Plus igen efter mf/ma

Hur är det med det där med hinnsvepning egentligen, är det normalt att vanliga BM gör det? (kan göra/vill göra?) Har aldrig hört talas om det annat än här på forumet, aldrig IRL, sas...

Samma med igångsättningar, tittar man på forumet får ganska många igångsättning, för att de vill det eller är oroliga. De få jag träffat IRL som fått igångsättning, har fått det för att de gått över mer än 2 8eller 3...) veckor alt. för att bebis mådde dåligt, aldrig av annan orsak... Hur motiverar man igångsättning för bm/läkare?

Jag vill själv gärna få både hinnsvepning och tid för igångsättning, med alla mina krämpor kommer jag nog inte orka gå över flera veckor... (15 dagar med första barnet som vägde 4600g) men det sistnämnda verkar mer eller mindre omöjligt här omkring?

På väg mot syskon: hoppas eran lille prins kommer snart!!!

 Nej, gör inte det! Mitt kan mycket väl ha varit gaser eller nåt annat, haha. Tycker magen bubblar och beter sig konstigt hela tiden så det är så svårt att veta. Dessutom låg jag och sov så jag kanske har drömt alltihopa. Det verkar ju variera allt från vecka 15 till vecka 20 det där med hur man känner bebisen. 

Man är aldrig nöjd. Häromdagen var jag deppig för att jag är tjock och idag får jag på mig mina vanliga jeans igen, om än lite tajt,  och genast  blir man nojig över att magen är för liten. Nu får vi lugna oss, Mallanis :)

som jag läst härinne så är det tydligen väldigt olika med sina Egna bm om dem gör hinnsvepning eller inte.
Min bm sa att de på sjukhuset vill inte riktigt att man lägger sig i det. MEN hon utför givetvis hinnsvepning åt mig då jag bad om det o förde in de i journalen. Dock gjorde hon h-svepning igen torsdagen då hion gav mig en tid igen om de inte funkade. vilket va SUPERSNÄLLT. HON E GENOMGO.

Igångsättningstid fick ja sist (pga stort barn så va de väl den vägen ja ville gå, hinnsvep som nr 1, ignågsättnings nr2 osv)  Men beroende på vilken surtant man får så får man därefter det man antingen vill eller inte. Därav jag fick ingen tid till igångsättning.......

min 1.a son va stor 4960g 55cm o ja fick sfinktur ruptur av förlossningen, vilket är en god grund till alla koller man gör m.m.

Men hör med din bm om hinnsvepning, för du fått stort barn tidigare och de vill man ju inte ha, inte så stora. Sen får du utgå därifrån lite. Hoppas du får de du vill iaf

Tack vännen!!!!!

Ja hoppas att de ja känner börjar bli mer riktigt nu, så man får träffa lillkillen

hur går de för dig, o hur mår du?

Oj, vad gulligt av dig! Förstår att de blev glada. Skönt att besöket gick bra. Hoppas det inte är nåt knas med urinen.

Happiness- va söt du är som skämmer bort BM så mycket! samma sf som mig, fast jag är 29+1 men förstföderska.

Påväg- hoppas det är något på G för dig snart!

Odd- va kul med en blivande tv kändis i tråden! Kommer sitta klistrad! fin fina vagnar du hittat! Beställde en bugaboo från holland, skulle ta 4-6 veckor men den kom efter 2,5 vecka så nu står den uppställd och hunden (chihuahua) har fått provåka fler ggr

Ego- det är okej med mig, lite uttråkad och BM var orolig över att jag skulle gå in i en depression av att bara få vara hemma, men jag försäkrade henne om att lyckan över graviditeten kommer aldrig kunna få mig att bli deprimerad. Det var dock skönt att sambon var med och fick höra hennes tankar om just mig då han ofta är trött när han kommer hem från jobbet och gärna gör vad han vill själv. Såg på honom att han tog åt sig. kanske blir en tripp till babyland i mellandagarna bara för att pigga upp mig lite, sätta sprätt på julklappspengarna

Jag vet inte hur dem gör med hinnsvepning här eftersom jag inte kunnat få det endå pga GBS, men igångsättning har jag inte haft några problem med att få igenom alls.

Med lilleman var det pga enorm oro och att jag mådde så psykiskt dåligt av det. Sedan hade jag foglossning som gjorde att benen helt plötligt kunde ge vika och det är ju inte så bra.

Med denna filur har jag fått igångsättningen godkänd (fick den redan godkänd i typ v16) pga att jag äter Trombyl, har snabba förlossningar, GBS och som väntat en foglossning from hell. Och orolig är jag med (och överläkaren jag då träffade tyckte inte det var snack om saken med tanke på hur många mf vi har haft innan denna graviditet) Plus att det endå är 5. barnet

hahha japp känner igen det.... var inne på en magtråd och nojjade mig helt plötsligt för att jag var liten jämfört med en del=) du har rätt nu får vi lugna ner oss *asg*

tack för infon!
Vi får väl se, när det närmar sig... TUL i v 27 visade +10%, och sedan blir det väl ett till TUL i v 32. Så får vi se hur stor hon verkar bli. (dottern var +24% i v 32) Men här är de inte alls bekymmrade över stora barn tydligen, dottern beräknades väga 4600 vilket stämde så när som på 20g, och det tyckte de var helt obekymmrat. Inte heller ville de göra TUL för att jag var orolig för stort barn, det är inget problem, hette det bara. (Nu tar jag dock medeciner så det blir TUL ändå, eftersom medecinen kan orsaka tillväxthämning. Men än så länge finns iaf inga tecken på det.)Det går väl så sakta framåt, men jag ska inte påstå att det är roligt. Jag känner mig som världens eländigaste och gnälligaste gravida. Fortsätter spy, har fått näringsdrycker så jag har iaf inte gått ner mer... Fogarna bråkar, ont i ryggen av allt liggande har jag... Massa sammandragningar, och nu ett navelbråck som gör skitont. Allt det gör att jag sover skitdåligt och vaknar hela tiden, och att jag inte får gjort ngt av det jag vill och borde på dagarna, får vara glad om jag lyckas fixa mat på bordet. Ja och så den ständiga oron då, jag vågar fortfarande inte tro att vi ska få en levande bebis, trots att allt ser ut att vara toppen där inne.

Så i ärlighetens namn mår jag rätt uselt. Och det är minst 3 månader kvar dessutom. Pessemistisk, känner jag mig!