Tråden för familjehem/jourfamiljer/ kontaktfamiljer

Blir tyvärr lite ledsen när jag läser detta.. Tänkte från början fråga om råd då min son är i ett akut behov av en kontaktfamilj under en tid. Men ni är trots allt änglar som ställer upp för andras barn!

Anonym (SmSAO)
Kände så igen mig när du skrev om era bekymmer o att det är en närståendeplacering. Ångrar inte för en sekund att "vårat" barn bor hos oss, men förstår precis vad våran första handläggare menade när hon sa att det här hör till dem jobbigaste placeringarna.
Att vara så "nära" o veta så mycket mer än vid en vanlig placering är tufft, o när vissa släktingar inte alls vill se problematiken utan vänder det till att det är synd om biomamman som inte har sitt barn, så att vi pga det ska ställa upp o hjälpa henne med saker som inte ens rör barnet tar på krafterna. Har kommit till en punkt att vi som familj är ganska slut :/ och har insett att vi måste stå upp mer för oss själva och vår familj (inklusive vårat placerade barn förstås då hon för oss hör till våran familj) om vi ska orka.
Säg ifrån om att mamman ska sova o stå upp för er "familj" även om det är tufft. 

Åhhhh TACK =) Jag vet, det har vår soc oxå sagt... samtidigt har jag velat se fördelarna med en närstående plac då det oxå oftast är den plac som håller i längden för barnet...

Och såklart är det ju inte barnet jag inte vill ska bo hos oss - h*n är vårt barn på precis samma villkor som våra biobarn!!!!

Pratade med H*n imorse, ifall h*n tyckte det var OK att alltid träffa mamma hemma hos henne... Han tyckte det var jobbigt att HAN ska åka bort så ofta, men sa oxå att h*n förstog varför jag frågade.... Och sa oxå " Du blir så där sur, precis som jag blir när jag kommer från någon av mina biosar, inte för att jag inte gillar dem men det är så jobbigt att vara med någon som inte förstår - det tar på krafterna att alltid måste tänka på vad & hur man säger det"

H'N är så klok!!!!! 

Carmen Electra, varför blir du ledsen när du läst?           

Tycker oxå det låter som om ni måste sätta ner foten ....
Funderade på en annan sak läste att ni var vänner på FB det tycker jag är lite väl, visst man ska vara trevlig och så men inte för mycket "vän" anser jag !!
Hålla det lite på distans jag förstår att det är jobbigt men mitt råd är håll lite avstånd och vara en vän men inte för nära vän

Det är ju trots allt ett "jobb" att vara Fam.hem

Aha det fattade jag inte sorry ;)

Har förstått det som att både mannens föräldrar, & barnets mamma är avundsjuka på att vi får bidrag för att barnet bor hos oss, därav det ständiga gnatet om hur mkt pengar vi har!!!! Gahhhhh!!!! Vi har ju inte särskilt mkt mer än de, å andra sidan har vi betydligt högre utgifter.... Dessutom prioriterar vi resor, & snålar på annat.... Och det är väl det som sticker i ögonen på dem!
Å andra sidan reste vi mkt redan innan barnet flyttade in hos oss, så varför inte vara glad att barnet får se så mkt av världen, som h*n aldrig skulle ha fått se annars???

Dessutom, när vi reste tidigare har det aldrig varit något konstigt med det... Även om de aldrig har varit särskilt intresserade av våra resor har de aldrig pikat oss då... Vilket de gör nu!   

Men om jag har mer pengar över varje månad än de, pga aktiva val av sparande istället för att slösa på kakor, läsk, godis, snabbmat tidningar etc etc varför ska jag SKÄNKA pengar till dem????

Nä, nu är droppen nådd & jag orkar inte ha det så här längre. Har förstått ikväll att det kanske är panikångest eller något jag lider av? Ingen aning, men så fort jag tänker på dem, eller när de ringer ( ung VARJE KVÄLL!) så får jag ett stort tryck över bröstet, känns som om jag inte får luft, det känns som om jag är utanför min egen kropp, & jag måste hyperventliera några gånger... Då klingar det av, tills jag får ytterligare en påminnelse osv....

Var sjukskriven i höstas pga av en inflammation, som gjorde att jag inte kunde sköta mitt jobb.. (Egen företagare) Tabletterna jag skulle äta då var så starka, att jag fick utskrivet magkatarrs medicin eftersom så gott som all får magkatarr tydligen. Pratade lite löst med doktorn då, att jag hade ont i magen & ibland kräktes pga stress, så hon tyckte såklart jag skulle vara sjukskriven... Men det är ju inte från mitt egna jobb jag vill vara sjukskriven ifrån - där tankar jag massor av energi & jag älskar mitt jobb! Jag vill bli "sjukskriven" från bioföräldrarna ( & svärföräldrarna )      

Hej!  Vill börja med att säga hur glad jag blir över att läsa hur mkt ni bryr er om barnen och vill deras bästa. Fler familjehem behövs med den inställningen!

Har skrivit en tråd om detta innan men tänkte att det är bäst att skriva här då ni är familjehem. Vår äldsta dotter är placerad i familjehem sedan hon var 10 månader. Hon är snart 4 år. Bla efter påtryckningar från en politiker i riksdagen har soc sagt att det ska jobbas för hemgång, då detta fallet gått helt fel till.

Har två frågor egentligen..Hur ska vi som biologiska föräldrar utveckla kontakten med vår dotter på bästa sätt? Alltså i vilken takt är bäst för henne? Tips på hur en hemgångsplan kan se ut för att det ska bli så bra som möjligt för barnet. I vår kommun har inget placerat barn någonsin kommit hem, så jag tror inte att det vet hur de ska gå tillväga, för det går såååå långsamt framåt. Sen undrar jag hur vi ska hantera familjehemmet? Förstår att det är jobbigt att föräldrarna kommer för umgänge, men det vet man väl om man väljer att bli familjehem? De avskyr oss, baktalar oss, svarar aldrig i telefon och är allmänt otrevliga. Något strul vid varje umgänge. Vi ska nu få utökat från 1 gång i månaden till var tredje vecka. Detta går inte familjehemsmamman med på. De kräver att umgänget förblir vad det var. Hon och soc sekreteraren bråkade på förra mötet kring detta, inför barnen! Nu ska hon lämna in skriftligt på varför hon inte går med på det. Vad händer då? E det vanligt att gå emot soc beslut? Tacksam för svar!

Hej Bio-mamma!

Jag kan inte särskilt mkt om hemgångsplaner, då det för oss aldrig kommer vara tal om någon hemgångsplan. Men  vanligaste bland placeringar är  ju att man ska jobba för hemgång...

Men det låter ju väldigt konstigt att familjehemmet inte skulle gå med på utökat umgänge, om det redan är beslutat om att man ska jobba för hemgång? Och konstigt om inte Soc känner till reglerna? Jobbar de inte utifrån BBIC? 

Kan tyvärr inte hjälpa dig med något bra svar, men hoppas allt löser sig till det bästa för er & er lilla(stora) flicka!