Vi över 30 som längtar efter första barnet
Ego: Hoppas, hoppas, hoppas jag slipper skrapning på onsdag på återbesöket hos gynakuten (håll tummarna, tjejer!!
Önskar er en mysig novemberhelg (nästa helg är det första advent-hurra!).
Ego: Hoppas, hoppas, hoppas jag slipper skrapning på onsdag på återbesöket hos gynakuten (håll tummarna, tjejer!!
Önskar er en mysig novemberhelg (nästa helg är det första advent-hurra!).
Tack Jojjo!
Tack Irmelie! Jag hoppas på samma "tur" som du... Har ni börjat med bebisverkstaden än, eller är det fortfarande celibat som gäller ;)
Helt ok att ni skriver om renovering (fast jag är noll intresserad)- jag ger kanske igen och skriver om nåt som inte är så intressant för er en annan gång ;) Nä, skämt å sido - tycker ni är duktiga (speciellt du, ceke) som orkar, själv stupar jag i säng efter jobbet och på helgerna försöker jag ta igen mig så gott det går.
Daniela: Lycka till i Rom! Vi var på bröllopsresa där i maj och det var härligt, fanns mycket att se.
Essalady: Alltså tyvärr... min erfarenhet av alkoholfri glögg är bara saftsmakande. Tycker (utan att kanske framstå som alkis ;) att det är alkoholsmaken som gör själva glöggen, för annars blir det j varm saft lixom...
Mallanis: Håller helt med dig! Nu är det verkligen hög tid för plus! Vi håller tummarna för er som bimmar i dagarna...
Millan: Jag är väl egentligen inte så orolig för själva skrapningen, även om jag aldrig varit sövd förut. Det är mest att jag vill komma igång med bebisverkstaden så fort som möjligt. Nu har jag ju provat att vara gravid och förut var jag kanske inte helt säker på om jag faktiskt ville ha barn eller om jag bara följde allas förväntningar. Nu är jag HELT säker och det känns bra så jag är laddad för nästa ÄL att hoppa på min gamle, trötte snubbe (som inte ens är 30+, han är 40!, så vet du det Gris78)...
Kramar till alla!
Precis vad jag oxå undrar... Hoppas verkligen inte att hormonerna håller i sig SÅ länge. Jag ska nog fråga det på onsdag, om jag kommer ihåg...
Millan75: Såklart att jag gör!
Ansi30: Jag längtar oxå tills jag får sätta upp alla ljusstakarna.
Lillamillan: Trist med mens... och så på semestern dessutom.
Vi pratade alkohol på jobbet och om hur man ofta måste ha en ursäkt för att inte dricka (som att man kör, är gravid etc)... En kollega till mig sa... "ja, alltså... när du inte drack i somras på kick-offen trodde vi faktiskt att du var gravid..." Det var jag ju inte och se...just då trodde de att jag var det, ha! De skulle bara veta...
MD77: VUL? Imorgon? Massor av tumhållning!
Irmelie: Menar du verkligen att du fortfarande får utslag på gravstickan? Suck... jag vill att hormonerna ska försvinna snabbt. 9 veckor? Det är ju en halv evighet!
Gris75: Ha, ha - din 70-åriga granne kanske inte direkt räknas ens till 30++
Ernlia03: Styrkekram till dig! Förstår att det måste kännas jobbigt...Prata på du i tråden, men se till att få proffshjälp oxå. Det är ju inte helt ovanligt att vara deppig under graviditet.
MD77: Wow! Vilken härlig känsla det måste vara... Grattis!
Mallanis: Och...så klart... gratttis till milstolpen! Precis som du säger kan man inget annat göra än att vänta och hoppas på att allt går bra. Håller med Irmelie -den här gången är det din tur, mallanis! Det kommer att gå vägen.
Något frustrerande i vår tid då vi tycker oss kunna kontrollera allting (med massor av tekniska prylar som bara ska fungera). I bebisverkstaden får man helt klart vara ödmjuk inför livet, men det är ju det som gör det hela spännande oxå!
Essalady: Ja, mina kollegor är ganska finkänsliga, vilket är bra.
emmafemma: Jag röstar helt klart för alternativ 1!
EGO: Hurra! Gick jättebra på gynakuten idag. Läkaren var väldigt inkännande och bra och allting var ute. På VUL såg man tre äggblåsor oxå där en av dem var "på G" som hon uttryckte det. Lät ju upplyftande, helt klart. Hon rekommenderade dock att vi skyddar oss fram till nästa mens för att det kunde bli knepigt annars... Jag vet att du, Irmelie, satsar direkt, men vi ska nog följa "regelboken" för säkerhets skull.
Jag frågade hur lång tid det tar för hormonerna att gå ur kroppen och det var ju individuellt, som allt annat. Det berodde oxå lite på VAR i graviditeten man befann sig när missfallet skedde. I mitt fall skulle hon tro att de (hormonerna alltså) skulle spöka ca tre veckor till.
Ernlia03: Vad bra att du gick till BM och fick lite stöd. Tror jag är bra... (heja,heja) och ja...man FÅR må skit ibland - det är en del av livet.
CajsaK: Välkommen till tråden! Här har vi massor av funderingar och symptom, både verkliga och inbillade ;)