Mola/Druvbörd

Morhoppan, låter bra. Om du vill läsa på om Mola rekoemderar jag förljade artikel: www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/895/...
Vet att jag tjatar om den, men det har en bra förklaring till vad som händer. Charings Cross i Enland har också en jätte bra hemsida, det verkar vara europas ledande klinik för molor. De ägnar sig bara åt trofablast sjukdommar.

Jag tyckte den korta metoden var mycket bättre. Du har ju redan föt två barn, så det borde funka för er tycker jag! Lycka till i höst! kramar.

kasa 01: jag viste inte att det kunde ske på tre sätt...har bara hört två...väldigt intressant!!

Själv tycker jag att det är rätt skönt att få en förklaring till missfallet. Annars hade jag skuldsatt mig själv i åratal....
det är en tröst att tänka att det blev ett fel direkt och inget man kunde göra.

Det verkar som att en mola inte gör det svårt att gå igenom en normal graviditet i framtiden, att det bara handlar om ren otur och slump. inget genetiskt.

hoppas ni alla får en underbar dag ute i solen

Nu är det sol i stockholm!!!

stor kram 

Hej! Får man hänga här med er en stund? Har precis fått miff fjärde mf på ett år - ma som vid op visade sig vara partiell mola. Kom som en blixt från klar himmel ungefär. Just nu kretsar allt kring det fysiska och oro för metastaser osv för min del, så all sorgebearbetning ligger liksom på is.

Men du har ju rätt, anonym. När man förlorar ett barn så förlorar man faktiskt en massa förhoppningar också. Inom vården pratas det bara om kroppen och värden, men status på själen diskuteras sällan. Jag vet inte ens om jag kommer att våga prova igen, även om nu allt går bra.

Rent allmänt tycker jag att det känns som att man inte har samma rätt att sörja om man förlorar sitt barn innan det enligt lagens mening är ett barn. Vad är det egentligen för skillnad på om det skiter sig i vecka tretton eller tjugo? Visst, barnet får ett namn. Men man har ju samma förhoppningar oavsett när det händer.

Men är det tidigt så "räknas" det liksom inte riktigt. Det är bara att "rycka upp sig" och "prova igen", tydligen.

skorpsmula:tråkigt att höra att du också drabbats. Jag känner igen mig i så mkt som du skriver. Kände exakt likadant de första månaderna (att jag inte skulle våga i framtiden). Fast dessa känslor som orättvisa, rädsla som var innan enormt starka har lagt sig...och jag känner inte detta i nuläget....kanske beror på att man får distans till det. 
Nu tror jag på framtiden vilket jag inte gjorde när jag fick partiell mola beskedet. Jag känner mig starkare än ngnsin. 

Jag vet att du kommer att må bättre snart. Du kommer att bli starkare....man blir det efter varje månad...som går. Vill bara skicka positiv energi till dig och att du mår bättre. Sen tror jag att det tar tid, och låt det ta tid. Det är ingen stress..man behöver sörja det som man trodde skulle gå vägen...

Är det "vanliga" missfall du haft innan molan?  

vill bara skriva till dig att du kommer att må bättre....

en kompis sa till mig: Mia, nu kan det inte bli värre för dig....vilket det inte kan.... 

stooooor kram 

Tack så jättemycket för dina varma ord, miam! Har haft ett ma i v13, mf ca v7, mf ca v5 och så nu ma v11. Mådde väldigt illa hela tiden nu i sista grav och tolkade det som ett gott tecken, men det var det alltså inte. Berodde förmodligen på molan.

Gott om man kan tänka så om ett tag, fast just nu är det precis tvärt om här. Tänk om det blir ännu värre nästa gång? Det sägs ju att risken ska öka något. Och tänk om det blir komplett då? Och utvecklas till något riktigt elakt... Men hoppas att det är som du säger, att man läker med tiden.

Skorpsmula:
Du får försöka bestämma dig för om du ska fokusera på de 2% eller 98% procenten...att det uppstår en mola igen. 
Det är ca 25% att man får vanligt missfall...vilket är rent matematiskt större risk och som man isåfall borde  tänka mer på?. sen vet man aldrig om framtiden mer än att man kan hoppas på det bästa...vilket alla gör. Men INGEN kan styra över.  jag valde att tänka på de 2% när jag mådde so sämst- nu tänker jag på de 98% och det är tiden som gjrtort detta-distans. Därför tycker jag att gravförbudet är en bra tid att läcka, få kraft hitta tillbaka starkare!!!

Sen tror jag inte du behöver vara orolig för komplett nästa gg- då det innebär att dina ägg är sterila...vilket de inte är....:)

Hoppas du får en bra kväll

kraaaaam till dig. 

Du har givetvis rätt. Men just nu känns det som 99% risk att det blir mf nästa gång med. Mhmmm.. Tusen tack för infon! Stämmer det så kan man ju slappna av rejält vad gäller det...

Kram på dig med!

Skorpsmula, Fy vad hemskt, 4 missfall! Har du barn, eller har du aldrig gått längre än v 13? Du har rätt till en utredning när du haft 3 missfall, och dessutom en mola nu. Det finns jätt mycket hjälp att få. Ska inte börja mässa här, tror inte du är redo, men vill bara så ett frö. Slicka dina sår i fred, och när du är redo ska du kräva att de utreder dig. Stor kram!!!

Hej! Tack för omtanken. Har inga barn, tyvärr. Hade vi haft det så hade det nog känts lite mer hoppfullt. Vi har redan gjort en jätteutredning, men allt var bara bra. Det är så tråkigt att man ska behöva driva allt själv. När jag ringde i julas och sa att vi ville göra utredning så ifrågasatte de om det verkligen hade varit så många mf. Nämnde det för min kurator och hon sa att det var sanslöst dåligt och det värsta bemötande man kan få i den situationen.

Nu vid det sista ma-t så ville de skicka hem mig med abortpiller, men jag vägrade så det blev op. Sedan dess har det dykt upp så många tankar med "tänk om...". Tänk om det hade skött sig av sig självt eller om jag hade tagit de där pillrena - då kanske inte molan hade upptäckts alls.

Och mässa på du bara! Det är snällt av dig, för det är nog inte alla som vet vilken hjälp man kan få...

Kram

Ff inget svar=(
Orkar snart inte vänta längre....!