Så trött på dejting-träsket (här kan vi ösa lite skit på nätdejting)

Jag orkade läsa kära du!

Om du vill ha mer än sex ska du INTE träffa denna killen igen, det säger sig självt. Men du, som är mitt uppe i det hela kanske inte ser det.

Du vill något annat, jaga inte efter en sådan velig idiot. Hur gammal är han?

Jag dejtar just nu själv en kille som jag misstänker bara är ute efter sex. Vet inte än, men för mig är det just nu ok. Jag vill dock veta. Man vill ju inte få känslor för någon i onödan, men lite närhet behöver man ju liksom

Alltså fy satan vad jag är less nu!

Varit singel i 2 år. Träffat lite killar under singeltiden, främst har det "bara" varit sex. Gick med på en dejtingsite igen för ett par månader sedan, eftersom jag fått för mig att jag är "redo" för något riktigt, och vill testa om det går att hitta där.

Träffade en kille för ungefär 2 månader sedan, som det gick "bra" med. Jag kände iofs att han inte riiiktigt var min typ, men jag ville testa i alla fall. Vi sågs några gånger (kanske 5 eller så), sov med varandra och hade (tyvärr) sex. Jag tänkte att jag skulle ge det ett par träffar till för att se hur det skulle kännas, eftersom jag var lite osäker. Men.. plötsligt bara tvärslutar han höra av sig. Eller, slutar svara när jag hör av mig. Bara puts väck totalborta! Jag vet inte om han har dött, eller bara träffat någon annan/inte vill ses mer och inte vågade säga det. Jag blev halvt galen i alla fall! När ilskan (och det ledsna) lagt sig så fick jag kontakt med en annan kille. Äldre och med två barn. Jag är 22 och utan barn.
 Han började skriva och visa intresse, jag sa ganska tydligt att jag inte tänkt träffa någon med barn (been there done that), men han var så pass intressant ändå, och han föreslog att vi skulle träffas, vilket vi gjorde.

Kändes kanon att ses första gången. Vi tog en långpromenad och pratade jättebra med varandra. Bytte nummer och sågs igen. En mysig kväll som avslutades med te hemma hos honom, och "råkade" bli några kyssar i soffan innan jag åkte hem.

Haft en del telefonkontakt, både sms och samtal. Häromdagen hade vi tredje daten (känns som att vi träffats MYCKET mer). Hemma hos honom, jag blev kvar över natten. Vi satt och pratade lääänge på balkongen, tog en promenad, och kunde väl sedan inte låta bli varandra. Hade sex på kvällen, natten och morgonen. Duschade tillsammans och hade mer sex. Tog oss ut på en promenad innan jag var tvungen att åka.

Under kvällen pratade han mycket om hur han kände och tänker (vilket han gör rätt mycket) . Han sa saker som att det känns rätt med mig, att han tycker om att vara med mig och blabla. Vi sa båda att det är lite läskigt att träffa någon "igen", men som sagt, att det känns bra.

Jag messade efteråt och skrev typ "tack för en mysig kväll/natt/morgon" osv, och han svarade. Ett normalt trevligt svar liksom.

Sedan blev det tyst. Jag skickade ett mess utan att få svar. Ett par dagar gick (3 kanske), och jag skrev idag att "om man väljer att ha sex med någon så kan man faktiskt bemöda sig med att skicka ett sms sedan..". Jag var väldigt tydlig på vår date, med att jag tidigare har känt mig "utnyttjad", och att jag INTE är ute efter att bara ligga. Han var fullt medveten om det. Han bad om ursäkt för att han inte hört av sig, skrev långa haranger om det ena efter det andra. Bl.a. "Jag vet dock inte vad jag vill, men jag vill gärna ses igen". Jag sa att jag ju heller inte vet vad jag vill, men vi bokade i alla fall in en ny träff om ett par dagar.

FAN JAG HATAR DET HÄR! Måste det vara så här att dejta? Varför träffar JAG aldrig någon som det bara säger PANG med, och så är det vi? Haha. Fan också! Nu känns det som att han ska träffa mig för att "avgöra" liksom... Hmm... Jag är så känslig och blev ledsen över att han inte hörde av sig, det känns som ett så tydligt tecken på att han inte är intresserad. Nu känner jag att det kanske är skitsamma, att vi inte behöver ses mer. Det känns nästan som att nästa date borde sluta med att vi bestämmer att vi inte ska ses mer, bara för att slippa mer smärta. Orka inte hålla på och ha känslor mer, orkar inte vänta på att han ska höra av sig, orkar inte vara så jävla ovetandes om hur allt ska bli.

Jag VET att vi bara har träffats tre gånger, det är inte det. Vet inte vad jag vill med det här inlägget heller, mest vräka ur mig skiten, haha. Jävla skitdejtande vad det känns komplicerat!! Blir det inget nu (vilket jag har NOLL aning om), så skiter jag i det här ett tag. Då får det vara slutdejtat, tills Mr Right dyker upp! Hur han nu ska kunna göra det om jag inte vill dejta, haha.            

Kram till alla er (tror inte att någon orkar sig igenom min mastodont-text, men ändå)!  

Jag tror tvärtom: Du tjänar på att vara ärlig och säga så som du känner. Det är bra!  

Att blotta sig, sin bakgrund, sina innersta tankar och hemligheter första träffen eller under de första dejterna, NEJ, det tror inte jag heller på.

Alltså, när jag läser detta så gör jag en hel del tolkningar som jag misstänker att du gör "fel" eller vad man ska kalla det. Hoppas du kan ta det som en bra kritik och att det kanske kan hjälpa dig i dejtingvärlden.

