Lilla gänget!

Ha ha, vi gjorde UL igår och shit pommes frites - det är tvillingar. Helt plötsligt ska jag bli fembarnsmamma

Är det sant!!?? Vilken överraskning!! Dubbelt grattis :) Hade du anat nåt innan? Och hur mår du?

Själv är jag i slutfasen minst sagt; två veckor till BF idag, så nu kan h*n komma när som helst :) Både spännande såklart, men även oroligt, hur ska förlossningen starta och bli? Förra höll på i knappt två dygn från första värk och avslutades med både sugklocka och tång... Räddningen var dock epiduralen, då vände det rent psykiskt för mig; så min stora skräck är att jag inte ska hinna få den! Men, men, hur som helst, UT kommer ju bebben iaf, och när han eller hon väl är här är det ju värt allt :)

Hur har ni andra det??

Tack! nej, det trodde jag aldrig. Iofs har jag rätt stor mage, men jag tänkte som så att man blir väl stor fortare efter varje barn. Det känns superkul. Nu är det mycket nya upplevelser. Tätare kontroller, tillväxt UL osv.

Igår kl 16.25 kom vår lilla dotter till världen efter en fantastisk förlossning!! Blev igångsättning pga klåda, höga levervärden och högt blodtryck. Var väldigt nervös innan, men det hade jag inte behövt vara :) En liten knubbis på 3870 gram och 50 cm lång kom ut ungefär sju timmar efter första känningen. Nu är vi hemma igen och bekantar oss med vår nya familjemedlem, storebror är jättestort och intresserad! 

*jättestolt

Åh shit!! Det är länge sen du fick reda på det nu, men hur reagerade ni??????

Vad gjorde förlossningen fantastisk? Berätta & GRATTIS i lååååååååååååångt efterskott tjejen!!!!! <3

Jag berättade aldrig när vår gosse föddes inser jag.... ?? haha
Den 9 juli kom han tillslut vår gosse - 41+0..
Jag kom in den 8:e juli efter onda värkar men som glesade, och var då öppen 4cm.. ev. 5cm... men efter att värkarna avtog skickades jag hem, grät och var totalt uppgiven eftersom jag haft värkar hela den natten.. Sen kom de och gick hela dagen, men jag misstänkte det skulle starta igen nästa natt.. Mycket riktigt.. det startade den 8-9:e juli och med råge, pang bom 3min mellan och jag flåsade på sålänge jag vågade hemma i ett par timmar..!!
 
Kom in och var öppen 8cm, men tror ni inte det glesade igen? Barnmorskorna ville ha fart på det, och det nedrans droppet kom fram igen.. (hatar det!!!!!!!)
Tyvärr bröts min svanskota med ett rejält PANG så mina smärtor efter förlossningen var totalt gynfria men varit (och är) fruktansvärt plågsamma från min svanskota...

Jag har LEGAT ner och ätit mat i 1 månads tid, men kan nu gå promenader och så.. men min ländrygg är fruktansvärt drabbad av snedsittande på en skinka i taget - konstiga ställningar - bärande, osv.. Till råga på allt har vi fått en superkänslig liten kille som skrikit oerhört mycket... Så man kan lugnt säga våra 2 månader hittills varit tuffa. Jag älskar vår gosse till månen & tillbaka, men nu vill jag ha smärtfrihet!!!!

Vi ska på akupunktur på måndag, för att ev. kunna lindra ev. magstress och oro hos gossen! <3

Jisses vllken otur, och så fruktansvärt jobbigt samband med att ni fått bäbis, att du fått så långvariga smärtor från svanskotan Att ha ont är ju otroligt tärande för både kropp och psyke, hoppas hoppas att det går åt rätt håll nu!! Har din sambo varit föräldraledig nu då och du sjukskriven?

Är det kolik han har din son? Det brukar väl gå över vid tre-fyra månader i så fall; du får räkna ner... Men fy det är hemskt när dom skriker de små och inget hjälper. Tjugo minuters tokskrik i ens famn känns som två timmar!! Vår dotter verkar ha lindriga problem med sin mage, men det har blivit nästan helt bra med hjälp av minifom och magmassage.

Hur gick det med akupunkturen, har ni märkt nån skillnad?

Tackar för grattis!!

Jag jämför ju med vår förra förlossning som var otroligt utdragen och avslutades med både tång och sugklocka och det var väldigt nära att det blev kejsarsnitt till slut, men såhär gick det till:

Kom in till förlossningen för igångsättning kl 8.30, och det konstaterades att jag var nästan 3 cm öppen redan då Sen hann jag prata igenom mina önskemål (bl.a. att jag ville ha täta kontroller av hur mkt jag öppnat mig för att veta att det går framåt och att jag absolut ville ha epidural om det hanns med) innan de tog hål på hinnorna en halvtimme senare. Vattnet flödade och värkarna började komma lite smått, dock blev de inte tillräckligt starka på egen hand, utan jag fick värkstimulerande dropp vid 10-tiden.

Sen kämpade jag på, andades och försökte slappna av i värkarna vilket jag klarade så himla mkt bättre denna gången. Det blev inte riktigt jobbigt förrän vid 13-tiden och då var jag 6 cm öppen och fick min efterlängtade epidural Den tog dock lite för bra enligt barnmorskorna, mina ben domnade bort lite smått och senare fick jag inga krystvärkar, men för mig som är så otroligt smärträdd så var det himmelriket! Jag sov/slumrade mig sedan igenom resten av öppningsfasen, och vid 16.20 var jag fullt öppen och bebisens huvud hade kommit ner ordentligt... Dags att krysta! Tyvärr fick jag som sagt inga riktiga krystvärkar utan kände bara ett tryck neråt, det var väl det tråkigaste med denna förlossningen ändå, men det gick bra ändå! 5 minuter senare var hon ute vår minsting!

Vilken lycka! Undrar om det var sista gången man fick uppleva detta häftiga med att få barn... tja det får väl tiden utvisa, men som det känns nu kan jag nog tänka mig en liten sladdis om några år