(började fundera på hur lång hållbarhet bajs har, sen kom jag på att bäst före-datumet eventuellt möjligtvis redan lär ha passerat för bra länge sedan...)
Kaya,
Tack! Dina ord värmer 
Jo, kroppen går i nån form av svältläge, men inte lika akut som med kolhydratbaserad kost. Det är därför jag också säger att man absolut inte borde börja köra 80/80/20 bara för att man tycker typ 1 kg ner i veckan är för lite. Utan jag rekommenderar det om man har stått still en längre period, vilket ju är det som Dahlqvist och dom andra också säger.
Jag hadeju kommit igång med träning innan allergin slog till. Nu har jag inte kunnat göra nåt sen i lördags. Och det stör mig mentalt. Samtidigt så fattar jag ju att det inte finns nån vits med att träna när det bara sliter mer på kroppen än det gör nytta. Och jag brukar ju bara vara så här allergisk i början av våren, sen blir det lättare! Jag vill också komma igång och springa. Det har gett mig bra resultat förut på vågen, och jag behöver ju verkligen jobba upp konditionen också! Dessutom har jag löpband hemma så det passar bra att ta en kvart (ja, jag orkar inte mer typ...) ett par kvällar i veckan utan att behöva åka nånstans eller så. Plus att jag slipper springa ute bland allt pollen, vilket ju gör det lättare att hålla igång! Och självklart så hoppas jag att träningen ska ge mig en extra skjuts! På längre sikt är jag säker på att den gör det, även om jag tränar på låg nivå, eftersom jag ÄR på låg nivå vad gäller styrka och kondition efter problematiska graviditeter, och det ger ju mycket att öka på det kroppsliga!
Men vad gäller maten. I min hjärna pågår en väldig dragkamp just nu. Jag vet att jag kan inte sänka kalorimängden mycket mer än så här, utan att öka kolhydraterna. (80/80/10 är typ det lägsta jag kan tänka mig, ligger ju lite högre än det nu!) Jag VILL INTE öka kolhydraterna, men samtidigt vet jag att jag gick ner mina första 15 kg då jag tog tag i vikten, just mha lågkalorikost med få kolhydrater (men inte så här få!). Kanske det är så att LCHF av någon anledning (kan vara hormonellt efter graviditet tex) tycker att jag ska ha den här vikten, och då kanske LCHF i sin rena form inte är det jag ska satsa på just nu! (För kilona SKA bort!) Och det gör mig både besviken och ledsen och ARG, eftersom jag mår bra på alla andra vis av att äta så här! Att man ska tvingas kompromissa eller gå ifrån sina principer...
Suck......
Det känns ärligt talat så förbannat löjligt att vara en så kraftig förespråkare för lågkolhydratkost, och sen ska man behöva ta till lågkalorikost för att själv bli av med sina sista kilon.... Så patetiskt lixom!
) och kämpar just nu med depressionskilon som satte sig precis innan mitt första plus. Det är viktigt för mig att bli av med dom inte bara kroppsligt, utan också för att det är en ständig påminnelse om depressionen och stressen jag kände då och hur dåligt jag mådde. Så dom SKA bort, även om jag tyvärr måste lämna en del principer för att få bort dom. Tyvärr, jag ser ingen annan utväg. Jag känner ständigt hur depressionen finns kvar inom mig. Löjligt att det ska sitta i en siffra på vågen, men för mig är det så! Så jag kan bli lite desperat ibland när inget händer på vågen. Det är inte så att jag hatar min kropp just nu, men jag hatar innebörden av kilona. och när kilona inte vill släppa taget så blir det för mig samma sak som att depressionen vägrar släppa taget....
Joller,
Kan tillägga att jag blivit mobbad för min vikt sedan barnsben och "bantat" på ett eller annat vis sen jag var ca 12 år!! (20 år alltså) Plus att jag har precis avverkat 2 täta graviditeter där jag har haft stora problem med foglossning och förvärkar och har i princip varit sängliggande under hela graviditeterna. Har behövt hjälp för att ens ta mig till toa 10 meter bort! Så min kondition och styrka är såklart i botten efter det, och därmed även min förbränning! Om den itne var sabbat tillräckligt pga bantning innan, så är den det ju absolut nu!
Så, precis som jag sa, så som jag äter nu det gör man inte om det inte är ett extremfall! Man börjar på en lagom nivå, och sen får man se vilka små korrigeringar man själv måste göra. ingen kan säga på förhand vad som passar någon annan egentligen, utan man har vissa grunder som man kan utgå från och sedan får man se vad som händer med hälsan och med vågen! Som sagt, jag tvivlar på att du har sabbat din förbränning på det viset som jag har gjort! Så börja du med normal lchf, och strunta i alla dessa specialfall ett tag, tills du ser vad som händer med din kropp!
Det hade varit helt underbart!
Kaya,
Haha, jag har ett stort möte i eftermiddag, så jag sitter och gör mängder av utskrifter som ska nitas och sorteras och fixas. Så det blir en hel del dötid som man får göra av med! 
Jag förstår hur du menar. Jag är inte direkt orolig, även om jag ju fattar att kroppen inte kommer bli nån höjdarkropp även om jag tappar mina kilon. Jag mår helt ok redan nu! Det är mer det där underliggande ständigt påminnande om depression och allt vad det kan vara. Det är nåt som gnager så att säga. Så jag hoppas att det släpper sen!
jag insåg ju igår när jag satt och gick igenom min matdagbok att jag äter väldigt likt GI fas 1 nu, med kaloribegränsning. Visst där ska jag ligga på ca 1600 kcal och det kommer jag inte upp i nu, men fördelningsmässigt så ligger jag ju mer likt GI än jag ligger LCHF egentligen. Jag känner mig nöjd med det mesta, så om det bara börjar röra sig på vågen också så trivs jag bra! Jag gillar inte att jag ska behöva strama åt eller försöka hitta nåt att ändra på hela tiden. man vill ju komma in i nåt man trivs med och som man kan lita på!
Jag vet inte hur sånt går till och jag har aldrig tänkt på att säga till maken att göra det heller. Nu är det för sent. Bilderna är ju värst men vi har lite bebisbilder på en annan kamera och det har maken sparat ner på sin dator men jag hade så många, många fler i min eftersom jag fotar nästan dagligen. jaja. Nu är det som det är.
Ett smart tips om ni har kamera med SD-kort i är att köpa ett sånt som kopplar upp sig till datorn via Bluetooth eller nåt sånt. Då lägger man bara kameran bredvid datorn så fattar den vad den ska göra själv via nåt program. Det går ju att göra med flera datorer och på så vis få backup. Alternativt så ligger ju bilderna kvar på kameran efter att de kopierats till datorn, så då har man ju en backup automatiskt.
Tack för era långa svar.
Dags att äntligen åka hemåt nu och hoppas på en lugn helg! Ted ska väl käka godisbilar, och jag kan säga att det är extremt lockande för min del just nu!!! Jag svarar senare ikväll! Kram på er allihop sålänge!