Denebola

Äldre 23 Aug 01:49

1158 svar

För oss pladdriga.

t0va skrev 2010-08-23 01:01:11 följande:

I tisdags 11:06 föddes våran prins, 49cm lång och 3140 gram, om jag inte minns fel. Han gallskrek direkt och fick 10 på alla apgar ovanligt för att vara KS tydligen. Hanen höll honom medans de sydde ihop mig.

Jag har mått jättedåligt sen dess, massa ont och har fått hur många sprutor med medicin som helst, fick komma hem i fredags efter att jag fått 2 påsar blod. Mådde ok ändå och hemma började jag gå med hjälp av vagnen.

I lördags blev jag sämre, vi var på BB för att väga pyret han tappade i vikt för amningen inte fungerade så vi skiter i det och kör flaska rakt av nu. Fick feber och ont i magen, var värre på söndagen så jag var inne på BB igen i eftermiddags. Konstaterades att jag har en blödning i magen ett hematom. Är ett jätteblåmärke, läkaren testade att tappa med spruta men det gick inte. Så imorgon ska vi tillbaka och väga pyret och sen ska jag opereras, blir sövd så skär de upp och tappar.

Går inte att avvakta för det kan ta många veckor och jag har så ont, kan inte lyfta bebis alls måste ha stöd från bordet för att kunna hålla honom osv. Känns så jobbigt att inte kunna gosa. Han ligger mest i vagnen och jag hänger på den för att ta mig runt. När jag ger mat får han ligga i vagnen, känns inte kul alls.

Så det går nog bra imorgon är inte så orolig över operationen direkt även om jag aldrig sövts innan utan gör bra mycket för att slippa smärtan så jag kan börja gosa bebis. Annars mår min kropp oförskämt bra. Snittet är så fint och allt funkar som det ska.

Våran bebis är jättelugn och lätt att ha att göra med, inatt var han visserligen svårsomnad men han känner säkert av våran stress.

första kontakten med honom

img.skitch.com/20100820-k8ynxkctc8qai8k95phb4...

img.skitch.com/20100820-gamis3nmd84etsk4erqhy...

Så håll nu tummarna för oss imorgon, att det går fort och bra så jag slipper smärtan mer och kan börja lära känna vårat mirakel, vi har inte bestämt namn än för jag vill få en chans att ta på honom och lära känna honom. Missade mycket i början när jag var hög på mediciner och nu när jag har så ont och bara byter på honom egentligen efter att hanen lagt upp honom på bordet. :(

Hoppas ni andra har det bättre.

Härligt att han fick full pott i apgar, er fina kiwi! Jag håller tummarna hårt, hårt för att operationen ska gå bra och att du ska repa dig snabbt!

Denebola

Äldre 26 Aug 22:02

#1051

Fru U skrev 2010-08-26 22:00:06 följande:

Undrar hur det har gått för tova

Ja... Hoppas att frånvaron beror på att operationen gick så bra att hon hamnade mitt inne i bebisbubblan direkt

Denebola

Äldre 28 Aug 19:31

#1054

t0va skrev 2010-08-28 18:38:07 följande:

Tyvärr inte...

Kopierar det jag skrivit på ett annat ställe

"Tyvärr gick inte min operation bra alls...
Jag opererades i måndags, det tog ett tag innan jag fick komma in men vid 18 så började man, bestämdes att det blev spinalbedövning igen och inte narkos, kändes så bra.

Man öppnade gamla snittet för att hitta blödningen men hittade inget, efter ett tag, jag vet inte hur länge så gjorde det ont på mig när de höll på att gräva, samtidigt så kallades kirurgjouren in för att hjälpa till. Narkos hade stenkoll på mig och när jag fick ont frågade de om jag ville bli söv villket jag ville. Så man tog paus för att narkosläkaren skulle komma, han la en EDA i rummet brevid. Jag sövdes fort och vaknade upp igen 00:30 på IVA.

Fattade inget alls men insåg att jag opererades och trodde det var uppvaket, de satte en EDA på mig och kopplade till en pump som försåg mig med smärtlindring direkt in i ryggen. Efter 3 timmar på IVA kom jag till BB igen och mådde jättebra, kändes lungt och skönt.

På tisdagen så sänkte man smärtlindringen från 10mg/timme till 1mg/timme och jag fick en fruktansvärd smärta. Låg och skrek rakt ut. Bm som varit inne innan hade glömt att ställa tillbaka bordet så jag nådde inte larmknappen. Men mobilen nådde jag så jag ringde svärmor på apoteket en våning ner, hanen hade lämnat bebis där för att gå och handla lite godis, sa åt henne att han skulle skynda sig.

