**Den stora feta LCHF-tråden**

Så irriterande. Jag har gått ner 11.9 kilo. !2 hade kännts så mycket häftigare!
Någon frågade mig idag hur mycket mer jag ska gå ner.
Jag svarade tills min kropp slutar vilja gå ner, för inte sjutton kan jag veta om jag kommer att trivas om 7 eller 12 kilo?
Jag är sjuk och tycker rätt synd om mig själv, dessutom är vi barnfria i några dagar och det ska man ju fira...
Så ja, jag äter ostbågar, choklad, bröd och diverse annat. Jag gör med andra ord precis så som mina gamla ätstörningar tycker att jag ska grå och jag har inte alls något emot det. Får bara bestämma mig för hur länge jag får tillåta detta.
Nu har jag haft en paus i 3 dagar.
Jag har insett att jag saknar att få äta, frossa och vräka i mig. Jag tycker att det blir skittrist av att inte "få" och jag skrev ju tidigare om det. Jag har bestämt mig för att faktiskt tillåta mig själv att göra så, ibland. Att jag under någon/några dagar får äta allt det där som jag är så himla sugen på, att jag får falla tillbaka och köpa en stoor påse godis och äta nybakat bröd och allt det där.
Jag behöver det för att jag ska må bra, även psykiskt.
Vilkoret för att jag ska "få" göra det, är att det är planerat. Jag får inte falla och bara börja, utan det måste vara planerat.
Nu har jag haft mina 3 dagar och det är dags att ta tag i LCHF igen. Jag känner mig helt tillfreds med att ha fått äta allt jag velat ha och hälften av det var inte så gott som jag trodde det skulle vara.
Nu börjar resan neråt igen