Cerclage?

Hej tjejer!

Här har varit lugnt ett tag....
Jag har kollat läget i tråden med jämna mellanrum, men inte haft orken att skriva.
Jag är så trött hela tiden, men mår annars bra.
Jobbade en dryg månad efter att jag fick cerklaget och det kändes rätt bra. Fick en del sd efter de långa och intensiva dagarna bara.
Är sjukskriven 100% sen en månad tillbaka, eftersom jag fick en ny läkare.
Hon undrade varför ja hade fått gå tillbaka till jobbet alls. Tappen är kort (ca 35mm) så jag får absolut inte jobba. Tydligen var den kort redan när cerklaget sattes....
Har fått besked på att jag kommer vara sjukskriven resten av graviditeten.
Går på kontroll på specMVC 1 gång i månaden och har en toppen läkare. Hon har tydligen jobbat i Malmö med någon cerklage proffessor, så hon kan sin sak :)

Blev väldigt mycket ego märker jag...
Hur går det för er andra?

Läkaren säger att tappen är kort, men när jag frågar var gränsen går säger hon att det är så olika. Jag tror hon tycker den är kort för att där bara är lite nedanför cerklaget. Hon antyder det iaf...
Jag måste inte vila hela tiden. Ska "bara" ta det lugnt. lättare sagt än gjort nu när det närmar sig jul.
Jag har lillen på dagis 9-16 och medans han är där plockar jag lite här hemma, åker till sjukgymnasten, gör julkort och lite sånt skoj.
Känner att det blir jobbigare att vara aktiv även om jag har tagit det ganska lugnt.
Min man skäller på mig de dagar jag har farit och flängt
När jag väntade lillen så hade jag ont hela tiden och låg mest ner hela dagarna, men den här gången känner jag bara av smärtan när jag har varit i rörelse hela dagen.

Eftersom jag är så trött kliver jag inte upp förren halv åtta- åtta, gör lillen i ordning och kör honom till dagis. Så dagarna blir inte så dryga.

Jag har tom varit en dag på GeKås utan problem... Har inte vågat berätta det för läkaren dock...

Härligt att det är fler än mitt barn som har en stark vilja

Nope, inte dansk. Ann-Charlotte Hennningsson (tror det är Henningsson iaf)
Det är några år sedan hon slutade i Malmö

det är inte helt lätt att förklara, för det är så olika. Beror helt och hållet på din läkare.
Jag kan berätta hur det har varit för mig.

Första gången fick jag mitt cerklage satt i Lund, var sövd eftersom jag inte ville ha ryggbedövning. Blev helt sjukskriven från start eftersom jag jobbar i vården.
fick inga inbokade besök, utan åkte ner till Lund (bor i Kristianstad) när jag kände något konstigt. Det blev väldigt många turer ner dit och jag hade mer eller mindre ont hela tiden. Låg mest på soffan och tog det jättelugnt.
I v33 ville han komma ut, men de lyckades stoppa förlossningen och han stannade till 38+2, cerklaget klipptes i 36+4 under narkos.

Andra gången fick jag det satt i Kristianstad
den här gången  var jag bara sjukskriven i 1 vecka efter insättandet, fick blodförtunnande i sprutform i en vecka efter op.
Jobbade en dryg månad tills jag var på mitt första inplanerade besök efter op. Då fick jag en annan läkare och har varit sjukskriven sedan dess, pga mitt jobb. Går till spec MVC i gång i månaden.
Mår mycket bättre den här gången och tar det lugnt, men är ändå aktiv. Jag undviker att bära tungt, men annars lever jag i stort sett som vanligt. Börjar dock känna av mer och mer, så jag har slagit av på tempot lite.

Något annat du vill veta?
Håller tummarna för dig

Hej TikTok!

Det kan nog stämma att vi följdes åt, känner igen ditt namn :)
Tack så mycket. Känns kul och skrämmande på samma gång.
Trots att förra grav slutade lyckligt, har man alltid den första i bakhuvudet.
Hur är det med dig?

Hej Melinda!

Vilket underbart initiativ! Känner allt för väl igen det där med olika besked från läkarna.
Har just nu en helt underbar läkare som jag litar på till 100%. Första cerklaget hade jag ingen läkare alls...
Det behövs verkligen en folder om cerklage, för det finns inte mycket att hitta själv.
Ställer gärna upp och hjälper dig, om du vill

2 veckor ska jag säkert kunna hinna på
Jag kommer säkert missa något, som man så ofta gör när man ska komma ihåg allt på en gång, men då får du säga till

Första cerklaget med narkos enligt mitt önskemål, andra var det tänkt med ryggbedövning, men den tog inte tillräckligt, så det blev narkos ändå.

