Vissa känner kärlek och sånt men för mig har det blivit som ett jobb som jag hatar mer och mer.

jaså? flåt men det känns lite skönt att ngn mer känner samma sak....jo samma här, kommer fortfarande lite mindre...vet inte gumman om det e en provstart....å jag känner mig helt uppgiven ida..

jo jag frågade om detta med promenix, å det hjälper inte ett skvatt mer än att man kan få mer ont till ingen nytta sa dom, det enda som kan hjälpa e färdknäppen tydligen....

haha DÅ e det värre.....ja en annan e ju helt ensam med, frågade mitt x om han inte kunde vara här på natten bara.typ komma sent å åka tidigt, sova på soffan...men det tänkte han absolut inte, å jag frågade för att jag känner mig lite orolig....inget annat...as!!!!!