Januaribebis 2012

värmer bastun för jag fryser så... läste att man inte ska bada bastu mer än 10 min. kollade lite med mamma och mormor och på dom finska sidorna på nätet och hittade inga sådana riktlinjer i finland, så eftersom jag är finne och bastar flera gånger i veckan kommer jag att fortsätta med det som vanligt, visst känner man av att man inte orkar lika länge som tidigare men då lyssnar man ju på kroppen :)

Grattis till sonen :) ser nästan ut som han räcker ut tungan

vad är bikarbonattest?

jag ska på ett andra ul imorgon då bm inte kunde se allt hon ville se :-/ jag blev ganska oroad, hon sa varken bra eller dåligt bara att hon ville kolla igen :-/

äntligen lite lugn i huset = egentid och datortid :) var på rul imorse och först var busen inte still alls så bm kunde inte mäta det hon skulle och bebin låg med knäna upp och navelsträngen mellan bena så det var omöjligt att se nånting :)

bm kämpade i 35 min och sa sen detta går inte busen vill inte vara med, gå ni och fika eller ta en promenad och kom tillbaka om 40min, så det gjorde vi och då låg den lilla still fast med hicka skulle kanske inte druckigt läsk  

allting såg bra ut och bf 13/1  istället för 4/1 vilket bara vore bra trots att det inte stämmer med mitt äl

En liten sessa ska vi få denna gången och vi är överlyckliga,
hade vi självklart varit över en pojk oxå,
MEN vi har 2 riktigt grabbiga killar som älska bilar och actionfigurer, så detta känns riktigt kul, sen blir det inga fler barn har mannen bestämt så detta var våran chans att bryta trenden för min mor som har 5 barnbarn och alla killar    

vi har här hemma förklarat att vi kommer först fira nyår, varpå frågan kom, vad är nyår nu igen,

efter att ha förklarat att det är då man skjuter raketer så skojade jag med honiom och sa att kanske raketerna skrämmer ut bebis så vi slipper vänta till mitten av januari på henne.

så igår var pojken och mannen och handlade och han letade febrilt efter raketer att skrämma ut bebis med så han fick träffa denne

ok my bad dålig vits trodde han skulle hänga med på den lite då han annars är rätt bra på sånt (6åring)     

måste oxå berätta, har min stora pojk på 6 år sedan missfall sedan en graviditet där jag faktiskt önskade mig en tjej för mannen hade igentligen redan bestämt sig för att det inte blir fler än 2 barn... vi var och gjorde könsul som visade på en pojke och jag kände ett LITET sting av besvikelse.. ingenting jag vågade utra högt ens för min man :( var ledsen över detta i kanske en vecka eftersom  tanken att inte ens få en chans till att få en dotter kändes ledsam (samtidigt som tanken på att inte få fler än 2 barn var för mig ledsam) OCH det kändes hemskt att ha dessa tankar, speciellt så tätt inpå mitt missfall :( kände mig inte värd att få barnet alls när jag tänkte så så det var inte lätt.

Men efter en vecka när vi började fundera på namn och jag hade köpt dom första kläderna kom glädjen tillbaka och sonen är idag en busig härlig helt underbar liten kille på 2 år.

plötsligt ändrade sig min man och vi försökte igen vilket resulterade i missfall :( innan denna graviditet då!

trots mina missfall missunnar jag inte andra runtomkring som fått barn under den tiden och alla har rätt till sina tankar och känslor, sen tycker jag ändå att man kanske inte ska ta upp det på ett forum där det är som upplagt att folk tar illa vid sig, jag ångrar att jag aldrig pratade om hur jag kände just då med min man men är glad att jag inte nämnde det för någon annan, jag tillät mig själv att i mitt innersta ha dessa tankar och sen glömma det och det satt väll kvar till denna graviditet oxå, det hade absolut inte spelat nån roll längre, är bara glad att min käre man ändrade sig och att naturen varit snäll mot mig så jag fick ett 3dje barn :) 

nu visade rul på att det faktiskt är en flicka denna gången och tänk vad förvånad jag var, kände ingenting speciellt utöver lyckan att barnet faktiskt är friskt, jag var så inställd på en till pojk oxå så förvåningen var dubbel men absolut inget mer.

bearbeta detta för dig själv, vänj dig vid tanken så kommer det bli bra tillslut, du kommer ändå tillslut tycka att just ditt barn oavsett kön är världens underbaraste finaste unge.

     

  

             

det där är lite klurigt att reda ut :) älskar inte nån av mina söner mer eller mindre, bara på ett annat sätt, dom är ju olika individer och med väldigt olika egenskaper som jag både älskar och gillar mindre :D,

min stora är ju min förstfödda och är "speciell" på det viset, 2:an känner jag är speciellt nära då han har jag fött naturlig väg (hade lite svårt med samhörigheten till den stora första veckorna efter akutsnitt).

kanske går att jämföra som kärleken till sina egna föräldrar?! mamma och pappa är ju lika viktiga fast två olika människor :) 

oj. kände hur klumpig jag var som skrev så, är ju absolut inte alltid så självklart att alla har båda föräldrar :( tur du inte tog illa upp :)

vi e nästan klara med garderoben till bebis

hade så mycket unisex kläder till sönerna så en runda på vinden och i shoppingcentret i helgen resulterade i att jag bara behöver handla ytterkläder till bebis, har två sommarbarn så några beibioveroller och sånt äger jag inga.

nånting nytt har och kommer jag oxå köpa trots att jag igentligen inte behöver   

nån mer som hunnit handla massor+ vagnen e klar och kläderna.. mannen stoppade mig när jag tänkte sätta ihop spjälsängen, han tyckte vi kan vänta till jul