2:a gången: Första dygnet efter insättandet, var jag sängliggande på bb. Fick gå på toa, men inget mer.
Sen fick jag åka hem med restriktioner om vila. Fick blodförtunnande i sprutform i 7 dagar. Var sjukskriven från jobbet 1 vecka, sen jobbade jag som vanligt i drygt en månad (jobbar i hemtjänsten). Efter det helt sjuksriven pga tunga lyft.
Går på kontroll hos specmvc i gång i månaden.
känner inte av cerklaget speciellt mkt, men var öm i magen första dygnet

Första gången åkte jag hem samma dag som insättandet och hade inga bokade kontroller hos specmvc. Åkte ner till Lund (bor  i Kristianstad) vid behov, vilket blev ofta.
Var då sjukskriven från v10
Kände av cerklaget mer eller mindre hela tiden

Var på kontroll hos SpecMVC idag och fick väntade men tråkiga besked.

Jag har haft väldigt mycket sammandragningar sedan i måndags och igår kväll kom de med 10 minuters mellanrum. Är nog mer värkar än sammandragningar, eftersom de kändes lite, men inte jättemycket.
Har haft en molande känsla av att något är på gång och haft ont i ländryggen och "mensmagen".
Idag visade vul att tappen har halverat sin längd till ca 19mm.

Ny kontroll om 1 vecka är planerad och order om att åka till förlossningen vid täta sd. Som det lät på doktorn blir det nog tidigt klipp av cerklaget och bricanyl+kortison för bebisens skull.
Känns lite sådär, men är glad att jag har passerat 30 veckor....

Vecka 31+0 idag,så bebis får gärna stanna några veckor till...

Var på återbesök hos läkaren igår em och då hade tappen minskat till 1 cm. Fick gå direkt in till förlossningen och fick stanna där till imorse då jag blev flyttad till bb för observation.

Fick första kortisonsprutan igår och ska få nummer två idag, om bebis bestämmer sig för att komma ut.

Har sängläge med undantag för toabesök. Får se när jag blir hemsläppt härifrån....

Änglagosse: Jag jobbar i hemtjänsten och är sjukskriven pga det. Man kommer inte undan de tunga lyften och ibland icke ergonomiska arbetsställningarna, så jag tycker det är konstigt att läkaren tycker du kan ha din praktik.
Hade jag varit som du, så hade jag berättat för personalen om ditt "problem" så kan du säkert slippa de allra tyngsta jobben :)

Jag har visst inte skrivit här sedan jag hamnade på sjukhuset...
Jag blev som sagt inlagd för att tappen hade minskat ytterligare och fick ligga på bb (!) ons-söndag. Första natten (tis) låg jag på förlossningen. Hade order om strikt sängläge med undantag för toabesök.
Hade inga sammandragningar alls, så torsdag em fick jag röra mig på avdelningen.
Kollade tappen på fredagen och den hade då ökat igen.
Fick permission natten mellan lördag och söndag och blev sedan utsriven på söndagen :)

Lillkillen har fått längre dagar på dagis eftersom mannen lämnar och hämtar nu, så jag ska slippa lyften i och ur bilen. Har fortsatt med kontrollerna på spec (haft två hittills) och tappen är nu uppe på 39mm (som minst har den varit 10)
Min läkare tyckte detta var så bra att jag inte behöver fler kontroller innan cerklaget ska klippas. Ska dock dit igen om mindre än två veckor för att förlänga sjukskrivningen och då blir det även kontroll av tappen.
Klippet är planerat till 11/3 8,30 och jag ska vara fastande om jag skulle behöva sövas som sist.

Jag vilar mycket mer nu än innan, men gör lite mer när mannen är hemma så vi snabbt kan åka till sjukhuset om det skulle behövas.
Ska åka in direkt om jag får regelbundna sammandragningar och just nu går det väldigt mycket upp och ner.
I onsdags var jag helt säker på att vi skulle behöva åka in, men jag väntade ganska länge för att se om det gav med sig och tillslut gjorde det det. Jag hade burit en skrikande son hela vägen till bilen när jag hämtade honom på dagis ( mannen hann inte)  så jag hoppades att det "bara" var av den anledningen jag hade sd.