Jag får känslan litegrann av att du blottar dig alldeles för mycket alldelse för tidigt, detta resulterar i att du blir sårbar alldeles för snabbt vilket inte är bra när man inte känner en människa. När man träffar en ny människa man inte känner så kan han säga en herrans massa saker om vad han tänker och känner - men allt det ska man ta med en nypa salt och inte "köpa rätt av". Visst han kanske känner så just i stunden som han säger det men kan i nästa stund känna nåt helt annat. Du måste hitta och bygga upp en del "skydd" för att inte göra dig så sårbar i början. Och framför allt inte säga saker som att "du känt dig utnyttjad" osv... du verkar inte medveten om vad du sänder för signaler....? Sen ska du nog inte gå så snabbt fram... du verkar lite för "på" och det brukar ge motsatt effekt av vad man önskar.

************************************************** ********************

Jag tycker inte att denna anonym Tröööt har gjort ngt fel.   hon har haft trevliga och förtroliga träffar med en kille som hon gillar och tänder på, efter sexet beter han sig undvikande och då säger hon att hon känner sig utnyttjad. 

jag tycker att det är helt rätt att säga så i detta läge eftersom de hade pratat om det innan.

jag kan inte någonstans se att denna Tröööött har blottat sig, varit alldeles för förtrolig osv. Det är en tolkning som  jag ser att du gör däremot.  vi tolkar ju alla saker olika, inget fel i det. Men ajg vill också säga vad jag ser coh jag tycker inte att jag ser ngt sådant alls.   Och som jag skrivit tidigare så tror jag på öppen och rak kommunikation ang var man står i den nya relationen med sin dejt.

Typ

jag tycker inte att vi passar alls, vill inte ha ngn fortsatt kontakt

jag vill gärna träffar dig igen

jag tycker om dig, du är rolig och trevlig

Jag träffar dig gärna igen,  men endast som kompis

jag  tycker att detta känns bra och vill gärna lära känna dig bättre

Jag tror att sådana här små "recensioner" efter ett irl-möte är jätteviktigt både för män och för kvinnor, men hela dejtingkulturen i Sverige lär oss att vara svåråtkomliga, vi ska spela oberörda, vi ska inte verka allt för angelägna, vi ska egentligen inte säga ens att vi önskar träffa någon, utan helst ska vi säga att vi är så nöjda och har gott om tid att vänta på den rätta.

Om man som Tröööött, dessutom har träffat en kille flera gånger och sedan tom varit i säng med honom så är det helt adekvat att uttrycka att man är besviken över att han inte hör av sig, fast han sagt att det inte skulle bli så.  Vad hände ? Slängde han benen på ryggen och sprang fortare än kvickt?  nej, han bad om ursäkt och ville träffas igen.

med allt för höga försvar kommer vi alla att förbli singlar.

Nätopia, du och jag verkar ha gjort samma resa . Jag blev också väldigt förtjust i "Hemligheten" och blir också väldigt lätt kompis med killar.  Sen jag fick mitt barn har jag dock hållt mig borta från dejtingsvängen men nu är det dags igen. Hoppas att jag har lärt mig något om mig själv efter att ha läst boken och efter att jag har fått uppleva RIKTIG kärlek med mitt barn, men det tror jag. Jag kommer nog att köra en liten kombi av dina och Gulletrolls råd, raka rör med inslag av mystik .

Jag sa att jag skulle uppdatera här för några dagar sen. Och jo, svaren trillar in nu när jag har status "kort romans" på HP. Jag har inte ens bild men får alla möjliga förslag, vafan är folk helt desperata? Några vettiga också, tack och lov!

Jag har INTE sagt till min nuvarande date att jag känner mig utnyttjad av HONOM! Det gör jag jag inte! Vi pratade (han berättade om sin skilsmässa osv.) och jag nämnde att jag är rätt less på att bara ha sex, och att jag känt mig lite utnyttjad tidigare. Att ha sex med honom var ju ett val av mig, och det är inget jag är ledsen över. Det råkiga var att han inte hörde av sig innan jag blev irriterad.

Jag menar att jag är väldigt öppen och bra på att snacka med killar vilket gör att vi snabbt hamnar i "kompisjargongen" i stället för flirtandet. Och så blir vi då också bara kompisar och inget mer.

I dejtingsammanhang kanske boken inte är så behjälplig direkt, men ju mer man förstår om sig själv, desto enklare bör det ju bli att klara av att inleda och få ett förhållande att fungera. Hoppas ju jag i alla fall .

Jag svarar istället utifån min erfarenhet eftersom jag har skrivit ungefär samma tidigare. 

Svar: nej, inte per automatik, men i mitt fall är det så eftersom jag alltid har pratat bättre med killar än med tjejer. Mitt  avspända sätt gentemot killar tror jag snart reducerar mig till en "kompis" istället för en blivande älskarinna. Killar gillar att prata djupt med mig. Det finns alltid en risk med det, tror jag. Då har de blottat sig för mkt och det kan bli alldeles för farligt för killarna (läs känslosamt).

Jag skriver bara om MIG vad som gäller för mig behöver ju absolut inte gälla för andra.  Gulletroll, du är tyvärr ganska snabb på att tolka in budskap i vad folk skriver och omtolka dem till generella sanningar. Du går från den andres "jag" till ett generellt "man".   Kan vi inte alla försöka att använda oss av jag och mig när vi skriver och bara utgå från oss själva. Jag tror att tonen blir mycket trevligare då. Denna tråd är just nu min favorit och jag behöver den och använder den på ett mycket själviskt sätt och hoppas att fler kan göra detsamma och inte behöva känna att det som skrivs värderas och omformuleras och i värsta fall missuppfattas av andra läsare.   Det vi skriver om är tillräckligt känsliga ämnen ändå.