Mola/Druvbörd

Ju lägre HCG blir ju långsammare sjunker det, inget att oroa sig för.
Allt under 5 räknas som noll, men sedan kan man som kvinna inte få ehlt och hållet noll, som lägst kan du mäta 0,1 fick jag förklarat för mig av molasköterskan på KS, hon sa att hon aldrig under sina år hade sett ett värde som var inder 0,1.
Att det sjunkit från 2,3 till 2 är inget fel, bara det går sakta neråt lite till. 
Lätt att säga men du behöver verkligen inte oroa dig Vraket!

Morrhopppan: Du behöver inte heller oroa dig, det är väldigt individuellt hur snabbt värdet sjunker, så länge det går deråt är det lugnt. Det som det kan ha betydelse för är hur långt ditt gravförbud blir. 

Gaaah! Är så frustrerad och ledsen. Känns som att jag inte har någon att prata med. Man kan ju inte "pracka på" folk sina tråkigheter, men de ligger där och trycker. Vill så gärna att folk ska bry sig, att folk ska fråga hur det är. Alla är så upptagna med sitt. De flesta av våra bekanta vet inte ens hur vi har haft det sista året. Vissa vet om ett mf, men inte många vet om alla fyra. Och då rakt inte skitmolan.

Skönt för er som har fått så låga värden! Låter väl positivt?!!

Å jag blir tokig på denna ovisshet. Så 3 = noll på andra sjukhus?? Vad orättvist. Vilket sjukhus är det? Varför har alla olika riktlinjer? Sahlgrenska verkar ju vara de som har de striktaste reglerna i alla fall. Istället för denna ångest hade jag kunnat fira att jag nått nollvärde, om jag bara gick till ett annat sjukhus. Graviditetsförbudet och uppföljningen kommer skilja sig på 6 månader bara för att jag går till ett annat sjukhus. Det är ju helt sjukt. Nationella riktlinjer tack.

 

Så ni tror inte att detta är dåligt då? Men nästa vecka har det gått 8 veckor, så då måste det vara noll. Vad nu det innebär. Det känns ju inte som att jag kommer hinna tills dess. Vad händer då? Blir det cytostatika då? Eller vad gör man om det sjunker långsammare? Från hoppfullt till förtvivlan och allt hänger på ett enda provsvar.

 

Jag vet att det är fel av mej att fokusera så mkt på graviditetsförbudet. Jag ska vara glad att jag lever och allt det där, men jag kan inte hjälpa det. Det andra med cancer är så overkligt. Så hemskt att jag inte kan ta in det. Graviditetsförbudet är däremot verkligt. Jag lever med det varje dag. Det kan jag känna sån frustration över.

 

Skorpsmula: det låter jättejobbigt att du inte kan prata med folk omkring dej. Jag har nästan basunerat ut detta till alla jag känner. Jag kan inte hålla inne med det, då svämmar det över i form av tårar. Och då undrar ju alla varför jag bölar hela tiden :) Tror du inte att du kan tala med ngr om det? Det hjälper verkligen mej. Ingen är för upptagen med sitt när det gäller sådana här saker. Alla jag pratat med är verkligen förstående. Tur att vi har varandra här i alla fall.

 

Vraket- Jag har gått på Västerås Lasarett för partiell mola och där é allt noll under 5. Jag fick 6 månaders gravförbud efter jag kom ner på noll (precis 8 veckor och då hade jag bara 15000 i Hcg när molan upptäcktes).

När jag tagit några prover efter nollvärdet sa min läkare att han egentligen vill att jag skulle ha ett års gravförbud, då tittade jag bara på honom och sa att det går jag inte med på..jag har haft "0" flera prover nu...så vi bestämde att gravförbudet hävdes efter 6 månader och att jag sen fortsatte att gå på kontroll varannan månad i ett halvår eller tills jag blev gravid.
 
Jag blev gravid 2 månader efter att jag blev helt friskförklarad så jag tog ju prover ett år iaf, men det var skönt att få börja efter 6 månader.

Att man inte kan ta till sig att det kan bli cancer tycker jag bara é en överlevnadsinstinkt...

Skorpsmula- Kan du inte få träffa en kurator...det kan va skönt att ösa ur sig allt på en som man inte träffar privat!!!

Sen é det så tjejer att man har rätt att va ledsen arg och förbannad och tycka att det é så j-a orättvist att det hänt just mig...det räcker inte med att man förlorar ett barn utan man får dessutom en sjukdom som kan bli cancer och dessutom får man vänta länge på att få börja om igen...det é inget vanligt mf...(även om dem innebär en otrolig sorg)

Kraaaam på er alla kämpar!!!

Godmorgon tjejer
Nu är jag lugnad (igen) värdet hade sjunkit till 7, okej det har tagit 10 veckor men nu börjar det närma sig den magiska 5.. det är gränsen på SöS då du enbart behöver gå o lämna blodprov en gång/mån. Sen hoppas jag inte jag blir drabbad av något längre gravförbud pga att det tagit lite längre tid än 8 veckor.

Skorpsmulna, jag har det likadant med mina vänner, jag har berättat om mina jobbiga ivf er, missfall, mola men de säger bara nåt i stil med att Nästa gång lyckas ni osv o sen så frågar de inte hur man mår. Mötte en kompis häromdagen när jag lämnade blod som blev paff och frågade varför jag lämnade blod och då fick jag återigen förklara att jag har en MOLA , jag har lämnat blod vareviga vecka i 10 veckor...(och hade du varit min kompis så hade du kommit ihåg det...ville jag tillägga).