Några minuter senare gjorde det ännu ondare så jag ringde igen och skrek åt henne att säga att han måste springa. Han sprang med barnvagnen upp och kunde larma. Då började kaoset. Ingen visste vad de skulle göra, läkaren var tydligen svår att nå.

Gick inte att ta prover på mig och inte att sätta nål heller. Tillslut kallades experten från narkos in och även han hade stora problem att sticka mig, de tappade tydligen inte ut i små rör utan större flaskor har sambon förklarat. Jag minns inte.

Efter 1 timme av gallskrik, räckte att någon rörde mig så ökade smärtan så fick jag något som lugnade ner det, jag hyperventilerade så de funderade på att ge mig syrgas men det lyckades jag vända själv.

Man pratade om att skicka mig till IVA där de jobbade på att ordna plats, eller förlossningens IVA, blev förlossningens tillslut. Där kallades en extra bm in för att bara ha koll på mig. Jag fick smärtlindring dels EDA och sen massa morfin.

Har nu i efterhand fått veta att jag dels hade en svår infektion i kroppen och en blödning i bukhålan, vävnaderna i buken, någon skada på tarmen och tarmkexet. Själva operationen tog 4 timmar och inte 1.

Läkarna har varit så förtvivlade och letar för fullt vad som gått fel, bara en av komplikationerna är jätteovanligt att få bägge är superovanligt.

Igår var första dagen sen i måndags som jag fick komma upp och duscha, man tog dränaget från magen och katetern. De kopplade även bort droppet som jag haft på sen jag opererades, jag har fått massa antibiotika och vätskedropp. Jag fick komma ut från rummet på en liten promenad i korridoren, visserligen i rullstol men ändå.

Man sänkte smärtlindringen till hälften och det gick bra så sen på kvällen stängdes den av helt men jag hade slangen i ryggen kvar om det skulle skita sig. Men det gick hyffsat och jag klarade natten på bara piller.

Idag slapp jag droppet helt och läkarna är nöjda med hur jag mår så jag fick komma hem på permission under dagen och natten, och går det bra kanske jag blir utskriven imorgon. Men ska återkomma och plocka lite stygn på måndag och sen ta mer prover om några dagar så man ser att sänkan mm är normal. Igår hade jag en sänka (SR) på 150 och den var 300 efter operation, man ska tydligen ligga på under 10.

Så jag har varit ordentligt sjuk gissar på så personalen och sambon betett sig att det varit mycket kritiskt ett tag.

Men nu är jag hemma, mörbultad och har ont men så skönt att vara hemma med sambo och bebis. Sitter i bäddsoffan och surfar lite men min lilleman sovandes brevid och storemannen hämtar pizza, nu ska vi mysa för nu får det vara slut på hemskheter. "

Hoppas ni har det bra ändå, här ska vi försöka återhämta oss och landa i allt. Sambon blir sjukskriven några veckor och ska få samtalsstöd, jag är redan inkopplad på det genom föräldrastödet och det lär jag behöva nu. Att ligga i en säng och inte ens kunna hålla sin bebis och se andra mata, gosa och leka med honom är så knäckande. Men jag har fått gå på promenad i korridoren igår och körde vagnen idag när vi gick, tror jag inte kommer bli en curlingmorsa utan en igelmorsa som inte släpper honom många mm ;)

Idag kom min pappa på besök också, mamma har varit här sen i onsdags och skött bebis och städat lägenheten åt oss, sen var min bror med hona på besök. De hade varit i sthlm och skulle hem men stannade påvägen. Var skönt att träffa lite folk.

Men fy att det skulle bli ännu värre!

Nu hoppas jag verkligen att det inte händer något mer. Kramar ${#emotions_dlg.flower}$

Denebola

Äldre 31 Aug 14:07

#1057

Jag trodde jag hade fått min första varning... Men det var bara ett "du har citerat ett inlägg som har blivit borttaget"-mail. Nästan lite besviken ju

Denebola

Äldre 7 Sep 00:38

#1062

t0va skrev 2010-09-07 00:20:25 följande:

Går inget bra alls här... kroppen blir starkare men skallen kraschar. Jag känner inte speciellt mycket för bebisen, visst han är söt och så men just nu skulle jag ge massor för att någon annan kom och tog honom ett par timmar eller en natt. Jag bara gråter och orkar inget, har slutat äta nu igen eller jag kom inte igång med ätandet efter andra operationen.

