HäxanSurtant skrev 2011-05-22 19:44:20 följande:
Nej man får inte skit för att man räddar djur, inte ens här inne, inte så ofta iaf.... Du räddade ju henne från ett helt annat liv, där hon förmodligen inte levt alls så länge, det är vad som räknas. Jag fick hit en mamma och en kattunge bara 6 dagar efter att hon födde, det skall man inte heller göra. Men kvinnan som hade kattann, bara lämnade henne och flyttade, hon födde i en grannes garderob

men fick flytta till mig och min dåvarande hund och Nils då. Allt gick bra, mamman bor idag hos min mamma och dottern hon fick bor hos min mormor, men bodde många år hos mig, men när jag fick barn blev det för livat för henne, så hon fick flytta till min mormor, där hon har det lugnt och skönt och lapar sol på balkongen och träffar oss ändå varje vecka typ.
Nja alltså det är så olika, det som kan brista med katter som är unga är att de kan förlora kattspråket vilket de utvecklar från v 10-12 som mest om jag fattat rätt, men har man andra katter så lär dom sig ändå. Nils fostrade den vuxna mamman och hennes unge. Han visste reglerna hemma och sa till dom, resultatet blev tre katter som aldrig hoppade upp på bänkar eller fönsterbrädor. De var alla utekatter och blev sen innekatter, alltså man kan förändra djurens värld, bara de är trygga med människorna, det är något som flyttande och annat lärt mig.
Än idag så kan mina katter sina namn och jag visslar in dom på kvällen eller när jag nu vill ha hem dom och dom kommer som skott varje gång, trots att de bara blir berömda med en klapp och ingen matbit
Man kan lära katter mkt och vissa katter är helt hopplösa hur man än försöker

Min stora katt är så timid att lilltjejen kör över henne totalt, finns inte en chans till fostring där. Märta lärde sig sitt namn snabbt (efter tre dagar!) och vet precis vad hon får och inte får göra. Hon är 3 år, henne köpte jag från ett cat shelter då hon var cirka halvåret. Men Alma... hon är all over the place! Jag hoppas på att kastreringen ska lugna ner henne lite åtminstone, ibland tycker även Märta hon är lite jobbig...
Förlåt, glömde säga det: Nils är jättefin!