RMC Malmö del 14
Hej här fortsätter tråden....häng med. Välkomna ni som är nya också :)
-
-
Svar på tråden RMC Malmö del 14
-
Jag vet att det kommer att ordna sig, man måste bara låta känslorna komma ut då och då.Junie skrev 2010-12-15 14:18:38 följande:*klappar* det kommer gå upp och ner i ledsenheten, men försök tänka positivt så gott det går! det känns alltid värre innan än vad det är när man väl är där.. det kommer kännas kämpigt, men det går!!! jag lovar!
Jag har ju inte själv dragit igång ordentligt och det blir förmodligen en berg och dalbana men vi har ju varandra här inne på FL där alla vet vad du går igenom! hoppas den tanken är till nån tröst!
Alla här inne är så underbara och fortstående....även om vi inte ens vet vilka vi är så som att vi känner varandra ändå.
Stor kram:) -
JIPPJI!!!
RMC ringde precis och vi ska få komma dit den 28/12 :)
Så nu är man super glad och hoppfull igen :)))))
Tack till er alla som stöttar
-
Grattis!Alrua skrev 2010-12-15 15:56:01 följande:JIPPJI!!!
RMC ringde precis och vi ska få komma dit den 28/12 :)
Så nu är man super glad och hoppfull igen :)))))
Tack till er alla som stöttar -
Alrua!
Det verkar vara helt olika i vilken ordning allt sker. För oss var det så att vi lämnade spermaprov (inte jag såklart!) och blodprov. På första läkarbesöket fick jag prata/vul med en läkare och min kille med en annan sen samlades vi alla och pratade. Detta var i slutet av maj och sen så fick vi tid till patientskolan i slutet av augusti. Läkarbesök nr. 2, då vi gick igenom behandlingsplanen var en vecka efter det. Sen fick vi vänta till nästa mens eftersom det var fullt på ÄP. Så det blev i slutet av september.
Vi hade ingen remiss från början utan jag ringde direkt till RMC, vet inte om det kan ha påverkat det hela.
Håll modet uppe, det är superjobbigt med all väntan, jag vet. Tycker att det är lite lättare när man får ett datum för då vet vad man siktar mot.
Det tog mycket längre tid för oss att komma igång än vad jag hade trott men det gick det med. Tiden går och man får försöka fokusera på andra saker periodvis. Och ibland får man också bara vara deppig. Det är ok!
Stora kramar!! -
Tack så mycket!Metta skrev 2010-12-15 17:14:53 följande:Alrua!
Det verkar vara helt olika i vilken ordning allt sker. För oss var det så att vi lämnade spermaprov (inte jag såklart!) och blodprov. På första läkarbesöket fick jag prata/vul med en läkare och min kille med en annan sen samlades vi alla och pratade. Detta var i slutet av maj och sen så fick vi tid till patientskolan i slutet av augusti. Läkarbesök nr. 2, då vi gick igenom behandlingsplanen var en vecka efter det. Sen fick vi vänta till nästa mens eftersom det var fullt på ÄP. Så det blev i slutet av september.
Vi hade ingen remiss från början utan jag ringde direkt till RMC, vet inte om det kan ha påverkat det hela.
Håll modet uppe, det är superjobbigt med all väntan, jag vet. Tycker att det är lite lättare när man får ett datum för då vet vad man siktar mot.
Det tog mycket längre tid för oss att komma igång än vad jag hade trott men det gick det med. Tiden går och man får försöka fokusera på andra saker periodvis. Och ibland får man också bara vara deppig. Det är ok!
Stora kramar!!
Nu ska vi på besök om 2v och det känns genast bättre än att bara sväva i den ovissheten.
Kram -
Vi var hos första läkarbesöket på RMC. Läkaren var väldigt kort i svaren och ställde samma frågor som vi redan svarat på i hälsodeklarationen och som också stod i vår journal, mycket bättre formulerat än vad vi själv förmådde berätta när vi sitter där. Men jag har läst på olika internetforum att många IVF-läkare inte direkt har ett uttalat vänligt bemötande mot sina patienter så jag var beredd. Jag förstår inte varför, för om de är korta i tonen, lite anklagande/nedlåtande, så blir man ju stressad och stress är ingen bra faktor när man ska göra IVF. Och då sjunker deras antal lyckade behandlingar och det vill dem väl inte? Men sköterskan vi träffade var i alla fall supergullig!
