Vi över 30 som längtar efter första barnet

Åh, styrkekramar till dig/er! Men samtidigt skönt att ni blivit uppsatta på väntelistan och får prova IVF! Nu vet jag ju inte vilken dom ni fått, men det händer ju att par blir gravida när de står på väntelistan också.

Har de berättat hur lång väntetid det är? Usch att behöva vänta på sånt! Väntan är ju det värsta som finns!

lillamillan - Vad tråkigt.. :( Fast det är ju ändå hyfsade odds på att lyckas med IVF, bättre än utan får man ju tänka. Men förstår att det känns tungt ändå, och med all väntan..

Själv pratade jag ju om ett plus i luften häromdagen och idag ringde en av mina närmaste vänner och berättade att de ska ha barn i sommar. Så det stämde ju. Hoppas det smittar av sig här i tråden! :)

Jag hoppas verkligen att det hänger plus i luften. Hemkommen från en trevlig kväll med nyblivna föräldrar så blir uppvaknandet över att man är sist ut av alla än mer påtaglig.
Det pratas mat, sovtider, kiss och bajs högt och lågt. Dagis, fritids, rutiner mm. Och jag blir galen av att känna mig så utanför.. 
När ska det blir vår tur?? Och en annan fråga man kan ställa sig undrande till är: Hur långt har det gått och hur mycket vill man ha barn  när man längtar till man kan bli en i "gänget" som kan och får prata nappar och flaskor och allt det där andra som känns så otroligt avlägset just nu?

Nu var jag lite ego så här  men jag var tvungen att skriva av mig efter en halvtimmes gråt och snyft och en karl som inte riktigt förstår varför man är så frustrerad. Eller i varje fall inte uttrycker det.

Jag håller tummarna för er BIMare som är i dagarna och hoppas att ni bättrar på statistiken lite här i tråden! 

 

Det slår mig varje gång jag läser den här tråden, va lika vi är! Vi är ju jättemånga som är sist ut bland våra vänner men här inne är vi ju faktiskt lika! Jag har själv funderat om jag plötsligt vill ha barn för att vara med i gänget. Och det här med att vara kontrollfreak som blir frustrerad när det inte fungerar på en gång, jag ville ju ha ett sommarbarn och nu surar jag för de inte blev som jag tänkt samtidigt som jag blir orolig att det inte alls ska gå. Skönt att veta att man inte är själv! Kram till er alla!

Jag har också funderat mycket på vad som fick mig att ändra mig helt plötsligt. Har inte alls haft någon större barnlängtan innan utan mest varit rädd för hur det skulle påverka mitt liv i övrigt. Rädd för att bli låst. Det är så många par runt omkring mig som knappt lämnar hemmet sedan de fått barn. Och så vill jag inte att mitt liv ska vara.

För mig handlar det nog mest om att om det inte blir snart så kanske det inte blir alls. Min sambo är lite äldre än vad jag är och han vill inte vara en "för gammal" pappa. Så det satte saken lite på sin spets. Jag vill trots allt få uppleva gravidet och barn själv. Sen när vi väl började prata om det på allvar och jag slutade med p-piller så ville jag såklart att det ska hända direkt. Konstigt det där. Men det är väl kontrollfreaket i mig som spökar. ;)

Härligt attt höra att vi är ett gäng kontrollfreaks som alla är frustrerade över att vi inte kan kontrollera situationen :-P

Lilla millan- stanna gärna kvar om du orkar du passar ju fortfarande in i vår tråd och i listan  IVF eller inte ;)  Hur länge ska ni behöva vänta, har ni fått reda på några ungefärliga tider?

Japp jag är också ett av kontrollfreaken! Man har i hela sitt liv fått det man velat om man bara kämpat lite och med barnverkstaden så har man plötsligt inte ett skit att säga till om! Frusterande! Efter mitt första mf blev det helt klart i min hjärna.... Vi SKA ha barn......på något sätt!

ni har pratat om längd på mensen min akupunktör hävdar bestämt att det är bra att ha riklig mens (längden vet jag inte) på liknande grunder som Iremlie skrivit tidigare!

Bullen - sexa på !!!!!!!

Sanna- ja visst är det skönt med denna tråd och med alla härliga brudar som "är som en själv" ;) är så glad för er goa människor!!!!

Pingla - jobbigt när mannen inte helt förstår men det är nog svårt för dem.... tror inte att de känner av "den biologiska klockan" så som vi gör! Snart är ni också där ska du se!!!

aliceolivia- Har också vänner som helt plötsligt inte går ut och som "tappat" som par dvs att allt kretsar runt barnet! Nu var det kanske inte just sex du tänkte på men jag har köpt några bra böcker om graviditet och sex enligt boken så är det så att par som fortsätter att sexa på undergraviditeten behåller ett bättre sex och samliv under småbarnsåren.... De skrev så bra att man inte ska glömma att anledningen till att man blev mamma var att man först var älskarinna.....

äsh det var ju Millan som skulle sexa på!!!! jag hade haft sex som idag också! brukar du ha äl- utslag i två dagar eller bara en?

Bullen- sexa på du också ;) konstigt råd från BM tycker jag kan det verkligen spela roll innan man är gravid?

lillamillan, förstår att det känns trist. Ge inte upp hoppet bara! Jag känner (vad jag vet, kanske finns det fler?) 6 ivf-barn, och åtminstone 2 av dom blev till på första försöket. Hoppas det inte är alltför galet lång väntetid innan ni får komma dit. styrkekram till dig

Funderar lite på detta med testandet...många här verkar testa rätt mycket. Efter att ha försökt ca ett år så kände jag att jag blev såååå besviken när tant röd kom de månader jag äl-testade. Har försökt "lära känna" min cykel och kör utan nu och tycker att jag blivit lite mindre "bebisverkstad-galen". Vi är väl alla olika....
Nu tror jag att ÄL är i dagarna så nu kör vi på här hemma, hoppas hoppas