Inlägg från: abuelita |Visa alla inlägg
  • abuelita

    Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över

    Det gick bättre att hitta bra saker när jag sökte på HypnoBabies istället för HypnoBirthing
     


    Det handlar alltså om affirmationer helt enkelt, Precis  den metoden som jag jobbat efter när jag har doulat  Då har jag läst upp de affirmationer  som mamman valt ut att ha under sin förlossning. De har då oftast först gått hos mig på Frigörande andning under graviditeten (i några fall även den blivande pappan), och då har  vi samtidigt jobbar med affirmationer.



    ">Listening to hypnobabies during labor
    . Här ligger en gravid kvinna i badkaret och lyssnar på affirmationerna på CDn


    ">Quinn Alexander's Hypnobabies Hypnobirthing Birth - Part 1

     Hemförlossning i birthing pool.  Affirmationerna rabblas  hela tiden i bakgrunden. 

    Ett litet syskon är med. Oftast väldigt positivt för barn att få vara med när deras syskon föds under så här harmoniska förhållanden. När de märker att föräldrarna och övriga närvarande vuxna  är lugna  är det inte något skrämmande för dem, utan bara positivt. Och de här positiva minnena  har de sen med sig när de själva ska få barn. 
     


    ">Forsättning på förra videon


     Jag känner dock att jag skulle  vilja protestera mot att barnmorskan är där på slutet och drar i barnet. Känns som att hon borde låtit barnet komma ut i sin egen takt och att det hade räckt om pappan tagit emot.
    ( lite irriterande att det är en jäddrans massa folk där på slutet, som ställer sina rumpor i vägen för kameran)

    Och här är en HypnoBabies-grupp på Facebook

  • abuelita

    Puh! Har haft fullt upp med att stånga pannan blodig i den här tråden 
    www.familjeliv.se/Forum-2-115/m49012210.html   och har inte hunnit titta in här förrän nu.

    Tack snälla gulliga Mamma Mums för dina värmande ord {#lang_emotions_sunny}  Har ännu inte hunnit kolla på det du länkat till men tänkte sätta mig med det nu.

    och tack snälla Blgebo för att du klargjode det här med morfin i samband med EDA!

  • abuelita

    Hej Skappy!  Har nu läst ditt långa och mycket intressanta inlägg i andra tråden. Du tar upp ett problem som nog är rätt så vanligt men som det sällan pratas om. Klart man inte kan kloppla av när man inte är säker på att ens barn känner sig trygg med barnvakten. Själv kan jag inte ens koppla av när jag har djurvakt som jag inte litar 100 på  

    Jag antar att du inte kan tänka dig att föda hemma eftersom du inte nämnt något om att det skulle vara ett alternativ. 

    Hoppas det funkar med doula trots att det är så nära inpå. Men det måste ju vara bättre än att föda ensam i alla fall, tycker jag.

    Här finns Odis-dolor i Stockholmsområdet http://www.doula.nu/vara-doulor.php?lan=Stockholms&PHPSESSID=c59i7crgmll0902p62l606uop0

    Hoppas du kan hitta någon här som kan ställa uppp med kort varsel och som du känner dig trygg med.

    Slänger med en länk med hembarnmorskor  också, för säkerhets skull http://www.fodahemma.org/barnmorskor_mm/barnmorskor

  • abuelita
    skappy skrev 2010-04-22 23:24:34 följande:
    Hej abuelita!Tack för snabbt svar. Ja jag är säkert inte ensam om att uppleva barnvaktsbiten som ett problem. Samtidigt kan jag uppleva att många uppfattar mig som sjåpig och överbeskyddande som inte vill lämna bort min dotter, idag ses man ju nästan som onormal om man inte VILL ha "egentid"... Själv tycker jag att varje sekund som jag får spendera med mitt barn är kvalitetstid, och varje stund utan henne är en liten sorg...Detta kan säkert delvis ha att göra med att hon fick en så traumatisk start i livet. Jag och min man har varit oerhört måna om att ge henne all den trygghet och kärlek som hon gick miste om vid födseln och dagarna efter den då hon hanterades i lysrörsljus av plastförsedda händer nere på neo. Tanken på att hon skulle behöva tillbringa dagar, kanske dygn med människor som hon inte känner särskilt väl och inte känner någon trygghet till är för mig helt outhärdlig. Hur ska hon kunna förstå att vi snart kommer hem? Och hur ska hon sen kunna lite på att vi inte när som helst är i färd att ge oss av igen?Jo jag har funderat på hemförlossning och är väldigt tilltalad av tanken. Även min man är väldigt "på". Tror dock att jag är för traumatiserad av min förra förlossning för att våga gå från tanke till handling. Jag känner mig inte helt trygg. Vi har 30 minuter till förlossningen och säkert dubbelt så lång tid i rusningstrafik. Det känns för osäkert helt enkelt...  Men tack så hemskt mycket för länkarna! Ska ringa upp och se om jag kan få tag på någon redan imorgon.
    Vilka kloka föräldrar ni är!! {#lang_emotions_sunny}   När ni ger henne så här mycket trygghet och kärlek och förståelse byggs  förstås  hennes självförtroende upp, och hon blir då så klart fortare  självständig och oberoende .  Tyvärr brukar många resonera tvärt om, att   "ungen blir ju bortskämd när man daltar så där och då lär hon sig aldrig  stå på egna ben", torts att det i själva verket fungerar tvärt om. I synnerhet som det var en traumatiskt separation de första viktiga dagara av hennes liv behöver hon det här som allra mest.
    Helt rätt resonerat att ett så litet barn ju inte kan veta säkert att pappa och mamma någonsin kommer tillbaks igen, och då är det ju ett riktigt trauma att bli blortlämnad.
    Vuxna är tyvärr över lag rätt dåliga på att tänka sig in  i barns situation (liksom djurs).  Det är ju bara att försöka minnas hur det var när man själv var liten.

