• Anonym

    medium, bluff?

    Min pappa gick bort för ett par månader sedan. Ca fem månader efter att han gått bort så går min moster till ett medium, hon gick egentligen dit för att försöka få kontakt med sin döda svärmor, som dött samma månad som pappa. Men mediumet sa till min moster när de skulle gå att hon hade en man som var väldigt angelägen om att få prata med min moster. Men hon kopplade inte vem denna mannen skulle kunna vara. (Vi har inte träffats så mycket de senaste åren, hon jobbar väldigt mycket).
    Mediumet sa då att mannen ville att Liselotte, som min moster heter skulle hälsa min mamma att han älskade henne mest i hela världen, att han var glad över att de haft en sån bra relation, och att han saknade henne. (Mamma och pappa gifte sig när de var 18, spenderade inte en enda natt ifrån varann efter det, dom var varandras allt. Tvillingsjälar. Liselotte fattade då att det måste vara pappa, och mediumet sa då att pappa hade sagt "svåger" och min moster nickade. Mediumet sa sen att pappa visade henne hur smal han hade blivit, och skrattade. Han sa till henne att pappa försökte förklara att han dog av sin mage. Min moster berättade då att han dött av cancer i magen. "han berättar att han har fem barn", sa hon sedan, min moster sa ja.  Pappa började då berätta för mediumet om oss alla. Att det äntligen gick bra för min syster på jobb, (sant) att hans äldsta son (min storebror) hade haft samma intresse som pappa, och att de spenderat mycket tid på det intresset tillsammans. (Sant, båda två älskade bilar), han berättade att vi inte skulle oroa oss för vår lillasyster (den yngsta av oss) för hon hade faktiskt tagit hans död väldigt hårt, men hon kunde inte visa det. (Sant.) Och att det skulle så småningom ordna upp sig för henne också. Han sa sen att mamma inte skulle lägga sig i tjafs mellan oss syskon. (sant). Han sa att min andra bror inte skulle oroa sig över sina barn, han skulle snart få nytt jobb. (sant) han sa sen att han hade en dotter i 20 års åldern (jag) och att han saknade mig och att jag hade ett stort hjärta. (vet ej om det är sant). Han berättade att han vaktade sina barnbarn och att han såg till den nyfödde. (Min bror hade precis fått sitt tredje barn en vecka innan pappa gick bort). Min moster var i chock, för hon hade inte lämnat en enda detalj utom sitt förnamn till denna damen. Min moster ringde till min mamma idag och berättade det, hon sa att hon inte vågat i juni månad, för vi var så himla ledsna och hon var rädd för hur vi skulle reagera, men att det stört henne så länge för hon förstod ju att pappa ville att vi skulle veta detta. Mamma blev glad, hon och pappa trodde alltid väldigt starkt på livet efter detta, och pappa hade alltid lovat oss att "om jag dör så ska jag vara hos er föralltid".

    Nu är det såhär att jag har aldrig trott på sånt här, jag har alltid varit den logiska i vår familj, mvg barnet, som alltid hittar förklaringar till allt. Men nu var detta så himla spot on liksom, och jag VILL tro att det är sant. Pappa var min bästa vän, och jag mår skit av sorg och saknad, så jag vill ju så gärna kunna tro på att han fortfarande finns hos mig. Men jag har alltid sagt när jag sett medium på tv och sånt att det inte är äkta, att allt är manus. Att de tar uppgifter från alla i publiken redan från början. (Vilket har visat sig stämma på många program.)
     
    Vet inte vad jag ville med tråden... antar att jag ville höra andras erfarenheter av medium? Tror ni på ett liv efter detta? Min pappa sa alltid "det måste finnas ett liv efter detta, för så mycket lidande som vi människor får gå igenom här på jorden, så måste man få en belöning sen". Jag hoppas att han finns. (jag älskar dig)

    snälla ni som läser detta, jag vill inte ha en massa "väx upp för fan" eller något annat. Tänk på att detta är känsliga rummet, jag vill höra allas åsikter, men försök tänk på hur ni framför dom. Tack på förhand / Melinda

  • Svar på tråden medium, bluff?
  • Anonym (zz)

    Jag har gått till medium, som kan sin sak, och har fått saker berättat för mej som mediet inte kan haft en aning om eller haft möjlighet att ta reda på innan.
    Jag var en tvivlare innan jag gick dit, men har omväderat mina åsikter.
    Har du möljihet att gå så gör det, men var berädd på en stark upplevelse.