Idag har jag druckit en kopp te och ätit en kokt korv och lite mos, sen lite vindruvor och pepsi... det är allt... igår ungefär samma sak fast då fick jag i mig en halv smörgås och lite spagetti. Står inte ut alls, jag har gått ner 11kg sen förlossningen och gick upp 8-9kg, tappade 1.5kg de senaste 3 dagarna...

fy fan såhär skulle det inte vara. På det så strular det på sambons jobb och jag orkar inte bry mig fast jag måste för om han inte orkar jobba mer så blir det soc igen. imorgon ska jag till sjukhuset för fler prover, jag vill inte. Sambon får ta ledit imorgon chefen får säga vad han vill, men jag fixar inte detta längre. Orkar lixom knappt titta på bebisen, tur att vi kör flaska för amma skulle jag nog inte klara av nu.

Ska försöka prata med bm eller läkaren eller vad jag nu ska träffa imorgon, de måste hjälpa mig om jag inte ska gå under. Sambon får ta föräldraledighet och så får de sjukskriva mig, visserligen skiter sig ekonomin så vi måste gå till soc då men hellre det än att jag går under totalt.

Får sån ångest av att bara vänta på att liten ska börja gråta och vilja ha mat och sen försöka få honom att somna om... så ska jag somna och sen vakna när det är dax igen... längtar så tills nästa vecka för då kommer mina föräldrar igen, då ska de få ta honom ett tag så jag kan få slappna av. Behöver få sova men det går inte.

Hoppas att sambons chef fattar och inte ge honom sparken för att han tar föräldraledighet, fast samtidigt om han inte fattar så är det inte värt det. Tror nog det är bättre med soc igen än kämpa vidare själv hemma... jag är helt klart påväg ner i det stora svarta hålet.

Vart tog myset vägen, de känslorna jag hade för bebis dag 3 när vi satt själva på BB på natten och han sov i min famn... de är helt borta var ju så som jag ville känna så som alla säger att det är.

Nu låter han igen... snart dax för mat och ångesten kommer krypande, jag får så dåligt samvete för att jag inte orkar. Försöker hålla honom men det känns inget, är samma med sambon, hans kramar känns inte heller speciellt mycket. Han stänger in sig på sitt rum och glor på film.

Jag behöver en kram, bara attt bli förälder är ju tillräckligt, alla komplikationer som blev är mer än tillräckligt... min sprutfobi verkar vara tillbaka okså, inatt drömde jag mardrömmar om nålar. Får se om de lyckas ta några prover alls imorgon, hoppas det är en av de trevliga bm.

Åh t0va, vad kämpigt du har det

Hade jag bott i närheten hade jag gladeligen kommit och hjälpt dig med en gång. Men ha inte dåligt samvete för hur du känner, det är helt förståeligt med tanke på all turbulens och alla motgångar ni har haft, även om det är jobbiga känslor du har. Skickar över många stora och varma kramar till dig

Denebola

Äldre 7 Sep 00:59

#1064

t0va skrev 2010-09-07 00:45:58 följande:

Tack, det värmer att någon läser i alla fall. Nu har hanen mailat sin chef, får hoppas att jag får sjukskrivning imorgon så han kan säga att jag inte mår bra alls. Behöver ha honom hemma så det är någon som ser till att jag försöker få i mig mat osv. Tror inte bebis lider allt för mycket för han får mat och bytt blöja är nog mest jag som lider men i längden så går det ju inte.

Självklart läser jag, även om det inte känns som att jag kan hjälpa så mycket fast jag vill att du ska ha det bättre...

Hoppas att chefen är en vettig människa!! Förstår han inte att din sambo behöver stödja dig nu så är det något fel på honom!

Denebola

Äldre 8 Sep 14:43

#1072

t0va skrev 2010-09-08 14:32:34 följande:

Hemma igen, villken supersnäll unge vi har. Han har sovit på alla besök och käkade i bilen och slocknade sen igen. :)

Kuratorn på mvc tipsade om psyk där hanen har sin kontakt med adhd:n, så efter besöket där åkte vi för att äta och sen till psyk. De hade ingen jour längre men hans arbetsterapeut hittade våran bebis i väntrummet medans vi förklarade för sekreteraren vad vi ville. Så vi fick prata en snabbis med arbetsterapeuten som bokade tid på fredag åt hanen och hon ska prata med läkaren om sjukskrivning och någon medicin så han kanske kan få sova bättre.

