Trash-tråden

*s e x i s t i s k a

Nej, och jag provoceras (ett vanligt tillstånd hos mig numer) av formuleringen "samma problem".

Vi har inte "samma problem", när det finns länder som Iran, som 2012 förbjöd kvinnor på 63 av landets universitet! Eller länder där kvinnor inte ens får bestämma över sin egen kropp, sitt eget liv, vem de ska gifta sig med, om de ska gå i skolan, när de ska gå ut (såg en dokumentär för någon vecka sedan där unga tjejer i Afghanistan klär sig som män bara för att få röra sig ute och spela fotboll).
Så nej - vi har inte "samma problem" i Sverige.
Och att använda ordet "apartheid" är nästan en skymf mot det egentliga apartheid.

Apartheid är utöver det ett ord som betyder just samhällssystemet och rasåtskillnadspolitiken i SA. Inget annat. 

Känns bra! 

Ni tycker väl inte att jag är jobbig som bråkar lite?
Jag behöver det! I avreaktionärt syfte. Behöver lite friktion i tråden. Inte bråk, friktion. 

Japp, jag tänkte faktiskt på det när jag skrev. Läste lite i den tråden igår tror jag.

Jag har länge sagt att Birger är en slags extremist av något slag men ingen lyssnar ju. De ser bara nallen och alla rumpor.

Känner du dig, som man, förtryckt i Sverige PM? 

Förtryckt på grund av landets lagar alltså.

Vilken lokal känner du nödvändigheten att besöka där du som man (?) förbjuds inträde?

Tack Anton 

arbetet.se/2012/10/24/lonegapet-mellan-konen-okar/

Det kan jämföras med orättvisor som i länken ovan.

Ett känsligt ämne men jag kan tycka att det inte är jättekonstigt att kvinnor i större utsträckning får vårdnaden. Det är ju betydligt vanligare att en man lämnar familjen och barnen (då menar jag inte lämnar äktenskapet, utan bokstavligen drar), eller lämnar kvinnan innan barnet ens är fött och inte alls engagerar sig, än att kvinnor gör det. Det måste ju avspeglas i statistiken.

Jag har ensam vårdnad.  

Det där tycker jag är helt ok. Nu till en obehaglig sanning Birger.
Det skulle inte behövas, inte efterfrågas, inte ens föreslås om kvinnor kände sig trygga och väl till mods av att gymma tillsammans med män.
Många gör det inte.
Varför?
För att man inte alltid orkar få rumpan stirrad på på crosstrainern, eller de studsande tuttarna utstirrade på löpbandet. För det händer och det kommenteras och det är väldigt ofta väldigt obehagligt.
Jag skulle kunna skriva en bok om sådana upplevelser. Inte bara på gymmet, på gatan, på arbetsplatser, där män helt ogenererat och skamlöst tar sig friheten att kanske inte bara kommentera, utan röra, peka.

Jag var på ett möte på min dotters skola förra veckan. Man tog upp tryggheten på skolan. Det som gjorde tjejer i klass 5-6 mest otrygga i en anonym enkät, var kapprummet där pojkarna tafsade. 

Så snart en kvinna börjar utvecklas, få bröst, rumpa, så börjar många män sakta men säkert ta sig friheter.

Gym för kvinnor finns ju nästan överallt nu, speciella delar av gymmet där enbart kvinnor får vara. Men det är inte på grund av att männen (till skillnad mot hur svarta ansågs) är mindre värda, smutsiga, lägre stående.
Utan för att de (männen) själva skapat en miljö där kvinnor känner sig så otrygga att de efterfrågat att kunna träna med enbart kvinnor.

Jag har FULL, full förståelse för detta. 

Skulle inte röra mig i ryggen om männen fick en egen del av gymmet.  

Birger borde dessutom fatta detta, eller så är han helt oförstående och avtrubbad och jag skulle skylla detta på det enorma bildarkivet han innehar på kvinnor som söker exponering.