Men som de andra säger tur att detta forum finns och trist att alla sjukhus verkar gå på olika riktlinjer, men jag tror att allt under 5 är bra..

Kram och ha det så bra man kan i molatankar

Känns bra när det är tungt  "Det är aldrig för sent att ge upp "
 (Till såna som kört fast i dåliga banor/tankar."Om du inte kan se bakåt och inte framåt - då får du ta me tusan se opp!"

Med risk för att upprepa info, bättre värde än 2 kan man inte ha! alla värden från 2 och nedåt är minusvärden oavsett sjukhus. Vissa har från 5, men ett värde på 0 finns inte! Det är därför man kallar det minus, o inte 0, för det kan man inte ha. Man pendlar mellan 5-0 beroende på var i cykeln man befinner sig. Skulle du lämna prov varje dag under en månads tid skulle värdet gå upp o ner, så är det. Din läkare verkar lite oinfomerad om detta, kanske läge att byta?? Mitt väde var inte nere på 2 förrän efter 4 månader, lämnade bara ett par prover efter det. Det var inte ens relevant att gå in på vad värdet var så länge det var under 2. Ditt värde är toppen, och du har all annledning att vara glad o nöjd med det. KRAM!!

hmm fick tydligten fel information från barnmorskan på Sös imorse, nu ringde min gyn och jag sa att nu är det ju snart nere på 5 så hur många ggr behöver jag lämna blodprov då? Fick som svar att på Sös har vi 2 som riktvärde....
Men hon sa också att tyvärr är det alldeles för få studier gjorda på mola därav alla olika bud från olika sjukhus. Och när jag frågade om gravförbudet gäller från skrapaningen eller den dagen man kommer ner på 2 så sa hon i mitt fall räknar vi från skrapning trots att du sjunker långsamt för jag vet att du vill sätta igång med nästa ivf så snart som möjligt. Såna läkare gillar jag! Hon menade på att risken att få mola igen är så pass liten så hon tyckte det var ok. Så nu hoppas jag på 2 nästa blodprov och sen behöver jag bara lämna blodprov 1 gång/varannan månad vilket borde innebära att vi kan köra igång med en ny ivf i sep/okt. (Om nu Cvl kliniken godkänner mina värden...)

Kram

Tusen tack allihop för era varma ord! Går hos en jättebra kurator, men en timma går så himla fort och veckan innehåller ju ganska många fler timmar..

Morrhoppan: Förstår att du blev besviken på din "kompis".

Liksom många av er andra har jag nog inte fattat riktigt än, vad som hänt. Undrar hur lång tid som ska behöva gå innan man kan känna sig normal igen. Min man säger att jag borde gå en kurs i anger management. Det är väl halvskoj, men jag kan verkligen tappa humöret totalt. Det tar på krafterna att försöka hålla en fasad, att vara trevlig och social och inte börja grina på ica. (Eller när man träffar bekanta med nya barnvagnar och familjelycka).

Blev så glad förut. Vår veterinär ringde och frågade hur det var. Inte med mig, men med katten som opererades igår. Blir man glad för så lite så är det illa va?

Kram

Gissa vad??

 

När jag fick prata med min ordinarie BM idag så sa hon att värdet var 1,7. Inte 2,0 som den andra BM sa till mej. Jag fattade ingenting och bara stammade. Då blev det ett missförstånd sa hon. VA? Ett dygn i fullständig ångest helt i onödan alltså! Så nu kan jag fortsätta hoppas alltså, antar jag.

 

Jag frågade henne oxå om varför alla sjukhus har olika nollvärden. Hon sa att det beror på att de har olika apparater. Vissa kan inte mäta mindre än 3 tex. Då blir det nollvärde för det sjukhuset. Låter det inte lite konstigt? Vet ni ngt om det?

 

TACK ni alla för era uppmuntrande ord, det hjälper 1000 gånger mer än när jag får prata med BM. Eller kuratorn för den delen med. ;)

KRAMAR

hejsan, 

måste berätta att jag mår så bra nu för tiden.  Tänk vad tiden läcker ALLT. Tror människan kan gå igenom verkligen allt. 
Det har gått bara 4 månader sen operationen, jag har lärt mig oerhört mkt under denna tid..som jag vet att jag kommer att vara rikare av livet på sikt i o med mola helvete..Det kommer ni alla också att vara..det är en hemsk erfarenhet som man inte vill att sin fiende är med om. tyvärr fick vi vara med om den och vi kan bara påverka hur vi ska använda den...."tänket i nuet eller i framtiden"...Sen behöver vi vara arga, ledsna osv..sen kommer distansen...med hjälp av tiden får man distans till saker...tänk vad bra gravförbudet är...läcka, tänka på sig själv, ta massager, umgås med fina vänner (festa) osv. 

Man har verkligen kommit på hur liten man är..man kan ju inte påverka ngt om man blir sjuk.......det skrämmer mig lite..det gjorde inte det innan molan...

Jag börjar få distan till detta. Det är skönt.

Vill skicka kraft, energi och styrke kramar (massor) till alla moltjejer ( hoppas ni inte tar illa upp att jag skrev så) för jag börjar nog få för mkt distans till detta....vilket gör att jag tänker annorlunda än vad jag gjorde i dimman...

sen vill jag rekommendera livmoderhalsprutan som man kan ta (vaccin) man tar den under 6 månader) varannan månad...Jag tar min sista spruta i oktober...gravförbud gäller dock när man tar sprutorna....Sprutan motverkar cellförändringar i livmodern...kanske bra att ta när man haft mola som är en sort cellförändring...bara ett tips. 

kraaaaaaam