Jag kan ärligt säga att jag har inte blivit av med mitt beroende, men jag har fått verktyg som hjälpt mig att hantera det. Jag gick ett program via Internet på www.slutaspela.nu som hjälpte mig enormt mycket. Det var helt gratis och är en slags nätbaserad KBT-behandling på 8 veckor tror jag det var. Men problemet för din sambo verkar snarare vara att han inte vill få hjälp och inte ser spelandet som det problem det är. Sen har jag gått regelbundet på möten också och det har också hjälpt mig mycket.
Men kämpa med tankarna måste man varje dag och jag har insett att precis som en nykter alkoholist aldrig mer kan dricka alkohol så kommer jag aldrig mer att kunna spela för pengar. Jag är en spelfri spelberoende eller vad man ska säga! :)
Det som skapar ångest nu är mer att jag börjar inse vad jag faktiskt gjort. Hur mycket pengar jag förlorat och hur jag har sårat och oroat mina anhöriga. Det är det värsta av allt och tyvärr kan såna tankar i vissa perioder leda till att man tror att man kan vinna tillbaka pengarna. Men det kommer jag aldrig att göra, jag har förlorat så mycket och skulle jag vinna något, skulle de pengarna sättas in i spel igen. Det vet jag av erfarenhet, att jag aldrig kan behålla en vinst. Även om jag tar ut den så att säga så sätts den in i spel igen på ett kick.
Jag har en stående överföring till min sambo varje månad som ska täcka min andel av våra gemensamma räkningar, mat o.s.v. I början fick han kika på mitt konto också när han ville men det blev lite jobbigt för oss båda så nu har vi gjort så att min pappa har lite koll på det istället. Jag har ett lån till mina föräldrar som hjälpte oss ur den ekonomiska knipa jag försatt oss i och min pappa får utdrag från mitt konto regelbundet. Jag har också fått klart för mig att mina föräldrar kommer inte att hjälpa mig ekonomiskt en andra gång om jag försätter mig i samma situation igen d.v.s. spelar bort så mycket att jag inte kan betala mina räkningar eller tar lån med skyhög ränta överallt. Även om de har möjligheten till att hjälpa mig, så kommer de inte att göra det – det är den där ”egoismen” som anhöriga måste ha som jag skrev om i mitt tidigare inlägg. Det är det enda som hjälper faktiskt - att sätta hårt mot hårt.
Så som svar på din fråga om du är för snäll – JA, det är du! Alldeles för snäll! :) Ni bor tillsammans nu och du har det säkerligen sämre ekonomiskt nu än när du bodde själv. Det ska vara tvärtom ju när man bor ihop och delar på de gemensamma utgifterna! Han är din sambo, inte din son och du ska inte försörja honom när han faktiskt har ett jobb och en inkomst.
Du ska verkligen inte betala alla era gemensamma räkningar! Om det nu är så att din sambo inte har några pengar kvar när han betalat sin del av era gemensamma räkningar, matkostnader m.m. så är det ju så. Han överlever, för han har tak över huvudet, mat på bordet och kläder på kroppen. Han kanske får försöka sluta röka och ta med lunch till jobbet istället för att spara några hundralappar. Går det inte av någon anledning så kanske han ska ha någon form av ”veckopeng” på säg 400 kronor i veckan och skulle de ta slut så får han inte mer, oavsett vad.
Att ett par tusen i månaden av hans pengar går till spel istället för till sin egen försörjning är så totalt fel som det kan bli. Tänk om han inte hade dig, hur skulle han klarat sig då?
Möten tycker jag att du ska gå på själv. Du behöver inte prata med din sambo om vad de säger där om han inte lyssnar, men prata av dig om hur din situation är och få råd och tips från de som går dit. Det är anhöriga och spelare som är motiverade till att sluta spela så du kommer få mycket värdefulla råd och tips därifrån på hur ni ska göra. Men A och O är att han börjar betala för sin försörjning med det han kan. Att han lägger pengar på spel istället för på sin egen mat, el, hyra o.s.v. är helt fel.
Är det en hyreslägenhet ni skrivit på kontraktet för? Du måste kräva att han betalar halva hyran på den i vilket fall och gör det direkt som en stående överföring. Annars kommer du att bli betalningsskyldig om det visar sig att han inte har råd att betala – även om ni båda står på kontraktet.
Du måste som sagt göra allt du kan för att skydda dig själv och din ekonomi. Vet någon av era föräldrar om det här?
Lycka till! (Ännu längre inlägg den här gången…) :)