Så nu håller jag tummarna för att det ska gå bra, jag ska maila hans chef och säga att han inte kommer jobba denna veckan och att vi håller på att ordna ett intyg, får hoppas att chefen förstår allvaret. Kuraton på mvc fattade i alla fall. Hon sa att vi ska planera och ta hjälp av alla vi kan, speciellt jag så jag inte bränner ut mig nu när jag får ta allt ansvar för bebisen själv och dessutom ha koll på hanen.

Hoppas att han fixar nu tills på fredag så vi slipper åka till psykakuten.

Jag mår bättre och det är nog så att nu när han mår så dålig så har jag lättare att fajtas lite till, tror jag klarar av motgångar bättre när det är för någon annan jag ska slåss än för mig själv. Så det blir att försöka prioritera nu, bebis och hane istället för städa och sånt, itne för att jag gör det men ändå.

Snart kommer boendestöd också, hanens nya person ska vi träffa, hoppas han orkar det nu. Är så typiskt att de ska bytas ut nu när vi hade behövt en stabil kontakt, jag träffade min nya i måndags och är osäker på om det är rätt eller inte, får se. Det klickade inte som med den förra fast samtidigt så är det ju så mycket nu.

Arbetsterapeuten på psyk frågade om vi hade något namn till bebis... är så trött på den frågan nu, men när vi sa nej så sa hon något klokt. "ja det visar ju på hur tufft och svårt ni har det nu om ni inte orkar fundera ut ett namn" Precis så är det, jag vill inte tvingas välja något bara för att, just nu är prio att äta, sova och överleva. Varken vi eler bebis lider av att han inte har ett namn, för mig kommer han ändå kallas "snutte, älskling" osv.

Vad skönt att det börjar gå bättre! Bra att de lyssnar på er och förstår att ni behöver hjälp. Mycket klokt sagt av arbetsterapeuten, också. Men min kompis son var utan namn i nästan 3 månader, och då gick "allt" bra för dem, så det är verkligen ingen brådska att hitta rätt namn.

Kram kram kram! ${#emotions_dlg.flower}$

Denebola

Äldre 8 Sep 18:26

#1075

t0va skrev 2010-09-08 17:52:05 följande:

Nu har boendestöd varit här och det gick så bra med hans nya person, de klickade direkt. Tror det var så viktigt att den biten fungerade idag så han får lite positiva saker också. Så fick jag hjälp att packa diskmaskinen nu när hanen inte orkar det och jag inte kommer ner och når allt heller. :)

Så nu ska vi ladda inför natten, liten håller på för full att äta sin giraffskallra kanske smakar bättre än ersättningen, tror jag ska starta en tråd om det ;)

Härligt

Denebola

Äldre 10 Sep 23:19

#1084

Er kiwi är helt underbar t0va!!

Det är nog lika bra att sjukvårdspersonalen kollar på såret, hellre en gång för mycket än en för lite som innebär infektion. Det är ju inget litet sår heller så det är nog bra att ta det säkra före det osäkra. Men du måste komma ihåg din medicin Är det fortfarande en massa piller att ta? Förstår att det kanske inte är jättelätt att komma ihåg allt, särskilt som du inte bara har dig själv att tänka på.

Fortsätt kämpa, kom hit och spy ur dig när det blir jobbigt! Kramar!! ${#emotions_dlg.flower}$

Denebola

Äldre 10 Sep 23:48

#1086

t0va skrev 2010-09-10 23:44:48 följande:

nope ät "bara" smärtlindring nu att ta vid behov... dvs var 6:e timme för hoppa över funkade ju inte. slipper antibiotikan om inget häder men än så länge så har jag ingen feber. ;)

villken busbebis nu vaknade han igen och vill leka, dyngsrytmen har han verkligen ärvt från sin pappa ;)

Skönt det i alla fall

Men sätt en timer så du kommer ihåg pillrena

Ha det så mysigt med lillen nu, själv ska jag gå och lägga mig och sova helt ostört (fast jag hade inte klagat om pojkvännen var här, även om han inte är så störande

).

Nattinatt!

