Bebisar sommar/höst 2011 i Umeå

jag kan inte riktigt det där - men mitt barn ligger ovanligt högt upp sa barnmorskan. Fixerat är ju en sak, då huvudet liksom "fastnat" ,men barnet kan ju ligga nere men ofixerat och rörligt. Men min bäbis ligger högt uppe, hon fick känna vaginalt och det var då hon sa att det fanns risk för att navelsträngen skulle komma ut före i fall vattnet gick - och därför skulle jag lägga mig ned och ringa ambulans (inte ansett som ngt akutfall) men just bara för att förhindra "navelsträngsframfall". Men jag har läst på nätet att det är väldigt ovanligt, men jag vågar inte heller göra annat nu när hon sagt så där... Bäst att göra det man är tillsagd =)

Ahaa, då förstår jag. Jag tycker att magen börjat sjunka en hel del på sistone, kan äta mycket bättre numera bl.a, så då kanske det inte är någon fara trots allt :)

Jag fick för mig att jag kände lite kraftigare värkar inatt, kanske 5-6 stycken bara och oregelbundna. Men efter ett toabesök så gick det över så vette tusan om det verkligen var värkar eller inte ;) Hur som helst är man ju på helspänn nu jämt och nästan letar tecken på att nåt ska vara på G. Trots att det ändå kan vara flera veckor kvar i värsta fall.

Funderar även jag en del kring hur allt kommer bli och funka rent praktiskt med "storasyster" när det sätter igång och första tiden efter förlossningen. Allt känns så himla beroende på när på dygnet det sätter igång och när på dygnet och vad för dag bebis tänkt komma ut- helg eller vardag. Det i sin tur tillsammans med läget hos mig och liten tror jag kommer påverka hur länge vi stannar på bb samt var dottern ska vara under tiden.

Mitt drömscenario är att vattnet går fredag morgon innan bf så att man får sova ut på morgon samt att helgen är i antågande så att mannen inte behöver börja ta ut dagar innan måndag, värkarna kommer igång strax efter men känns hanterbara så att man i lugn och ro kan fixa klart allt hemma och lämna bort dottern utan att stressa eller få dåligt samvete mot henne, sen får det gå ganska fort väl inne på förlossningen, bebis föds strax efter lunch, alla mår bra och är friska och amningen kommer igång direkt. Den stolta storasystern kommer och hälsar på framåt kvällen och jag åker hem från bb morgonen efter!

Totalt motsatt min förra förlossning som var skit på många sätt. En riktigt rosenrosa dröm! Vågar inte hoppas på något sådant utan ser liksom det värsta framför mig denna gång för att förhoppningsvis bli positivt överraskad istället ;)
Trots allt känner jag mig ganska peppar.
Lärde mig förra gången att man får ta det hela som det kommer- i vilket fall kommer det något underbart av det hela!

Det börjar ju närma sig bf för dig ni slania!

Ja, tänk vad enkelt allt skulle va om man ändå fick planera sin förlossning in i minsta detalj :) Jag går in i vecka 39 imorgon och jag önskar och hoppas att förlossningen ska sätta igång vilken dag som helst! Min bror har semester fr.o.m imorgon så bara det känns ju som en enorm trygghet så man slipper be honom (eller någon annan) ta ledigt från jobbet för att ta hand om vår dotter när vi åker in.
Sambon har ju varit föräldraledig nu denna veckan, sen har han 4 veckors semester och så blir det väl att ta ut de 10 pappadagarna efter det. Där känner jag också att det vore bra om bebisen kunde bestämma sig för att komma ut nån vecka tidigare, bara så vi får mer tid tillsammans här hemma. Men man kan ju som sagt bara önska....

Ja, om man fick planera....eller veta i förväg...
Jag var hos barnmorskan i dag, har varit superslut i tre dagar, haft feberkänsla (utan feber) och huvudvärk. men allt såg så bra ut. Du är ju höggravid i en extrem värme, och så har du ett barn på 4 år också sade hon...suck! Just det. Det kanske ska vara så här...
Hon skulle göra en hinnsvepning, för att kanske hjälpa mig på traven. Men icket - hon kom inte åt. Livmodertappen var så bakåtriktad och hård att hon nådde den knappt. Skit också.
Så det ser inte ut att komma igång på ett bra tag för mig. Hoppas bara att mina handleder klarar detta, utan att nerven skadas permanent...
Nä, nu är man less. Både på alla krämpor, att vara otymplig och inte kunna göra något. Sedan är man ju så ruskigt nyfiken på vem som gömmer sig där inne...

En vän till mig födde här om dagen, hon tog EDA, beskrev den som underbar. Till biverkningarna kom. Postspinal huvudvärk. Hon kan bara ligga ner... Flera dagar har det varit så trots smärtstillande och dropp - så nu skulle de göra en "blood patch" (in med blod i ryggkanalen" för att laga problemet. Hon sa att hade hon vetat detta hade hon inte tagit den... Och narkosläkaren hade sagt att tyvärr är det ca 25% som får det. Det lät lite väl mycket...

Så nu vet jag inte vad jag tycker om smärtlindring. Man får hoppas att man inte behöver helt enkelt... 

Hej allihopa!

Hittade just er tråd. Vet att jag är rätt sent ute men provar ändå. Jag är en tjej på 30 år som med min sambo bor på Rödäng i Umeå. Vi väntar vårt 2:a barn i augusti (16:e) enligt ultraljud. Vi har sedan tidigare en liten dotter på 1 år och 3 månader så hon blir tidigt storasyster.

Började läsa era inlägg och ska föröska att hinna läsa ikapp mig lite:)

Är det ok att även jag hänger med er?

/Carro

vad har ni för sf mått, ör själv i vecka 35+2 och hade idag sf på 37... ligger över den översta kurvan haha. ska kolla viktuppskattning imorgon på ul...

Jag hade vecka 40+0 SF-mått 36. 
I dag säger jag bara en sak. tack gooode gud för regn och frisk luft... =)
 

Ja, det är så otroligt skönt att det äntligen är lite svalare temperatur! Jag har mått så illa i denna värmen och sömn har inte ens varit att tänka på. Först nu har jag lyckats sova mer än en halvtimme i sträck. Längtar efter bebis så jag håller på bli tokig. 9 dagar kvar till BF, varför går tiden såååå långsamt??

Välkommen Carro K!