Juni-barn
Är det nån mer än jag som funderar på att göra ett planerat kejsarsnitt?
Inlägg från: OHs mamma
|
-
-
Ah okej, vad är det du är rädd för?Uddabus skrev 2012-01-20 10:03:45 följande:Nä tanken har slagit mig med kejsarsnitt men vågar nog inte det iaf... Är lite rädd för att föda...
Jag är rädd för att spricka så ofantligt mycket som jag gjorde sist och konsekvenserna av det. Så för mig känns det nog som den enda utvägen att ta ett snitt om man ser till konsekvenserna efteråt för min del. -
Okej...men vore ett snitt bäst då? Förstod jag fel?!Uddabus skrev 2012-01-20 10:12:21 följande:Jag är Rädd för smärtan, spricka, att det ska bli utdragen förlossning igen osv
-
Visst är det många som inte går sönder mycket andra gången men det finns ingen garanti. Tänk om jag spricker lika mycket och i värsta fall får avföringsinkontinens?Dancia skrev 2012-01-20 10:26:29 följande:Det är inte så vanligt att man spricker så mycket andra gången. Jag sprack också väldigt mycket första gången, nog för att jag hade för bråttom i slutet. Andra gången behövde jag bara 3 ynka stygn och kunde i princip sitta normalt efter och det var en sån lättnad :). Det viktiga är att berätta för BM att man är rädd för att spricka så kan hon se till att använda perinatalskydd och guida dig i ditt krystande för att minimera risken.
Med sonen fick jag i alla fall ligga kvar 3 dygn pga komplikationer och enorm smärta och jämfört med det känns snitt mycket lindrigare och mindre riskfyllt. Självklart är alltid en operation en risk, men jag har nästan aldrig hört om nån vars snitt gått fel. -
Låter ju jättehärligt om det blir så! Tack för att du delar med digDancia skrev 2012-01-20 11:07:12 följande:Du kanske ska prata med din BM om det så du har möjlighet att välja snitt om det känns bäst?
Men vill iaf dela med mig av min egen uppfattning som i princip inte sprack nåt alls andra gången och då var ändå andra barnet mycket större än första :). Jag fick också ligga i 3 dygn med massa smärtlindring och isbinda och allt vad det gav mig :P. Jag upplevde verkligen allt helt annorlunda efter andra gången än första eftersom jag själv kunde gå redan första dagen och åka hem dagen efter :).
Men vet som sagt inte om jag vågar den risken...samtidigt om jag ändå väljer vaginalt så vet jag att jag måste försöka klara mig utan epiduralen för det var den som ställde till det för mig sist. Kände inget annat än ett jävla tryck som jag inte kunde kontrollera och därför gick det som det gick. Förlossningen i övrigt är jag nöjd med. -
Efter drygt ett halvår efter kändes det väl som normalt igen och hade inge bekymmer. Men nu när jag blivit gravid igen så spänner det när jag sitter på toa för länge och gör nästan ont. Vet inte varför det blivit så nu igen när jag var bra innan, kanske har nåt med hormonerna att göra.IdaElinLivia040611 skrev 2012-01-20 11:34:26 följande:Jag har haft två snabba vaginala förlossningar och ett akut snitt men i vaket tillstånd och jag skulle aldrig aldrig välja ett snitt. Fy satan va jobbigt det är efteråt första 3 dagarna. Nä vaginalt e bäst för mig. Sprack ganska mycket med första som vägde 4,2 och dessutom kom ut med en knuten näve som stålmannen typ så huvudomfånget blev ännu större. Med andra sprack jag ingenting. Men jag hade inga stora problem efter med första. Hon föddes på kvällen och vi åkte hem dagen efter vid 12 och jag kommer ihåg att jag promenerade till affären och så direkt. Klart första toabesöket e apläskigt efteråt, man vet ju inte hur ont det ska göra men det brukar gå bra. Vid snittet däremot var det hemskt.
Men alla har ju olika erfarenheter och om jag hade sprukit baktill så hade jag kanske inte kännt samma sak.
Skruttens mamma: Hur har du det nu då, e allt återställt. Sex å så tog det lång tid innan det kändes bra igen???
Det ser ju absolut inte likadant ut därnere och jag är betydligt slappare/öppnare men sex går bra och det är skönt och det fungerar bra för oss båda. Efter 3-4 veckor efter förlossningen provade vi att ha sex och det gick fast det var inte skönt, så vi väntade ett tag till och sen var det väl fortfarande inte skönt men gjorde inte ont. Jag fick lära mig att ha det skönt igen eller hur jag ska uttrycka mig. Det som fortfarande kan göra ont är när maken ibland oavsiktligt kommer åt skiljeväggen mellan slidan och analen ibland. Den skiljeväggen är fortfarande öm och betydligt tunnare än förut, men det är ju inte konstigt med tanke på att den är återkonstruerad.
Pga alla stygn så fick jag inte trycka på när jag skulle gå på toa för nr 2 vilket resulterade i en fruktansvärd förstoppning. Kom även mycket koagulerat blod i rejäla klumpar efteråt. Kunde inte sitta ner utan flera kuddar under mig och första promenaden till butiken i närheten kunde jag göra efter kanske 1-2 veckor. -
Fick mail av FL att det var bra att ändra sin signatur pga hackerförsök, så gör jag som de skriver så att inte min nya signatur ska stå på de gamla inläggen och så blir det så ändå...då känns det ju rätt onödigt att ha bytt....*suck*
Jag är i alla fall Skruttens mamma :P -
Kunde ha varit jag som skriivt det där! Känner precis som du!!jajjemen skrev 2012-01-20 12:19:22 följande:Har oxå funderat på planerat snitt pga va den förra förlossningen resulterade i...ja vågar påstå att d absolut inte e fråga om "förlossningsrädsla", för d e tex inte smärtan ja e rädd för, eller hur d hela går till, eller nåt sånt...tvärtom vill ja inget hellre än att föda vaginalt igen...men samtidigt, äre värt att riskera att gå sönder fullständigt där nere igen? Står inför d värsta valet i mitt liv känns d som... :(
-
Jag ska få prata med en förlossningsläkare men vet inte riktigt när. Just nu känns det som att ett snitt vore det bästa ändå. Visst att man inte kan lyfta och gå längre sträckor på ett tag efter operationen men å andra sidan kan jag inte det nu med min foglossning heller och det kunde jag inte efter förra förlossningen heller. Att riskera att få avföringsinkontinens är min största rädsla. Så om inte läkaren får mig på andra tankar så blir det ett snitt. Men vet inte om jag vågar ha ett vaket snitt eller inte, samtidigt är jag rädd för att sövas...och jag vill helst kunna se och hålla min son direkt efter. Måste prata med läkaren för att kunna komma fram till nåt vettigt känns det som.jajjemen skrev 2012-01-20 12:25:45 följande:Så himla jobbigt!! Hur resonerar du? Har du fått prata me nån läkare?
-
Drömmen vore ju att föda vaginalt och inte spricka speciellt mycket, kunna stanna hos min son hela tiden och få åka hem 6 timmar - 1 dygn efteråt. Det är min dröm!
Men frågan är, var det pga epiduralen som jag sprack eller var det pga nåt annat? jag fick ju epidural och kunde inte kontrollera krystskedet pga det hårda trycket. Om jag väljer att föda vaginalt igen och inte tar epidural, klarar jag av smärtan då? Kan det garantera mig att jag inte spricker lika mycket som sist?!
Är väl egentligen läkaren jag ska fråga dessa frågor till men måste vädra lite redan nu känner jag.