Denebola

Äldre 11 Sep 10:02

#1088

CuteElliz skrev 2010-09-11 09:46:52 följande:

så söt er kiwi är... =)

här är det dags för dop... känner mej lite halvstressad faktiskt... men men... det mesta är gjort... bara jag som har lätt att stressa upp mej så jag hade helst velat ha allting klart redan i förra veckan... inklusive tårtorna... haha... men men... det löser sig ju bra ändå... =)

hoppas ni får det bra snart t0va... men du är superduktig på att kämpa på... önskar så att jag kunde komma o hjälpa till, men har lite fullt upp här hemma...

det har hänt en hel del här hemma... karln min har sagt upp sig... vilket ledde till att hans chef verkar göra allt i sin makt för att få en anledning till att ge honom sparken... sambon var schemalagd ledigt igår (fredag) men blev beordrad att arbeta ändå... som han sa till mej så kunde han inte gärna arbetsvägra för då skulle han få sparken o inte få ngn slutlön... vilket verkar vara precis vad hans chef vill... kan tillägga att chefen ville att sambon skulle betala ett par skärmar... för att släpet sänkte sig under färd... han menade på att det kunde inte vara annat än slarv från min sambos sida... det var anledningen till att sambon min sa upp sig... så snart går han på föräldraledigt o jag ska börja leta jobb...

Men jisses vilken människa! Tillbaka i sandlådan för att kasta spadar omkring sig?? Jag vet inte vad som är bästa lösningen, men ett sätt kan vara att din karl talar om att han märker vad chefen gör. Dvs. han säger "jag vet om vad du försöker göra, du letar fel hos mig eftersom jag har sagt upp mig, men jag tänker inte gå på det, och jag tänker göra mitt jobb på bästa sätt tills jag ska sluta enligt min uppsägning". Det gör att chefen tappar makten kan man säga. Dessutom ska din sambo sakligt kunna beskriva varför släpet sänkte sig osv. Dvs göra det klart en gång för alla att det inte var hans slarv, så att chefen inte kan gnälla mer om det.

Obs, detta är bara en hemmasnickrad lösning, så det kanske blir helfel att göra så också! Men man tycker ju att en vuxen människa ska kunna hantera situtationen proffessionellt (vilket han iofs inte verkar göra), men att ta ett snack med chefen om vad han sysslar med kanske inte är fel.

Du får ge sambon lite pepp att hålla lugnet, det kanske är bättre att vika sig lite (som att jobba trots att han inte var schemalagd) för att "vinna" fajten om uppsägning vs. sparken. Det är en kort period han måste vika sig, men i slutändan kan han vara stolt vöer att vara "the bigger person". *pepp pepp pepp*

Hoppas du fick ut något av detta hemmasnickrade svammel

Lycka til på dopet!

Är det i morgon eller? Hur gammal är skruttan nu egentligen? *dåligt minne*

Denebola

Äldre 12 Sep 22:08

#1090

CuteElliz skrev 2010-09-12 22:01:11 följande:

problemet med sambons chef är att han inte kan ta att man försöker prata med honom om nånting... hade det varit jag hade jag blivit förbannad redan när jag helt plötsligt fick ett nytt schema några dagar efter att jag sagt upp mej... hade sagt åt chefen att det schemat kunde han glömma skulle börja gälla när han ville... ville han att jag skulle gå på nya schemat så ska han följa reglerna o komma med ändringen 5 arbetsdagar innan ändringen... inte två... men men... allt detta sliter ju på oss här hemma också är klart... jag blir frustrerad över att sambon inte hjälper till ordentligt o han i sin tur blir frustrerad över att jag blir sur för att han inte hjälper till... så jag förstår min sambo till fullo, men kan inte hjälpa att jag känner mej lite irriterad... fast helst av allt skulle jag vilja vända mej till facket som sambon är med i o berätta vad hans chef gör...

kan tillägga också att samma släp hade varit inne pga att skärmarna pajat pga att släpet sänkte sig under färd... det var samma sak som hände min sambo... o eftersom de haft inne släpet ett tag pga det så antog ju min sambo (det hade jag också gjort) att de hade åtgärdat det som var anledningen till att släpet sänkte sig under färd... lite som jag uttryckte det: korkat att bota symptomen men inte sjukdomen... men det var just det som han inte hade gjort rätt i enligt chefen... från början sa sambon att han skulle hålla ut eftersom hans chef sagt att han var på väg in i väggen igen o skulle trappa ner nu under hösten... men han kunde inte hålla huvudet kallt o säga åt honom att fara o flyga i det läget...

nåja... dopet gick jättebra... en lite stressad mamma under fredagen som tog ut mycket irritation på sin sambo...

men men... det verkade som att han tog åt sig (det var inte bara frustration i stunden utan mycket "undanstoppad" irritation också som kom upp till ytan) o sen har det blivit bättre igen... lillan verkade tycka att prästens skägg var intressant för det skulle hon känna på... o tydligen försöka dra i också... samma präst döpte mej o jag drog honom i skägget då... =p haha... idag har jag o lillan varit på dop, hennes två månader yngre syssling döptes... så ville en av mina gammelmostrar (en syster till min mormor alltså) hålla i Isabelle... det fick hon så gärna o båda två bara satt o mös... =)

Hm, ja det låter ju lite krångligt... Men att prata med facket är nog en jättebra idé!

