Pappa mot sin vilja?

Jag hade åsikten att folk får ta ansvar för sina egna beslut innan jag träffade min sambo, ser inget konstigt med det alls faktiskt.
Om vi ska blanda in mitt privatliv i en allmän åsikt så lurade ingen någon, hon blev dock på smällen helt korrekt.
Min sambo sa varken ja eller nej till barnet och han har honom varannan vecka.

Men vill ni lägga ihop 1+gul och få det till två så är det stå för er.

 

 Jag har lite funderingar. Hur kan det vara tillåtet att tvinga en människa att bli förälder mot dennas vilja?
 Ja man kan inte tvinga någon att göra abort självklart inte. Men varför ska han behöva stå som pappa o behöva betala underhåll när han inte vill o hon visste det???

Vad tycker ni?

Lite fakta.
Han har ett barn sen en tidigare relation. Gemensam vårdnad, Han har sitt barn så ofta han kan.
Inleder en  relation med den nya o redogör att han INTE vill ha fler barn.  (Pga mkt jobb,ansträngd ekonomi och att han anser sig inte hinna vara en BRA pappa till fler barn.
Använder kondom

Hon har ett vuxet barn sen en tidigare relation. Väldigt barnkär.
I  den  nya relationen accepterar att han inte vill ha fler barn. (hon vill ändå inte börja om)
Vägrar göra abort när hon blir gravid då kondomen går sönder.

Känns det inte som att du skapar diskussion helt i onödan nu?

En pappa är en pappa, det finns bara en pappa och det är den biologiska och sedan kan han ersättas med en som KALLAS pappa för att han spelar en pappaROLL, gäller även ordet "mamma" och "förälder"

Din mamma är din förälder men du har(?) ersatt henne med en som spelar en mammaROLL, en föräldraROLL och du kan kalla henne mamma hur mycket du vill hon kommer inte bli din mamma för det.
Däremot SOM en mamma. 

ALLA vet att ett samlag, trots p-medel, kan leda till en graviditet.
Vill man inte ha fler barn så kan han antingen sterilisera sig eller inte ha samlag med en fertil kvinna.

Det är hårt att tycka som jag gör men ibland blir jag alldeler för trött på dessa karlar som vägrar ta konsekvenserna av sitt handlande... Det betyder inte att kvinnan gör rätt. Men nu är de gravida, hon tänker behålla...

Är man med i leken får man leken tåla...

Svar : Den som ensam bestämmer sig för att dra på sig en utgift får utgiften betala.

Är det så svårt att förstå att det inte är svårare än så? 

Alltså, 'stackars pappor' gruppen här är ju så oinsatta så att man slår sig för pannan..

Visst, det är inte optimalt med barn som inte har pappor som tar sitt ansvar. Visst kan man tycka att vissa familjebildningar inte är optimala. Det kan man ju självklart tycka.

Men tänk nu ett varv extra innan ni börjar gapa. Tänk igenom alla aspekter istället för att fokusera på ett par enstaka punkter. (Ledsen om jag har tråkig ton, men detta ämne har varvats några gånger här på FL och man stöter på samma oinsatta argument hela tiden).

Dagens system regleras av två var för sig skilda system av lagar/regler. De är inte avhängda varandra, men då de påverkar olika delar av ett barns tillkomst och liv så påverkar de båda vilka skyldigheter pappor/mammor har för sina barn.

1. Kvinnan har rätt till sin kropp. Kan vi vara överens om att vi inte skall ha tvångsaborger i Sverige? Vi kan ha åsikter om lämpligheten att föda vissa barn, men det handlar ändå inte om att gå till tandläkaren utan är ett stort ingripande hos en kvinna.

2. Alla föräldrar har underhållsplikt till sina barn. Här kommer den viktiga biten, så läs nu. Ingen, inklusive modern, har rätt att avsäga barnet detta skydd. Detta är en viktig princip för att skydda barnet! Vad föreslår 'stackars pappor' gruppen här egentligen? Att man skall ge rätt att frånteckna sitt barn ekonomiskt skydd i 18 år framöver? Detta är helt enkelt inget som kommer att genomföras av uppenbara skäl, hur mycket man än vill göra barns framtid osäker.

Nu ber jag er i 'stackars pappor' gruppen. Kom med ett förslag på ett nytt regelverk som tar hänsyn till dessa två punkter. Gör iaf ett försök!

Ingen har i tidigare trådar lyckas formulera något konkret, så jag håller inte direkt andan av hopp. Det skulle vara kul att se ett försök iaf, istället för det vanliga gnället.

Det krävs två att skapa ett embryo.

Det krävs en att skapa ett barn.

Over and out

Mamman är och förblir boven oavsett. 

De tar sitt ansvar genom att säga nej ifall de inte vill ha barn, precis som en kvinna som inte vill ha barn tar sitt ansvar genom att inte föda ett.

Du har uppenbara problem att se hur det ser ut eller ta till dig fakta.
Självklart är det endast kvinnokroppen som är aktiv efter embryostarten men har du inte accepterat det i vuxen ålder kommer du troligen inte acceptera det heller.
Det förändrar dock inte att det är ett faktum att så är fallet, kvinnan och hennes kropp skapar barn, mannen är endast delaktig i att få processen påbörjad men där slutar också hans aktivitet.

Du hänger upp dig på abort, jätteledsen att du upplevt något traumatiskt angående det. 
Ta itu med det istället för att vara bitter.

Vill inte kvinnan göra abort fine.
Men lämna mannen utanför allt om hon fattar ett beslut att behålla mot den genetiska faderns vilja.
Hon och bara hon borde stå för hennes beslut, inte någon annan.

Hur man nu ens vill bära ett barn som inte ens pappan vill ha men det får stå för de som väljer det. 

Tycker synd om barnen bara, jag skulle inte vilja ha en egoist till mamma, hon hade inte haft det lätt ifall jag vetat att hon valde att jag inte skulle ha en pappa. 

Jag hade åsikten att folk får ta ansvar för sina egna beslut innan jag träffade min sambo, ser inget konstigt med det alls faktiskt.
Om vi ska blanda in mitt privatliv i en allmän åsikt så lurade ingen någon, hon blev dock på smällen helt korrekt.
Min sambo sa varken ja eller nej till barnet och han har honom varannan vecka.

Men vill ni lägga ihop 1+gul och få det till två så är det stå för er.