hymafr skrev 2010-09-15 10:23:32 följande:
ts mamma: Jag vet mycket väl att det är tillåtet för två 14-åringar att ha sex.
Det var därför jag skrev "lagligt".
Har själv ett exempel där 15-årsgränsen var effektiv. Min granne var 14 och hade en något äldre pojkvän (vilket ju är väldigt vanligt). Hon kände sig inte redo för sex, men lovade honom att de skulle ha sex så fort hon fyllt 15. Detta gav henne ett halvår med "gosande" med pojkvännen och hon säger nu, som vuxen, att det var helt rätt att vänta.
Min dotters kompis hade sex med sin jämnårige pojkvän när de båda var 14. Hon ångrade sig bittert efteråt - pojkvännen gjorde nämligen snabbt slut och hon insåg att hon bara var en i en lång rad av alla han hade "lägrat". Nu har hon en pojkvän sedan två år tillbaka och säger att hon inser skillnaden.
Jag säger inte att man inte kan ha sex när man är 14 - men det kanske i så fall ska uppmuntras av föräldrarna att man ska vänta med sex överhuvudtaget tills förhållandet är stabilt?
Fast det där beror ju på hur man ser på sex öht. Jag tycker inte att sex är något som uteslutande ska praktiseras i stabila förhållanden, för mig är det en trevlig sysselsättning jag kan ha även med någon jag inte är kär i eller lever tillsammans med (ja förr då, nu är jag gift och nästan läskigt trogen och monogam

).
Jag har aldrig förstått mig på det där med att "vänta på den rätta" eller att sex är något nästan heligt som man bara får ha med sin (enda) livspartner. (Därmed inte sagt att det är fel för de som känner så)
Då blir det ju oerhört fel om jag står och predikar ett sånt förhållningssätt till mitt barn, när jag inte själv lever/har levt så. En dubbelmoral utan dess like.
Dumpad lär man bli då och då, oavsett om man haft sex eller inte. Det ingår liksom i paktetet "livet".