Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över
Puh, det här var tufft. Har nämligen översatt det som Froggel "terroriserade" tråden med Men det är ju inte lätt att begripa det här på svenska heller. Hoppas ni ändå förstår det mesta. Säg gärna till om ni upptäcker några fel i översättningen.
En granskning av perinatal k-vitaminmetabolism drar slutsatsen att lite k-vitamin faktiskt passerar från mamman till barnet via placenta. De neonatala källorna av k-vitamin är i allmänhet begränsade till det k- vitaminprofylax som ges vid födseln, kosten, och tvivelaktiga mängder från K-vitamin som finns i tarmkanalen, framställda från bakterier på syntetisk väg. För tidigt födda barn får stora mängder k-vitamin från profylax, TPN-lösningar ( Total Parental Nutrition = när näring tillförs som dropp genom en perifer venkateter (PVK) eller central venkateter (CVK) ) , modersmjölksersättning och bröstmjölksförädling (?) . Således är vitaminserumskoncetrationenen hos för tidigt födda barn upp till hundra gånger högre än hos vuxna och 10-20 gånger högre än hos barn som får modersmjölksersättning. Även om inga biverkningar har rapporterats konstatera förhöjning av epoxid reduktas (VKOR) (K-vitamin epoxid reduktas = målet för warfarin, det mest förskrivna antikoagulant för tromboemboliska sjukdomar) är k-vitamincykeln i serum hos för tidigt födda barn värd att studeras ytterligare. "
Det hemostatiska systemet (blodkoaguleringssystemet) är en dynamisk utvecklingsprocess som är åldersberoende. Komponenter i det hemostatiska systemet är sammanställda tidigt under fosterstadiet och passerar inte via moderkakan från mannan till fostret . Plasmakoncentrationer av proteiner involverade i hemostas (blodkoagulering) skiljer sig emellertid avsevärt från vuxna. Fysiologiska referensintervaller finns tillgängliga för prematura barn, fullgångna spädbarn och barn mellan åldrarna 1 till 16 år. I koagulationssystemet är plasmakoncentrationerna i k-vitaminberoendet och kontaktfaktorerna minskade vid födseln, medan andra faktorer som fibrinogen (har med koagulationen att göra) , FV, FVIII och FXIII liknande eller ökat jämfört med vuxna vid födseln. I det fibrinolytiska systemet ( ett till koagulationssystemet antagonistiskt, koagelupplösande system) , är plasmakoncentrationen av plasminogen minskad vid födseln, medan vävnadsplasminogen aktivator (ett enzym som tillverkas och utsöndras från friska celler i blodkärl, problem med plasmin kan orsaka blodpropp ) och plasminogenaktivitetshämmandet är ökat. Kliniskt är det hemostatiska systemet för unga effektivt och friska barn lider inte av spontana blödningskomplikationer. Men jämfört med äldre patienter är barn mer utsatta för blödning i samband med antingen medfödda eller förvärvade hemostatiska defekter. Även om det är ovanligt med svåra kongenitala (utvecklingsbetingade) blödningsrubbningar förekommer det ofta under nyföddhetsperioden. De vanligaste förvärvade orsakerna till blödning hos nyfödda omfattar disseminerad intravaskulär koagulation (en koagulationsrubbning) , k-vitaminbrist, och leversjukdom.
"MÅL: Nyfödda ges rutinmässigt K-vitamin för att förebygga k-vitaminbristblödning. Effekten av oralt k- vitamin kan äventyras för barn med oupptäckt gallstas. Vårt mål var att jämföra risken för k-vitaminbristblödning under olika förebyggande behandlingar till spädbarn med gallgånsatresi.
PATIENTER OCH METODER: Från holländska och danska nationella gallatresiregistret hämtade vi barn som antingen ammades och fick 1 mg oralt k-vitamin vid födseln följt av 25 mikrogram oralt k-vitaminprofylax dagligen (Nederländerna, 1991-2003), 2 mg oralt k-vitamin vid födseln följt av 1 mg oralt profylax per vecka (Danmark, 1994-maj 2000), eller 2 mg intramuskulärt profylax vid födseln (Danmark, juni 2000-2005) eller fick modersmjölksersättning. Vi bestämde den absoluta och relativa risken för svår k-vitaminbrist och k-vitaminbristsblödning på diagnos hos barn som ammas på varje profylaktisk behandling och på barn som får modersmjölksersättning.
RESULTAT: Brist på k-vitaminblödningar noterades hos 25 av 30 av ammade barn som fick 25 mikrogram daglig oral profylax, hos 1 av 13 på 1 mg per vecka av oral profylax, hos 1 av 10 som fick 2 mg intramuskulärt profylax vid födseln och på 1 av 98 barn som fick modersmjölksersättning (P <,001). Den relativa risken för blödning hos ammade barn jämfört med barn som fick modersmjölksersättning var 77,5 med 25 mikrogram daglig oral profylax, 7,2 vid 1 mg i veckan av oral profylax, och 9,3 vid 2 mg intramuskulärt profylax vid födseln.
SLUTSATSER: En daglig dos på 25 mikrogram k-vitamin förhindrar inte blödningar hos till synes friska barn med oupptäckt gallstas på grund av gallgångsatresi. Ett mg oral profylax per vecka erbjuder betydligt högre skydd för dessa barn och har liknande effekt som 2 mg intramuskulärt profylax vid födseln. "