• TjockKatt

    ADD symptom hos vuxna

    <div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym skrev 2011-01-12 14:32:03 följande:div>Det du säger låter fullt logiskt. (Vad jag beskriver är dock inte barn som fått medicinering. ) Men jag är tyvärr inte så säker på att man alltid väger in omgivningen när man tittar på barnets beteende, inte ens psykologer. Eller särskilt inte psykologer kanske, jag uppfattar deras utbildning som väldigt individcentrerad, i andra polen mot ex socionomers eller sociologers utpräglat sammanhangscentrerade. 

    Konkret exempel. Har en liten sjuårig grannpojke där mamman de senaste åren drabbats av utmattningsdepression (är vad hon sagt iaf). Är hemma sedan länge och orkar tydligen inte mycket och den ork som finns fokuseras på det praktiska, på TV-tittande och på småsyskonet. Hennes man, styvpappa till pojken sedan flera år, har nu gett sig av och har småsyskonet varannan vecka, inte den större pojken, fast han har glädjestrålande talat om att han skulle med dem någon helg. 
    Så länge det inte är tio minusgrader är pojken ute från det han hämtats på skolan till det är mörkt (åtminstone niotiden på kvällen i somras). Mamma orkar inte ha honom inne. Han går runt och leker själv och letar efter barn han kan leka med eller följa med hem. Tyvärr är det ju inte så vanligt idag att barnen är ute så mycket så han är ofta ensam. Som utomstående kan man kanske tycka att det vore bättre om han fick stanna kvar på fritidsverksamheten i skolan med kamrater och leka men tydligen har man sagt att eftersom mamma är hemma får hon hämta utifrån det mindre barnets korta dagistider vilket hon gör.
    Jag har aldrig upplevt pojken som onormalt aktiv under dagisåren (vilket däremot mamman gjort), inte heller hört något sådant från någon annan i omgivningen, men på senare tid (tidssamband med att styvpappa försvann) har han blivit mycket mer rebellisk och utagerande i skolan och enligt vad mamman säger hemma också. Hon "orkar inte med honom".  Skolpersonal har mer eller mindre satt egen amatördiagnos på honom och pratat om ADHD-utredning på BUP, och efter inledande psykologkontakt som kommit fram till det ska nu så ske. Mamman å sin sida tycker å ena sidan att sonen är "jobbig" å andra att det klagas orättvist och att då får han väl byta skola om det inte fungerar där.
     
    Spontana tankar?div>Att skolpersonalen misstänker ADHD och att han fått remiss är ingen garanti för att han faktiskt får en diagnos av något slag. Sånt händer också.<div id="forummessagefooter">http://tjockkatt.webblogg.sediv>
  • Harlow

    Hej bullen, jag är en tjej på 29 snurriga år.
    Jag och syrran har precis lagat jättemiddag och avnjutit tillsammans med pojkvänner och barn.
    När vi skulle duka av efter kaffet ställde jag mjölken i tallriksskåpet. Är jag normal?
    Hejdå.


    <div id="forummessagefooter">Moralpanik?div>
  • Anonym (ADD?)
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Harlow skrev 2011-01-12 20:32:04 följande:div>

    Hej bullen, jag är en tjej på 29 snurriga år.
    Jag och syrran har precis lagat jättemiddag och avnjutit tillsammans med pojkvänner och barn.
    När vi skulle duka av efter kaffet ställde jag mjölken i tallriksskåpet. Är jag normal?
    Hejdå.


    div>(som vanligt är det inte tjejen i filmen som har skrivit brevet)
  • strulmaja
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Harlow skrev 2011-01-12 20:32:04 följande:div>

    Hej bullen, jag är en tjej på 29 snurriga år.
    Jag och syrran har precis lagat jättemiddag och avnjutit tillsammans med pojkvänner och barn.
    När vi skulle duka av efter kaffet ställde jag mjölken i tallriksskåpet. Är jag normal?
    Hejdå.


    div>der="0" alt="Kyss">
  • Blackbird
    <div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-01-12 11:17:26 följande:div>Det här med hyperaktivitet kan nog tolkas på många olika sätt. Man tänker kanske främst på en unge som klättrar och far runt i klassrummet men sådan var ju inte jag. Sedan tänker jag att hyperaktivitet kan te sig annorlunda för pojkar och flickor. 

