4 missfall.. Finns det hopp?

Nu har jag läst igenom hela tråden, och oj vad jag håller tummarna för dig marieh!

Jag har själv tre missfall i ryggen, och har börjat med progesteron (från två dagar efter ÄL) och trombyl (från ÄL) sedan två cykler tillbaka. Nu ska jag bara lyckas bli gravid också.

Hejja Bubbibalubbi!! Nog ska det gå alltid, på nåt sätt!

OM jag lyckas behålla den här graviditeten så är det tack vare progesteronet, helt säker på det.
Jag fick nidationsblödning (en droppe blod) när ägget fäste och det har aldrig händ förut, det är
som att progesteronet hjälpte till med kraft så det kunde bäddas in ordentligt...

Jag bockar de missfall som min graviditet klarat av att bemästera hittills... lång väg kvar!

Missfall nr 4 - v6 - CHECK!
Missfall nr 1 - v7
Missfall nr 3 - v8
Missfall nr 2 - v12 (upptäcktes v14 på ultraljud)

Åh, GRATTIS marieh!!! Vilka goda nyheter! Det var snabbt jobbat  Hoppas, hoppas att det lilla livet klarar sig hela vägen.

Grattis Satchel! Börjar det kännas "safe"?

Själv är jag inne på första cykeln efter operationerna. Har tyvärr inte orkat bry mig och har t o m hoppat över Trombyl och Trio-B som jag ätit i flera år. Borde också kontakta lokala läkaren för uppföljning till operationerna. Jag frågade över-överläkaren om progesteron före plus, men fick någon motivering att det inte var bra, som jag inte kommer ihåg. Kanske att det skulle förlänga cykeln om man inte blev gravid? Har du fått info om ev nackdelar marieh?

Stor kram till alla!

AnnicaP.
Min egna gyn sa att det inte fanns bevis för att det ska vara anledningen till att graviditeten lyckas.
Men min gyn som jag uppsökte själv och som skrev ut från ÄL trodde benhårt på detta eftersom jag hade kort lutealfas och mina celler inte hinner dela sig och sätta sig om jag inte skjuter upp mensen. Så det var den största anledningen till att jag skulle ta Progesteron från ÄL, för att skjuta på min mens - så att graviditeten hinner sätta sig.
Och det gjorde den nog då eftersom jag tom fick en liten nidblödning (aldrig haft förut)..

Om man inte blir gravid så har man ju skjutit på mensen, men när du slutar ta proggisarna så får du mens inom ett par dagar, så det har ingen betydelse tycker jag. Jag blev gravid i 2.a cykeln med den metoden.

Men ni aaaaaaaanar inte hur orolig jag är varje dag, det här är sjukt drygt!!
Kan inte glädjas över huvud taget..
Uppmärksammar varenda liten sak som händer i kroppen och tror att "nu" händer det nåt..

Jag är i v 8 nu och symtomen avtar och jag är livrädd, nästa inplanerade VUL är i v 11 och det är en evighet!!

Ja ja, jag kan inte kontrollera utgången alls och det är bara att släppa taget om det lilla livet inom mig och be om att allt går som det ska...

Tjing.

Hejja Marieh!! Håller tummar för 5:e gången gillt nu, det var den gången som fungerade för mig med så jag håller tummar o tår

Härligt med check 2 marieh! Nu vill vi se check hela vägen igenom!

Här härjar menssmärtor, men ska man se något positivt i det hela är det att jag har rikligare mens nu. Jag har ju inte tyckt att det verkat riktigt normalt tidigare, utan för sparsamt. Kanske operationerna och hormonerna fått fart på funktionerna. Nu blir det pergotime nästa gång och tempning.

Tack Hannnnah, hoppas verkligen det går vägen - hela vägen fram.. en dag i taget!

Annica P, hoppas hoppas på pergo och att det funkar för dig nästa gång!

Jag är inte så aktiv här innen nu pga att jag blir så besatt i min graviditet.. jag försöker släppa det så mycket det går.. sen är jag så trött så jag orkar inte sitta vid datorn, vilket är positivt =)

Hej,
 jag hakar på här med likasinnade. Har äntligen plussat och är i v 7+4,det är dessvärre 9:e graviditeten men ev bara 2:a barnet så jag kan inte hoppas eller vara glad. Jag känner mig tom maktlös och bara väntar på att dagarna ska flytaa förbi...

Jag behöver tips om hur jag ska kunna tackla denna förbannade oro, nu glädjs jag åt att ha 1 underbar kille på 4 men samtidigt så vet jag att det är nu eller aldrig, jag har bestämt mig. Jag orkar inte en resa igenom hopp och förtvivlan igen. Hur finner man styrka?

Jag hoppas verkligen att Trombyl och Progesteron är lösningen. Någon som har samma erfarenhet och kan ge mig lite postiva kickar inför VUL för 2:a gången på torsdag. Jag är inte troende men jag ber till högre makter att jag ska få se det lilla hjärtat pickande då...

ÅÅÅÅååååå stort lycka till till alla er andra som är i liknande situationer.