Visade sig dock att mina hormonvärden inte var bra, så får skjuta upp IVF-behandlingen ett tag. Det mest tråkiga är att det landsting som jag tillhör hade uppmärksammat att mina hormonnivåer var felaktiga efter ett blodprov i februari 2010. De hade till och med skrivit i analysen av provsvaret att mina hormonvärden låg inom fel intervall för att få göra IVF. Men de hade inte kontaktat mig och berättat det. Jag fick reda på det först nu och det kom som en smärre chock! Så onödigt, varför berättade de inget för mig? Om de berättat hade jag ju kunnat börja med den behövliga medicineringen redan då. Jag ringde aldrig och frågade efter provsvaren för de sa som vanligt "-Vi hör bara av oss om det är något fel. Är allt bra hör du inget från oss"... nähä... just det... Känns som om jag förlorat nästan ett års behandling på det här :-/ -
Åh, jag vet hur bra det känns! GRATTIS!Alrua skrev 2010-12-15 17:18:09 följande:Tack så mycket!
Nu ska vi på besök om 2v och det känns genast bättre än att bara sväva i den ovissheten.
Kram
Ja, det där med vilken ordning de gör undersökningarna verkar sannerligen gå till lite hipp som happ eller vad de känner för.
Vi började med spermaprov på sambon, sen blodprov på honom - typ kromosom och hormonprover, sedan möte och sen tog vi de där HIV och rubella-testerna mm och på mig kollade de även det de kollar på cykeldag 2-5 (vad det nu är? Någon som vet?) Så än har inte jag gjort någon gynundersökning eller vul. Det blir väl på inskrivningen i början av januari, det stod att först har man tid med läkaren i 40 minuter eller något sådant och sen med sjuksköterskan för injiceringsteknik i 40 minuter, tror jag det var, och en vecka efter det är det patientskola. Så det verkar ju helt olika... -
Vi skrev visst samtidigt, så det verkade som om jag bara ignorerade dig!Velveteen skrev 2010-12-15 20:32:47 följande:Vi var hos första läkarbesöket på RMC. Läkaren var väldigt kort i svaren och ställde samma frågor som vi redan svarat på i hälsodeklarationen och som också stod i vår journal, mycket bättre formulerat än vad vi själv förmådde berätta när vi sitter där. Men jag har läst på olika internetforum att många IVF-läkare inte direkt har ett uttalat vänligt bemötande mot sina patienter så jag var beredd. Jag förstår inte varför, för om de är korta i tonen, lite anklagande/nedlåtande, så blir man ju stressad och stress är ingen bra faktor när man ska göra IVF. Och då sjunker deras antal lyckade behandlingar och det vill dem väl inte? Men sköterskan vi träffade var i alla fall supergullig!
Visade sig dock att mina hormonvärden inte var bra, så får skjuta upp IVF-behandlingen ett tag. Det mest tråkiga är att det landsting som jag tillhör hade uppmärksammat att mina hormonnivåer var felaktiga efter ett blodprov i februari 2010. De hade till och med skrivit i analysen av provsvaret att mina hormonvärden låg inom fel intervall för att få göra IVF. Men de hade inte kontaktat mig och berättat det. Jag fick reda på det först nu och det kom som en smärre chock! Så onödigt, varför berättade de inget för mig? Om de berättat hade jag ju kunnat börja med den behövliga medicineringen redan då. Jag ringde aldrig och frågade efter provsvaren för de sa som vanligt "-Vi hör bara av oss om det är något fel. Är allt bra hör du inget från oss"... nähä... just det... Känns som om jag förlorat nästan ett års behandling på det här :-/
Fyyy vad deppigt. Man blir ju så trött och ledsen på vården ibland (ganska ofta tyvärr). Vad var det som var fel med dina hormonvärden?
Kraaam! -
Heh, phillie, ingen fara! Här inne känner man sig inte ignorerad -till skillnad mot hur det ofta tyvärr är inom sjukvårdenphillie12 skrev 2010-12-15 20:43:40 följande:Vi skrev visst samtidigt, så det verkade som om jag bara ignorerade dig!
Fyyy vad deppigt. Man blir ju så trött och ledsen på vården ibland (ganska ofta tyvärr). Vad var det som var fel med dina hormonvärden?
Kraaam!
De tvar min sköldkörtel som inte producerar rätt nivå av hormon. Och då gör de inget IVF för det är förknippat med dålig äggtillväxt, att ägget inte fäster, missfall etc.
Vad roligt för dig att ni äntligen har fått komma i gång med en del provtagningar! Man blir lite vimsig av alla prover, vet knappt vad det är dem kollar till slut... (Och då är det ju inte heller lätt att i efterhand höra av sig och fråga efter svaret på det.) Låter som att det komemr att gå fort för er nu när allt rullat i gång! Kram! -
Haha, det skulle ju inte vara en pussmuns-smiley där i mitt förra inlägg, det är sjukvården inte riktigt värd ännu utan det skulle vara en
...