    Precis som du hade jag också behov av att vara ensam ibland och jag är likadan idag. Men rastlösheten fanns där och den tog sig uttryck i mycket jävelskap och bus (jag blev ökänd i samhället för detta), nästan alltid hade jag något fuffens för mig, som om vanliga lekar inte roade mig tillräckligt. Det skulle vara mer action och spänning, kanske därför jag föredrog att leka med pojkar, gärna lite äldre. På något sätt tror jag att den där känslan av upprymdhet som infann sig när jag gjorde mina bus liksom dövade rastlösheten och tristessen. <div class="quote"><div class="quote-nick">Blackbird skrev 2011-01-12 02:29:29 följande:div>Hur känner du dig då? 

    Själv brukar jag känna lite skam över att det verkar som att andra bryr sig mer om mig än vad jag gör om dem... div> Ibland får jag lite dåligt samvete, ibland inte. För mig hjälper det dock mycket vad jag känner i hjärtat, alltså vad som är äkta och jag VET att jag inte är empatiskadad, totalsjälvisk och ego människa men att det ändå är så jag uppfattas. Emellanåt kan det göra mig lite ledsen. Å andra sidan har jag inte blivit annat än missförstådd genom livet, mina avsikter har feltolkats och jag har anklagats för både det ena och det andra så jag har, hur tragiskt det än kan låta, vanan inne. Jag förstår att andra människor har behov, känslor och allt det där och jag tycker att de har lika stor rätt att uttrycka dom som jag eller som vemsomhelst. Men skillnaden, om vi tar mig och min sambo, är att jag inte kan lägga band på mig såsom han tycks kunna. Det jag känner, tycker och tänker måste ut och det måste ut NU. Ett skäl till varför är kanske för att jag så lätt glömmer bort mina tankar, därför måste jag få ut dom så snabbt som möjligt, fortare än att jag hinner tänka igenom om det är så pass smart eller ej. Ett annat skäl är att jag inte kan stoppa impulsen då jag känner något, som om jag är oförmögen attt trycka ner vissa av mina behov. Eller om det helt enkelt ha med att jag är så känslostyrd att göra. Jag vet inte. Det som faller mig in just där och då, det gör jag. Faller det mig inte skiter jag i det och det oavsett vad andra tycker, om jag verkar ego eller vad. Det är inget jag tänker på, det "bara blir".div>Haha, ja fuffens. Precis rätt ord! Jag förstår bättre vad du menar med dina lekar. Och så var det faktiskt för mig också.

    Det andra är också spot on, om känslor som måste ut och alla missförstånd om en. Om jag inte får säga vad jag tänker och känner på en gång, utan måste hålla det inom mig, går jag omkring och är som en zombie. Jag går totalt in i mig själv och mår så kasst att jag bara vill dra något gammalt över mig. Det bara MÅSTE UT. Senast i somras hände detta och jag mådde fruktansvärt dåligt för att jag inte kunde säga vad jag kände. Och eftersom jag inte kunde säga det till den aktuella personen själv, så pratade jag sönder andras huvud istället, för ut måste det komma. Fast där skiljer det sig mellan dig och mig. Jag glömmer nästan aldrig vad jag ville ha sagt och vad den andre har sagt eller gjort. Och grejen är att jag grubblar ihjäl mig om någon har sagt något som gjort mig ledsen och även om någon har sagt något bra om mig till mig. Har någon t.ex. sagt något bra till mig eller visat att denne tycker om mig så blir jag glad till en början, men jag grubblar och analyserar sönder det personen har sagt. Ofta slutar det med misstankar om att personen har dåliga avsikter dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Jag har väldigt svårt att lita på människor om man säger så. Fast detta beror nog mer på mina tidigare erfarenheter i livet.<div id="forummessagefooter">Conscience is deaddiv>
  • strulmaja
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym (hmm) skrev 2011-01-12 13:09:56 följande:div>sorry om jag inte svarar på nåns inlägg.