  • Anonym
    Anonym (zz) skrev 2010-10-31 23:02:32 följande:
    Jag har gått till medium, som kan sin sak, och har fått saker berättat för mej som mediet inte kan haft en aning om eller haft möjlighet att ta reda på innan.
    Jag var en tvivlare innan jag gick dit, men har omväderat mina åsikter.
    Har du möljihet att gå så gör det, men var berädd på en stark upplevelse.
    Hej, tack för svaret! Ja mamma, min moster och jag ska dit om 4-5 månader, mamma ville vänta av någon anledning. Förlåt, om det är privat behöver du ej berätta, men vad för sorts saker berättade hon/han typ? Alltså jag menar kanske inte detaljer som "din kusin ligger med åsa nere i baren", utan typ så som mediumet var till min moster. berättade om familj och så
  • Rosa socka

    Jag har aldrig varit hos ett medium, även om jag gärna hade velat, men jag tror på såna här saker.
    Inte att jag är godtrogen och går på allt som har med sånt här att göra såklart, jag tror verkligen inte på alla program som visas på tv osv men jag tror på att man kan få kontakt med människor som inte finns i jordelivet längre.

    Så som du skriver det här känns det verkligen riktigt, om allt stämmer in så bra dessutom.
    Jag blev riktigt rörd av det här. Verkligen!
    Jättefint att din pappa ville komma fram till din moster så ni skulle kunna få veta det här.


    ❤ Oliver april -09 , Minikorv BF 101227 ❤
  • Anonym (zz)

    Vad jag har förstått så kan inte mediet alltid påverka "vem som kommer".
    Till mej "kom" en äldre dam, som jag först hade lite svårt att placera, men kom på att det måste vara mormors syster.
    Mediet berättade bla att jag hade tillbringat flera sommrar där som barn och då ramlade poletten nerFlört
    Sen berättade hon saker som jag inte visste någonting om, bla tjafs om ett smycke, frågade min mkt skeptiska mor om hon visste något om det, och jo det gjorde hon, och berättade.

    Jag fick ställa frågor och det gjorde jag, bla annat om jag skulle flytta, men det skulle jag inte, blev lite snopen då det var på g, men det blev inte så.

    Låter flummigt, men det var så mkt mer än jag skrivit och det är svårt att beskriva, måste uppleva det.

    Ska boka in mej på en nytt möte snart igen.

  • Anonym
    Rosa socka skrev 2010-10-31 23:14:33 följande:
    Jag har aldrig varit hos ett medium, även om jag gärna hade velat, men jag tror på såna här saker.
    Inte att jag är godtrogen och går på allt som har med sånt här att göra såklart, jag tror verkligen inte på alla program som visas på tv osv men jag tror på att man kan få kontakt med människor som inte finns i jordelivet längre.

    Så som du skriver det här känns det verkligen riktigt, om allt stämmer in så bra dessutom.
    Jag blev riktigt rörd av det här. Verkligen!
    Jättefint att din pappa ville komma fram till din moster så ni skulle kunna få veta det här.
    Tack för ditt fina svar. Det har hänt andra saker innan också som gjort att jag börjat undra... jag gick på fika med en gammal (hon dog) väns mamma. Vi grät och pratade länge om hennes dotter och om min pappa. Jag sa att jag så gärna ville att pappa skulle spöka för mig, bara göra NÅT så jag kunde känna att han fortfarande fanns. När jag kommer hem till min mamma (hälsade på direkt efter fikan) så ringer en tant som bor 3 mil ifrån vår stad, och säger att hon hittat mitt sjukhus kort, och frågar efter pappa. (Han står som förmyndare på kortet). Mamma berättar att han gått bort, men att hon ska få tala med mig istället. Hon säger då att hon hittat kortet utomhus, och undrade om jag ville ha tillbaka det. Eftersom jag är myndig så sa jag att hon kunde knäcka det, ingen använder ju dom längre ändå. När vi la på berättade jag det för mamma, jag fattade inte HUR mitt kort hamnat i den staden. Jag hade haft en gammal pojkvän där för fem år sen, men även om jag tappat kortet vid den tiden så borde ju fem år ha slitit itu kortet. När jag sen gick igenom min plånbok så ligger mitt sjukhuskort kvar i den!!! bakom mitt gamla bibliotekskort. Det var riktigt äckligt. Vet inte, det kanske bara var slumpen, men det är sjukt, samma dag som jag sagt att jag vill att han ska ge mig ett tecken... och när jag gråter och tänker på pappa så brukar det för det mesta (tex om radion är på) komma en låt pappa älskade, eller som vi båda älskade och alltid sjöng tsm... mamma säger att det händer henne också, hela tiden. Jag vill så gärna tro på det här, men den logiska delen av mig säger "lägg av för fan, vi är här på jorden av naturens evolution, när vi dör är vi bara borta", våra kroppar förmultnar och sen är man borta för evigt". men jag vill inte tänka så. Men jag gör det ändå....
  • Anonym
    Anonym (zz) skrev 2010-10-31 23:24:07 följande:

    Vad jag har förstått så kan inte mediet alltid påverka "vem som kommer".
    Till mej "kom" en äldre dam, som jag först hade lite svårt att placera, men kom på att det måste vara mormors syster.
    Mediet berättade bla att jag hade tillbringat flera sommrar där som barn och då ramlade poletten nerFlört
    Sen berättade hon saker som jag inte visste någonting om, bla tjafs om ett smycke, frågade min mkt skeptiska mor om hon visste något om det, och jo det gjorde hon, och berättade.