    Förstår att du inte vågar föda hemma när ni har så långt till sjukhuset. Hoppas du får kontakt med en bra doula nu. Men jag inbillar mig  att alla doulor är bra. Tror faktiskt inte man skulle bli doula om man inte passade för det.  
  • abuelita
    Lia och bäbisen skrev 2010-04-23 08:22:06 följande:
    Du kan inte kolla om det skulle funka att din dotter följer med in till sjukhuset (kan ju bli mitt i natten iofs, men men) och att hon och din man är med dig så länge det funkar för dottern. Blir det det minsta traumatiskt eller en massa skrik och liknande från dig eller rummet brevid så kan de gå till en helt annan avdelning/cafeteria etc. Då blir du iofs ensam, så en doula hde kanske inte varit helt fel ändå, men då kan din man ändå medverka och ni slipper barnvaktsfrågan... Eller om du skippar doulan och har en "tillräckligt" bra barnvakt som kan gå iväg med dottern en sväng om det blir obehagligt för henne, så din man kan stanna hso dig.Om jag hade haft facit på att min kommande förlossning blev ungefär likadan som min förra så hade jag absolut velat ha dottern med. Sen kan jag ju inte garantera för mammorna i rummen brevid, men sist hörde vi ingenting från nåt annat rum, och min förlossning var kanon, jag är  fan säker på att hon inte hade blivit det minsta rädd, hon ser ofta förlossningsprogram och sånt med mig och har sett sin egen förlossning. Hon "bryr" sig inte. Hon är 3 år. Men man vet ju aldrig hur det blir, så det är ju inte alltid ett bra alternativ! (Sen säger min sambo total-NEJ också, plus att man säkert får höra en del från sjukhuspersonalen med).
    Väldigt klokt tänkt av dig!

    Skulle dock inte rekommendera att barn tittar på den typen av förlossningsprogram som brukar visas på tv, utan bara på harmoniska och fina förlossningar. Annars kan de få den här snedvridna synen på barnafödande inpräntad. Men jag gissar att du nog är medveten om det här och bara visar henne det som inte är skrämmande.  Och kanske hon har sin egen positiva födelse i så klart minne, i synnerhet som det hållits vid liv genom att hon fått se  den flera gånger, att hon inte bli påverkad på samma sätt som ett barn med en traumatisk födsel.  
    Även om man inte medvetet minns sin födelse så finns det i det  undermedvetna.  Skulle egentligen kunna skriva hur mycket som helst om det här, eftersom detta  är något jag studerat en hel del och verkligen är intresserad av. Faktiskt mycket därför som jag ägnar så mycket tid och energi åt att försöka få en humanare förlossningsvård, där barnen aldrig separeras från föräldrarna. Och inga navelsträngar klampas.
  • abuelita

     
    2010-04-21
    Pressmeddelande från  Karolinska Institutet


    Vårdavvikelser när barn föds med syrebrist


    ”Svår syrebrist (asfyxi) vid förlossningen kan leda till att det nyfödda barnet får obotliga hjärnskador eller i värsta fall avlider. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att avvikelser från behandlingsstandard kan förekomma under förlossningen hos en stor andel av de barn som visar tecken på syrebrist vid födelsen. ”

  • abuelita

    Jag är ju så glad för att jag lärt mig länka så här snitsigt nu, så jag kan bara inte låta bli.   Men det kanske inte är så självklart att den blå texten är en länk. Felåt!

  • abuelita
    Lia och bäbisen skrev 2010-04-23 12:14:08 följande:
    Ehum, ursäkta mig, en bra idé är att man först kollar länken innan man ställer frågor.. *skäms lite*Där framgick lite mer, även om jag hade hoppats på nåt om lilla navelsträngen också, men kanske nästa gång! =)
    Jag hade också hoppats på att det skulle ha hänt nåt nytt på navelsträngsfronten inom svensk forskning . Men det här är ju väldigt viktigt också. Borde kunna leda till att färre barn föds medtagna.
    Det här är alltså ett rykande färsk pressmedelande.  Jag prenumererar på Netdoktors nyhetsbrev och fick det här för ca en timme sen.
  • abuelita
    skappy skrev 2010-04-23 12:35:12 följande:
     Abuelita, för min del får du gärna skriva lite mer om förlossningstrauman osv. Tycker att det låter jätteintressant och skulle ha stor behållning av att veta mer! Ska träffa Cayenne Ekjordth (hembarnmorska och "uppfinnare" av dyktekniken) i nästa vecka och hon nämnde redan i telefon att hon tror att man kan återskapa förlossningstrauman som man själv gått igenom osv. .
    Roligt att du är så intresserad  fördelsetrauman     Och jätteroligt att du ska träffa "uppfinnaren" av dyktekniken.

    Här är en artikel på svenska om Rebirthing  (klicka på den blå texten) 

    Saxat ur artikeln:  ”Liksom de flesta andra terapeuter på området betonar Orr och Ray andningens roll. De menar, att om navelsträngen klipps av innan den nyfödde lärt sig andas naturligt, kan det få en chockverkan med påföljd att andningen från och med då blir förknippad med ångest. Efter en sådan upplevelse kan andningen förbli ytlig och ofullständig livet igenom.” 

    Leonard Orr , som "upptäckte"  Frigörande andning,  var en av mina lärare på andningspedagogutbildningen , en ettårig utbildning som jag gick här i Sverige 1987-88, på Wäxthuset Väddö i Roslagen. Orr kom då hit från USA och hade en hel veckas träning med oss.
Svar på tråden Viktig info som MVC- och förlossningspersonal brukar hoppa över