Härligt att dopet gick bra! Kul att skäggdragande tydligen går i släkten

Denebola

Äldre 13 Sep 07:21

#1093

t0va, jag håller med Elliz om att ni ska ha dopet som ni vill. Har svärmor problem med det får hon hantera det. Men ja, förklara varför ni vill göra som ni vill, så förstår hon förhoppningsvis. Hon kanske bara inte ens har tänkt tanken att ni skulle kunna vilja ha dopet i din hemstad, men när hon får höra idén kanske hon gillar den ändå.

Denebola

Äldre 13 Sep 10:28

#1097

CuteElliz skrev 2010-09-13 10:22:55 följande:

jo, men som det är nu så kör sambon med stilen att vad de än sätter honom på att köra så tänker han inte klaga... däremot gör han uppror genom att ta god tid på sig hela tiden...

visst är det skönt att dopet gick bra... hennes farfar trodde hon skulle skrika, men hon är så lugn så för det mesta så det trodde jag inte... hade dessutom testat att ösa vatten på huvudet på henne bara ett par dagar innan o hon bara fnyste som hon gjorde på dopet... =)

Haha, smart gjort av din sambo

Jaså, ni hade dopträning till och med

Denebola

Äldre 13 Sep 12:59

#1101

t0va skrev 2010-09-13 12:09:00 följande:

Nu är han vägd och han ökar gått upp 680gr på 2 veckor, men vi ska väga igen om 2 veckor för att ha koll, sen ska vi börja att testa babysemp lemolac och låta honom sitta upp mer. Så det blir babyskydd efter maten ;)
Babysittern kommer troligen i veckan med mina föräldrar så babyskyddet får funka så länge.

Ska försöka få liv i min hane nu så vi kan göra oss klara för fotograferingen till tidningen, men jag slår vad om att liten kommer göra en jättekräks precis när de fotar ;)

Men då kommer det åtmonstone att bli en bild som tidningsläsarna aldrig glömmer

Denebola

Äldre 13 Sep 13:12

#1103

t0va skrev 2010-09-13 13:09:25 följande:

japp, och kanske ett fint julkort ;)

På tal om julkort så börjar det väl bli dax att tvinga djur och barn att klä sig i tomtekläder och göra egna julkort och kalendrar... Min mor började tjata om att låna liten till julspelet i kyrkan i år... kommer bli ett kräkande jesusbarn, någon som vet hur man bäst får bort bebiskräks från får och åsnor? ;)

Du får väl testa med ninerna, förr eller senare kräks han väl ändå på dem och då kommer du antagligen få reda på hur man tvättar bort det

Denebola

Äldre 13 Sep 13:30

#1105

t0va skrev 2010-09-13 13:27:32 följande:

där sa du något klokt... sambon har ju redan kräkts på ena kaninen och det gick bort med tvål och vatten... tur att vi har fått ett djurschampoo av min pappa. Var något såntdär underbart fantastiskt som funkar till allt både djur, ungar, bilar, golv osv. Man får tydligen len päls och blir fri från löss...

Får jag fråga hur ofta er bil har löss?

Denebola

Äldre 13 Sep 20:18

#1108

t0va skrev 2010-09-13 20:15:44 följande:

Jag fick adhd-droppar idag också... lixom hur ska vi minnas att ge det varje dag i 2år? Borde vara förbjudet att komma på sånna påhitt för folk med adhd... jag minns ju inte ens att ta mina smärtstillande och får asont när jag missar... fast det är ju redan kört för våran liten ;)

Du får lära pöjken att ta dem själv så slipper du tänka på det

Denebola

Äldre 13 Sep 20:30

#1110

t0va skrev 2010-09-13 20:22:06 följande:

tror du han kan sköta mina mediciner också och påminna, eller ännu hellre stoppa i det när jag sover ;)

Självklart. Vad ska man annars ha barn till?

Denebola

Äldre 1 Oct 08:27

#1118

t0va, jag känner att jag inte har så mycket att smart att säga så jag skickar en stor KRAM ${#emotions_dlg.flower}$ Kämpa på!

För oss pladdriga.

INNEHÅLL