    Måste bara säga att i dag har jag varit hos min terapeut och hon har kollat igenom listan som jag lämnade förra gången (innan jul) och vi pratade mer om detta i dag, det verkar som att hon håller med en hel del och ska nu föreslå utredning för min läkare som kommer tillbaka nästa vecka (varfööör inte i daaag!!)
    Men men, jag blir grymt förvånad om dom inte kommer fram till samma som jag dth="15" height="15"> dth="15" height="15">div>Härligt!
  • Blackbird
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Anonym skrev 2011-01-12 11:19:58 följande:div>För mig var det en del problem i skolan. Hela vägen från dagis tills jag hoppade av gymnasiet. Jag klarade inte av miljön, att ta instruktioner, tvånget att göra något ointressant och sedan blev jag bråkig och stökig så fort jag ville göra något annat. Att få ett straff var liksom roligare än att sitta på lektionen. 
    Nu studerar jag på distans 100% för att läsa upp gymnasiebetygen. Dagen innan min senaste 100 p kurs skulle vara avslutad öppnade jag läroboken och loggade in på hemsidan. Betade av uppgift efter uppgift. Med tanke på hur svårt jag har att sova om natten var det inga problem att sitta vaken och plugga så jag gjorde hela kursen på några timmar. Fick betyget i morse. VG+ blev det och det gjorde mig glad dth="15" height="15"> Så är det ofta om in alltid nu. Jag gör uppgifterna i sista stund under hård press och då går det riktigt bra. Nu plockar jag enbart VG och MVG vilket jag aldrig har gjort förut.
    Det där med slarvigheten känner jag så väl igen. Jag liksom stänger av och ser inte det slarviga om det finns något roligare att göra. Jag måste hela tiden vara motiverad för att få något gjort. Oftast sätter jag igång som en duracellkanin en halvtimme innan sambon kommer hem så att det blir gjort.  Det där med räkningar är inte min grej. Vet att jag har några stycken som jag kommer att få en påminnelse på vilken dag som helst. När påminnelsen har kommit betalar jag den första räkningen. Slarvigt som sjutton men jag kan liksom inte komma mig för att göra såna tråkiga saker först jag absolut måste, när paniken skriker och larmklockorna ringer. I måndags skulle jag ha börjat en kurs. Jag har inte ens beställt hem boken än och vet med mig att jag inte kommer sätta igång först någon dag innan kursen ska vara klar. div>Mmm, känslan av att man måste vara motiverad för att få något gjort.

    Kul med betyget! dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy">  <div id="forummessagefooter">Conscience is deaddiv>
  • Blackbird
    <div class="quote"><div class="quote-nick">strulmaja skrev 2011-01-12 12:10:43 följande:div>Ja att få känna gemenskap, ett slags tillhörande, är nog inget nån av oss här blivit bortskämda med. Jag tror eller vet också att det finns mycket hjälp och kunskap att hämta här, ibland hjälper det bara att läsa om er andras knasigheter så känner jag mig hjälpt, det är helande att veta att man inte är ensam om att ha det såhär och att vi är många som kämpar oss igenom vardagen och alla dess bestyr.

    Sen det här med egoismen. Jag vet inte om det är fler än du och jag som noterat det. Men jag kan säga som så, att trots att jag är medveten om att många här skriver inlägg efter inlägg om sig själva så har jag inte uppfattat någon som egoistisk eller självcentrerad. Jag får inte alls den känslan från någon här i tråden. Tvärtom. Och eftersom vi delar så mycket redan är jag ju inte dummare än att jag förstår att ni andra också blir ivriga och har ett jättebehov av att få ventilera om er själva och era liv. Och så tycker jag att det ska få vara. Jag är i alla fall helt ok med det. Så var hur ego och själviska ni vill här, kan ju kännas skönt med en sådan plats också ibland, där man faktiskt inte behöver ta den typen av hänsyn som man "måste" annars utan "bara vara" som vi är.div>dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"> Så bra skrivet!<div id="forummessagefooter">Conscience is deaddiv>
  • Blackbird
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Harlow skrev 2011-01-12 20:32:04 följande:div>

    Hej bullen, jag är en tjej på 29 snurriga år.
    Jag och syrran har precis lagat jättemiddag och avnjutit tillsammans med pojkvänner och barn.
    När vi skulle duka av efter kaffet ställde jag mjölken i tallriksskåpet. Är jag normal?
    Hejdå.


    div>Jovars och lite tankspridd bara dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif" width="15" height="15" loading="lazy"><div id="forummessagefooter">Conscience is deaddiv>
  • Anonym (ADD)
    <div class="quote"><div class="quote-nick">Blackbird skrev 2011-01-12 22:28:20 följande:div>dth="15" height="15"> Så bra skrivet!div>Håller med, tummen upp dles/flmtinymce/vendor/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif" width="15" height="15" loading="lazy">
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna