Cerclage?

Schäfer: Det känns helt sjukt att vi är så här långt. Vi blev gravida första gången juni-09, så vi har väntat länge på bebis. På ett sätt känns det som att vi aldrig kommer få en liten, men samtidigt är det såååå nära nu. Jag blir mer och mer besatt av att nästa vecka SKA det komma ut en liten. Vi får väl se hur det blir :)

Lanie: Grattis till ert

Sjukt långa! Det känns som jag har varit gravid konstant sen juni-09. De månaderna mellan graviditeterna som jag inte var gravid, det är som att de inte existerar i mitt huvud.
Jag har väldigt svårt att se mig komma hem med ett barn. För det mesta känns det som att vi kommer åka hem barnlösa igen. Galet svårt att slappna av och bara vänta på vår Plutt

Tigerkaka: STORT GRATTIS!! Vad skönt att allt har gått bra! Tänk vad ett litet snöre kan åstadkomma :)

Idag är det dagen D! Ska snart sätta oss i bilen för färd ner till Lund och cerklageklipp. Känns så sjukt overkligt.
Jag hoppas att jag kan få lustgas, så det blir mindre smärtsamt..

To be continued ;)

Hej tjejer!

Ledsen att göra er besvikna, men inget bebis snusande här inte.
Jag har inte varit hemma många timmar de här dagarna.
Cerklage klippet i måndags blev inte av, för läkarna kom inte åt. Jag var öppen 1 cm och cervix nästan utplånad sen hade sjukt ont, vilket inte hjälpte till.
Fick stanna kvar i Lund över natten för att ta cerklaget under lätt narkos på tisdagen. Fick en spruta med Bricanyl under natten, för att det drog igång lite smått och när sedan tisdagen kom, låg jag där i min säng, hungrig och törstig i flera timmar och väntade. Till sist kom läkaren in och sa att de inte skulle hinna med det under tisdagen, så¨jag fick åka hem på permission för att återkomma på onsdag morgon igen.
Under natten fick jag än en gång ont i magen, vilket innebar en tur till förlossningen i Kristianstad. Fick ytterligare en spruta med Bricanyl och fick stanna kvar.
Fick tid inbokad på fm för att ta cerklaget och innan jag rullades in fick jag en spruta till, för läkaren vill inte riskera att behöva ta ut bebisen efter ingreppet.
Fick åka hem under kvällen och nu är det bara till att vänta.
hela natten har jag drömt om att vattnet har gått och det har mannen också gjort :)
Har en del känningar och jag hoppas att jag nu är öppen några cm, så att Plutt snart kan komma

jag hoppas verkligen att det blir snart. Det är såååå drygt att vänta.
12 november är det sagt, men jag hoppas ju självklart att det blir snart, helst igår :)Jag har ingen aning om varför. Jag tycker att det hade varit kanon smidigt. Även om vi nu fick lite närmare hem iom att det gjordes i Kristianstad, så är det sjukt drygt att åka fram och tillbaka. Jag är så less på hissen upp till förlossningen (de har en egen hiss dit) Jag har ju fått ta den ner också och det är inte så det ska vara! Man ska ta den upp en gång och sen ta vägen genom huvudentrén ut, med bebis.När vi förlorade våran Mio (v21) fick vi också besked att det var för sent med cerklage. Det är inte så mycket man kan göra. Jag har många gånger funderat på om det ändå hade varit möjligt. Kanske om jag hade kommit in tidigare (var öppen 3 cm när jag kom in) men hur skulle jag kunna veta det? Jag kände ingenting. Jag har haft jättesvårt att lita på sjukvården och framförallt på mitt hemsjukhus. Jag hade sagt innan att jag absolut inte ville klippa mitt cerklage där, men nu blev så ändå. Nu i efterhand känns det bra, men vid nästa graviditet vill jag ha ett annat upplägg.

Du kommer ha en jobbig tid framför dig, framförallt mentalt. Jag har tyckt att det jobbigaste har varit att inte veta om det som jag har känt har varit normalt eller inte. Tjejerna här i tråden har varit ett enormt stöd och vi har kunnat berätta om våra egna erfarenheter och utifrån det bilda oss en egen uppfattning. Alla är vi olika och känner så klart olika.

Du kommer efter ett tag att känna hur mycket du kan göra. Vissa får strikta order om att ligga stilla så mycket som möjligt, jag har i stort sett levt som vanligt. Dock utan bad och sex och inga härliga promenader i skogen. Jag har inte jobbat sen i april, men man vänjer sig.
Du kommer hitta din rytm och som sagt, du kommer märka när du tar i för mycket. Man får helt enkelt prova sig fram.

En annan viktig sak är att DU vet bäst när det gäller din kropp. Stå på dig, för ingen tackar dig för att du är "en snäll patient" Man har rätt att kräva vård och man har också rätt att träffa andra läkare

Jag har också hoppats på det, men icke!
Det har varit jobbigt rent psykiskt. Hade ju ställt in oss på att cerklaget skulle väck i måndags, sen ställde vi om oss till tisdagen..
Nu är det iaf borta och det känns bra.
Nu är jag i v 36+5, så Plutt är välkommen vilken när som helst nu :)

En liten uppdatering:

Var inne en sväng på förlossningen idag för koll. Har inte kännt av Plutt på hela dagen, så jag ringde dit.
Fick träffa en helt underbar läkare som jag har träffat innan och allt såg bra ut.
Såg på ul hur hoan rörde sig, men kände fortfarande inget. Läkaren var helt övertygad om att jag har börjat öppna mig, så hon gjorde ingen gyn undersökning. Nu är det bara till vänta.
Har konstant molvärk i "mensmagen" och ryggslutet och sd blir mer och mer smärtsamma, men fortfarande inte regelbundna....
Hoppas på att det sker innan helgen är slut :)

Ironifaktorn är hög här just nu!

Plutt bor fortfarande kvar i magen och jag är så trött, hela tiden.
Åkte in i natt för jag trodde på fullaste allvar att det var dags, men ICKE! Det var bara extrema förvärkar.
Jag är bara öppen som en fingertopp, alltså ingenting. Bm försökte tvinga upp cervix, men nej. Fick veta att jag antagligen har svårt (!) att öppna mig för att där är ärrbildning efter cerklaget.
Har knappt sovit de senaste nätterna, för jag har känningar hela tiden.
Får ofta hugg i cervix, vilket inte är skönt alls. Ryggen håller på att ta kål på mig, liksom ljumskarna.
Kan det inte vara nog nu?

Förstår att mina bekymmer är små om man jämför med er, så jag skickar massor med bamsepeppkramar!!!!

Det där med att det ilar när du kissar; Jag hade likadant. Det höll pårunt 2-3 veckor efter cerklaget blev satt har jag för mig. Tog upp det med läkaren och jag fick lämna en urinodling. Hade ingen uvi och sen försvann det bara. VÄldigt obehagligt när det väl höll på och det hjälpte ju inte nojjorna heller. Ge det nån vecka och har det inte gått över, så be att få lämna en odling

Jag är fortfarande gravid, men börjar att se slutet i tunneln nu.
Var på koll hos bm idag och jag har börjat öppna mig! TJOHO!!
Hela 2 cm var det, men tappen är inte utplånad än.
Har haft en del känningar under dagen, så jag hoppas på att Plutt tittar ut imorgon