Har lite varannan dag sd nu och nästa gång det blir intensivare kommer jag åka in och hoppas på att de tar bort cerklaget.
Har fått kortison redan och bebisen väger över 2500g, så jag känner att nu orkar jag inte ha ont mer.
Får väldigt ofta ont i tappen när bebisen slår eller vad den nu gör (ligger med huvudet ner). Det är så jag vill skrika, inte skönt alls.
Har ett tryck neråt så fort jag står, så jag tror inte det håller sig till 11/3....
34+0 idag (lördag)

Läste att några undrar hur det är med provtagningar o dyl...
Min läkare ta en odling på cervix vid varje besök, just in case och hittills har det inte visat något :)
De gånger jag har haft någon annan läkare har de inte gjort det.
Min läkare menar att det gör ingen skada och det är bättre att upptäcka det i tid. I den odlingen ingår koll av GBS.

kgv: Jag tycker det är tillräckligt.
Man måste inte ha med allt man vill eller behöver veta på en egenremiss, så kommer du på mer senare är det lugnt:)
För många år sedan (2001) sökte jag mig till ortopeden med egenremiss och då behövde jag bara ringa dit, så kraven för vad som behöver finnas med är nog inte jättehöga :)

Ser att det är flera som har funderingar kring antibiotika. Jag har bara fått det EN gång och då hade jag en konstanterad infektion.
Jag tror att liksom i övrig sjukvård får man bara det preventivt om man har en historik med många infektioner som kan påverka.
Tänk på att man kan bli resistent.... Bättre med täta prover tycker jag :)

Var inne på förlossningen i tisdags, eftersom jag har haft många och smärtsamma sd hela helgen och under måndagen.
Trodde att de skulle klippa cerklaget om det visade sig att något var på gång, men icke.
Istället fick jag en spruta med Bricanyl. De ville lägga in mig, men jag ville verkligen inte hamna på bb igen, så efter några timmars observation fick jag åka hem igen.
Tappen hade minskat lite igen och jag hade ingen infektion.
Är så trött på detta nu.
Det skaver från cerklaget, jag har ett jättetryck neråt och varenda sd känns mycket...
Får se om det håller sig till planerat klipp

34+5 idag och planerat klipp är 11/3 i vecka 37+2

Duckie: Förra gången klippte de i v 36, men tydligen så har de 37 fulla som rekommendation i Malmö där min läkare har jobbat innan.

Var hos läkaren i onsdags på min sista kolla innan klippet och allt såg bra ut. Berättade för läkaren att det skaver mycket och hon sa att jag skulle höra av mig om det blir värre. Har ju gått så långt att nu kan de klippa..

Igår hade jag ont hela dagen och varenda sammandragning gjorde ont. Sov skitdåligt inatt och imorse började det göra ont igen. Känns som en tampong med nitar...
Ringde till förlossningen vid 11 och fick komma in. Strax efter 13 klippte de väck cerklaget!
LYCKA!!
Hade förväntat mig att det skulle göra svinont, men det gick smidigt och gjorde knappt ont alls. Det värsta var när hon spände upp spekulumet (?)
Den snälla läkaren förberedde med lustgas om jag skulle behöva, men den förblev oanvänd :)

Nu återstår det att se hur länge det dröjer innan bebis tittar ut. Förra gången tog det 12 dagar, men jag hoppas på ett snabbare förlopp den här gången :)
35+6 idag

Duckie: Skönt att värdena är på väg neråt, hoppas det fortsätter så.

Än har jag inte fått nån bebis. Har ont i mensmagen och smärtsamma sd, men inget mer. Har inte jättemånga sd heller, så det tar nog några dagar till. Det hugger till i tappen fortfarande och jag hoppas att det är ett tecken på att det är på g...
Dock har jag förväntningen att det kommer gå undan när det väl drar igång. 1,5 timmer säger bm att jag ska räkna med.
Det tog 3 timmar från första värken till färdig förlossning med sonen...

Hur går det för er andra?

Håller tummarna för er Duckie!

Skönt att läsa att det går bra för er!
Det där med hjärnspöken känner jag igen. Sjukt jobbigt, men på något sätt ändå lugnande..
Jag kollar fortfarande på pappret fast mitt cerklage är borta. Väntar ju bara på att det ska dra igång nu.
Idag är det 16 dagar sedan de klippte cerklaget, 38+1 idag.

Gick 12 dagar efter klippet förra gången och sonen kom i 38+2.
Hoppas på att bebis kommer idag, men vi får nog vänta ett tag till känns det som.
Hade varit lite skoj om den kommer i 38+2 imorgon,, eftersom sonen föddes då och det också var en måndag :)

Insåg tidigare idag att vår ängel Mio var beräknad till  23/3 och den dagen närmar sig med stormsteg.. Känns väldigt konstigt....
Han föddes 10/11-2009 och vår Plutt var beräknad till 12/11-2010, men kom 1/11-2010.
Kommer ihåg att jag hade väldig ångest för att de skulle få samma födelsedag, men så blev det tack o lov inte.

I tisdags kväll 22.58 kom vår Mini ut. Vi blev inskrivna 20.30, så det gick undan :)

Allt gick bra och ut kom en välskapt flicka på 3195g och 48cm.

Hon kom i v38+3, 18 dagar efter klippet :)