Längtan efter liten skrev 2011-01-06 17:51:29 följande:
Ja, jag vet. Verkligheten kommer ifatt en. Jobbar så mycket och när kvällen kommer är jag alldeles för trött för att sätta mig vid datorn. Egentligen har inget stort hänt. Är bara så trött på sambon som inte har brytt sig alls om graviditeten inte det minsta + att vi total renoverat kök o hall (läs håller på) och allt är upp och ner vänt och ser förjävligt ut. Sen som grädde på moset är sambon en som sover bort varenda jävla morgon och lägger över all ansvar på dottern till mig. Idag fick jag tom. Ringa barnvakt för att jag skulle jobba trots att han var hemma. Sen en skitsak men som läggs på hela paketet är att jag frågat om att han bara kunde försöka hålla ordning hemma och kanske tända lite ljus tills jag kommer hem från jobbet (21:00) då sitter han med dottern 3 år och spelar data. Hon hade inye pyjamas på sig, inte borstat tänderna och inga ljus var tända, borden hade fort.f mat kvar sen de ätit middag. JAG FÅR ALLVRLIGT PANIK! Och han ser inget problem...
Men, jobbar du fortfarande? Hur känns de? Förutom att du självklart är trött då..
Annars måste jag nog säga - även om de inte är en ursäkt att killar är killar. Dom förstår inte på samma sätt, är mer relaxed till sättet och gör de som behövs när lusten faller på, inte när dom måste. Min kille jobbar hela dagarna, kommer hem o sätter sig o spelar WoW (World of Warcraft) de är typ de enda han gör. Hahaha. Jag kan bli galen, men jag orkar inte bråka om de. Jag är för de mesta hemma om dagarna, jobbar ibland - och sköter städning, tvätt, disk osv. Plockar efter honom titt som tätt (nu vill jag inte måla ut honom som nån lat jävel, för de är han verkligen inte och skulle jag be om hjälp skulle jag få de. Fast kanske inte ALLTID just DÅ när jag gör de utan när han är klar me sitt, typ)
Vi tjejer är ju lite mer ordningsamma av oss, vi vill boa o ha de rent o snyggt hela tiden. Killar (inte alla) ser inte de på samma sätt som vi gör, och verkar därför som om de inte bryr sig fastän dom gör de egentligen..
De är ju kanske inte mycke till hjälp.. men ändå..
Massa kram!