Är det ok att er 14-åring sova över hos flick- pojkvännen, och är det ok att flick- pojkvännen sover över hos er?

Det beror väl på hur barnen/ungdomarna är; hur mogna de är, och hur mycket de verkligen betyder för dem att sova över hos varandra. Kan tänka mig att kompistrycket spelar in en del med; att man SKA sova över hos varandra om man är ihop...

Men jag tror att jag kommer att tycka att runt 16 år är ok. OCH på hur den andra familjen är och har det.

Fast vad spelar det för roll om dörren är öppen eller stängd om ingen är där och tittar ändå?

Jag fattar verkligen inte. Om inte syftet är att någon ska kunna titta in så kan väl dörren lika gärna vara stängd som öppen? 

När jag var 14 hade jag och min kille varit tillsammans i 2 år. Vi hade sex, jag gick på p-piller och det var ett val vi aktivt gjorde och som jag aldrig har ångrat. Riktigt bra kille och vi är vänner än idag. 3,5 år var vi tillsammans. Och jag uppskattade att vi fick ha dörren stängd när vi var nykära. Att få vara tonåring och kär och i sin egen lilla bubbla och veta att man är ifred är skitmysigt. Och vi hade haft sex även om vi tvingats ha dörren öppen. Vi hade hittat våra tillfällen. Vi var kära. OCH jag hade ytterst bra hemförhållanden. Det var därför jag vågade gå till mina föräldrar och berätta att jag ville ha hjälp att skydda mig mot oönskad graviditet. 

Vet inte riktigt. Min blivande framtida dotter kan ju lika gärna vara lesbisk och ha pullat sin bästis när dörren var stängd... Jag svarade 15 för då är de ju byxmyndiga, men är det en bra kille/tjej som h*n verkar trivas med så är det okej för mig. Däremot hade jag kanske tvekat om den ena var 13 och mitt barn var 15...

Risken finns ju att någon kan komma förbi när man har öppen dörr.
Men hela poängen var väl också att signalera att det var okej att vi umgicks på rummet själva men inte helt utan "bevakning".

Har du umgåtts med några "troende"?
Det är rätt vanligt där att man inte ska umgås själva så mycket, ofta helst ingenting just för att undvika att ha sex innan man gift sig.
Dom flesta troende tycker ju att det är en stor synd som du säkert vet?
Mina föräldrar var inte så stränga, jag vet dom som inte ens fick sitta på rummet själva ens med öppen dörr

Jag kommer inte uppfostra mina barn så men innan jag anser att dom är redo för ett sexuellt förhållande eller när dom helt enkelt är för unga så kommer jag inte uppmuntra dom till att ha sex.
Jag tror inte jag är helt ensam om att ha den åsikten som svensk mamma?
37% har ju svarat som jag men ingen vågar väl skriva i tråden typ

Usch, vad du spär på min fobi om kristna. Jag uttövar en religiös sed, men tack och lov ingen som förbjuder sex före äktenskap, eller en där familjemedlemmar kontrollerar varandra.

Med tanke på din uppväxt, hur känner du inför onani och homosexuella relationer?

Även om jag hade sex snabbt när jag väl fick en pojkvän, så känner jag verkligen inte att det var för tidigt. Snarare kan jag sörja att jag inte började tidigare, men det var väl snarare frågan om att hitta någon att vara ihop med. Men från ungefär 14 års ålder var jag frustrerad över att inte ha sex med någon, jag blev bitter och lättirriterad. Med tanke på hur bestämd jag var med kondom och verkligen ville känna den jag hade sex med ordentligt, skulle jag nog inte tro att jag skulle ha utsatt mig för något stor risk ifall jag hade haft sex lite tidigare. Däremot hade jag nog varit mindre bitchig mot nyförälskade par.

Det finns väl förpubertala barn som ibland blir nyfikna och tittar på varandras könsorgan, byter kläder med varandra etc, tycker ni föräldrar att sådant ska förhindras också? Sånt var iaf vanligt i vissa umgängeskretsar när jag gick i lågstadiet, även om jag själv inte gjorde det.

Hursomhelst: sova tillsammans är inte lika med sex. och sex behöver inte heller ske mellan kille/tjej. Är din dotters tjejkompis verkligen bara en kompis? ;)

Ja visst! Det går inte att hindra dom att ha sex, för kan dom inte ha det på natten så kan dom ha det på dagen.

Jag tror att det är utvecklande och bra för barn att få vara kära och pussas och kramas i lugn och ro utan att behöva oroa sig för att någon "kan" komma förbi. Tonårskärlek är underbart och ytterst privat och precis som du säger är det inte samma sak och man kan inte slappna av på samma sätt med varandra om någon när som helst kan komma förbi. Inte för att man gör något fel utan för att de flesta tonåringar kanske inte gillar tanken på att kyssas och kramas framför sina föräldrar. Jag tycker att man ska låta fjortonåringar vara stormförälskade, få sin första riktiga kyss ifred och kunna njuta av det ögonblicket utan att oroa sig för att bli iakttagna. 

Så länge det är en bra kille, och de är ett stadigt par kommer jag låta min dotter ha sin pojkvän sovandes över.