    Jag fick ställa frågor och det gjorde jag, bla annat om jag skulle flytta, men det skulle jag inte, blev lite snopen då det var på g, men det blev inte så.

    Låter flummigt, men det var så mkt mer än jag skrivit och det är svårt att beskriva, måste uppleva det.

    Ska boka in mej på en nytt möte snart igen.


    Gud, fick en rysning. Blir så rörd, jag vill så gärna tro på det!!! Det hade ju gjort sorgen lite lättare att bära. För när jag tänker på att jag aldrig kommer få se honom igen, då känns det som att jag kommer dö av smärta. Men om jag då hade kunnat tro att han fortfarande finns, och att vi kommer ses igen, då hade det känts lite lättare.

    Är det dyrt att gå till ett medium?
  • Anonym (hej)

    Min kompis mamma var hos ett medium eller nä spåtant kanske det va, allt stämmde plus att hon berättade exakt när hennes pappa skulle dö. han dog samma dag som hon sa. Har blivit rekomendera att aldrig gå och spå mig på grund av detta. Men detta var som sagt inget medium.

  • Anonym
    Anonym (hej) skrev 2010-10-31 23:29:18 följande:
    Min kompis mamma var hos ett medium eller nä spåtant kanske det va, allt stämmde plus att hon berättade exakt när hennes pappa skulle dö. han dog samma dag som hon sa. Har blivit rekomendera att aldrig gå och spå mig på grund av detta. Men detta var som sagt inget medium.
    Oj, måste vara obehagligt att få sån information.
  • Anonym (hej)
    Anonym skrev 2010-10-31 23:32:17 följande:
    Oj, måste vara obehagligt att få sån information.
    Jo det är därför hon sagt att hon inte rekomenderat det. Och jag kan tillägga att hon inte tror på nå hockuspockus heller utan gick för skojskull.
  • Rosa socka
    Anonym skrev 2010-10-31 23:25:13 följande:
    Tack för ditt fina svar. Det har hänt andra saker innan också som gjort att jag börjat undra... jag gick på fika med en gammal (hon dog) väns mamma. Vi grät och pratade länge om hennes dotter och om min pappa. Jag sa att jag så gärna ville att pappa skulle spöka för mig, bara göra NÅT så jag kunde känna att han fortfarande fanns. När jag kommer hem till min mamma (hälsade på direkt efter fikan) så ringer en tant som bor 3 mil ifrån vår stad, och säger att hon hittat mitt sjukhus kort, och frågar efter pappa. (Han står som förmyndare på kortet). Mamma berättar att han gått bort, men att hon ska få tala med mig istället. Hon säger då att hon hittat kortet utomhus, och undrade om jag ville ha tillbaka det. Eftersom jag är myndig så sa jag att hon kunde knäcka det, ingen använder ju dom längre ändå. När vi la på berättade jag det för mamma, jag fattade inte HUR mitt kort hamnat i den staden. Jag hade haft en gammal pojkvän där för fem år sen, men även om jag tappat kortet vid den tiden så borde ju fem år ha slitit itu kortet. När jag sen gick igenom min plånbok så ligger mitt sjukhuskort kvar i den!!! bakom mitt gamla bibliotekskort. Det var riktigt äckligt. Vet inte, det kanske bara var slumpen, men det är sjukt, samma dag som jag sagt att jag vill att han ska ge mig ett tecken... och när jag gråter och tänker på pappa så brukar det för det mesta (tex om radion är på) komma en låt pappa älskade, eller som vi båda älskade och alltid sjöng tsm... mamma säger att det händer henne också, hela tiden. Jag vill så gärna tro på det här, men den logiska delen av mig säger "lägg av för fan, vi är här på jorden av naturens evolution, när vi dör är vi bara borta", våra kroppar förmultnar och sen är man borta för evigt". men jag vill inte tänka så. Men jag gör det ändå....
    Din pappa är med dig vare sig du märker det eller inte, men det har du ju gjort även om du kanske inte riktigt vågar tro på det.
    Ibland får man koppla bort de logiska tankarna och bara lita på det man känner!

    När jag var liten var jag säker på att min morfar brukade titta till mig och efter att min farfar dog så kände jag att han också tittade till mig, det är en sak jag hade velat få "bekräftat" av ett medium.
    Men jag litar inte på vilket som helst så jag vågar inte gå till nån random, nån gång ska jag kolla upp och göra det.
    ❤ Oliver april -09 , Minikorv BF 101227 ❤
Svar på tråden medium, bluff?