Våra barns kommentarer som vi inte glömmer :)

N 4 år letar efter en teckning han gjort...
Jag frågar - När såg du den sist??
Han svarar- Jag såg den plecis innan den forsvann!

Ibland kan ju de små liven få de stackars föräldrarna att vilja sjunka genom jorden..
Detta var faktiskt inte min snacksalige grabb skyldig till, men det kunde lika gärna varit han.

Iaf så stod jag i kön i mataffären och framför mig stod en mamma med sin dotter, gissar att hon var 2-3 år. In kom en väldigt mörkhyad man (neger), och ställde sig liksom på kö från "fel" håll (han ville bara växla så han fick en kundvagnsfemma). Den lilla tjejen blev helt fascinerad av denna man och sa, naturligtvis högt och tydligt, till sin mamma "Oj, va han är smussig".
Många fniss blev det i kön, mamman skämdes, men mannen bara flinade och vinkade till den lilla tjejen.

Sitter och skrattar till alla dessa otroligt roliga kommentarerna!
Barn är för härliga!

Har en treåring som ofta kläcker ur säg saker som får en att vika sig av skratt... Några av de  kommentarerna man lagt på minnet är dessa:

En dag klev jag ut från duschen, nyrakad där nere. Då säger dottern: Mamma, din snipa är trasig, nu måste vi köpa en ny!

En annan dag var vi ute och gick och min dotter frågade: Mamma, vad är jag för nåt? Jag svarade: Du är en flicka. Dottern: Vad är Lexie (lillasyster) för nåt? Jag: Hon är också en flicka. Dottern: Vad är Emelie och Alexandra (storasystrarna)? Jag: Dom är också flickor. Dottern: Vad är du för nåt då? Jag: Jag är en tant. Dottern: Näääee, du är ingen tant, du är en häxa!!!

Häromdagen när sambon skulle gå in i duschen stod dottern på toaletten och tittade på hans snopp, sen sa hon: Pappa, din snopp är ful. Jag tycker vi ska klippa av din snopp och sätta dit en snipa.

Igår satt dottern i soffan och sa till mig: Mamma, du är ful. Jag: Nä, så säger man väl inte till sin mamma. Dottern: hihi, du är ful. Jag: Nej, jag blir ju jätteledsen när du säger så, tänk om jag skulle säga att du är ful, skulle inte du bli ledsen då. Dottern (funderar en stund): Jooo... okej, du är inte fin! Jag: Om du är dum mot mig får du inget lördagsgodis. Dottern: Jamen förlåt då da!!!

Haha.. kom på en rolig och lite pinsam till nu.

En dag var jag ute med mina två minsta döttrar (1 och 3 år) och tittade på kläder. Hittade en klänning jag ville prova så jag tog med båda döttrarna in i provhytten. När jag stod där inne kände jag att jag blev väldigt fisnödig och tänkte att jag kunde smyga ut en liten fis. Dock visade det sig att den lilla fisen stank satan och odören spred sig. 3-åriga dottern utbrast då högt och tydligt: Mamma! Du har bajsat!!! Jag: usch vad det luktar.. det är inte jag, det måste vara Lexie som bajsat i blöjan... (stackars lillasyster fick ta skulden )

Sagt av dottern, då ca 3½ år, i badet:

"Vilka långa tuttar du har mamma!" Hmm... tack för det kära du... Lite senare under samma bad säger hon: "Varför har du hår på snippan?" Jag förklarar att det får man när man blir vuxen. Dottern klurar en stund och säger sedan "Då har du en gammal snippa. Jag har en ny"

Dotter 2½ sitter i badet och väntar på att pappa och lillebror ska hoppa. Pappa kommer in i badrummet med lillebror och kliver ner i badet var på F utbrister: Men pappa, har du snoppen med dig i badet??!!

Samma dotter någon vecka senare. Pappa säger att han vill lukta i hennes mun för att kolla om hon har borstat tänderna ordentligt: Då får du lukta på benet pappa, för det är där jag har borstat.

Min äldre son var i 4 års åldern. Vi gick nerför en lång trappa och den var full med sniglar. Han gick väldigt försiktigt ner för att inte trampa på dom. När vi kom till det sista trappsteget slappnade han av och satte ner foten utan att kolla. Kras och smet under foten. Han blev arg och sa: Dumma snigel, var du tvungen att ligga där? Det va inte mitt fel att du blev död under kokon.

Jag skrattade så jag grät hela vägen hem sen. Och han gick jämte hela vägen och skällde över denna snigeln

Har läst alla nu å dör ju nästan av skratt här hemma hahahaha.... Dem e ju så undr bara!!!!!!

Jag e ku gravid å magen e ganska stor nu å samtalen om bebisen kommer allt oftare nu, så i dag, nu på morronkvisten så satt dottern å funderade över min mage. Hon riktigt undersökte den. Till sist så sätter hon sig på knä framför mig å stirrar på min navel. Plötsligt utbrister hon: - Jag kan se lillebo. Han e där inne. Hon stoppar in finret i navelen å säger: - Mamma jag känner lillebo. Sen sätter hon sig till rätta igen å sticker fram munnen hela vägen till magen å säger: - Kom lillebo! Äta fukost?

Jag kunde inte hålla mig för garv alltså!